Jo det är en fråga jag länge tänk ställa.
Det började med att någon för väldigt länge sen gav en kommentar om Brian May som gitarist , även om jag inte höll med om vad han sa, så fick mig hans kommentarer att hålla med om en sak= det har inte hänt så mycket utvekling sen han blev berömd.

Jag och Bo Willson diskuterade detta över några öl , när han var här för ett stärkar jobb.
Då var vi ganska eniga om att Blackmore och Jeff Beck var några som utveklas sen dom blev kända.

Sen enligt mig finns det även gitarister som var bättre i början och som nu inte är lika bra som dom var tidigare.
Och då tänker jag på vår Yngve, Som lirade mycket bättre in hans olyka en efter.

Så vad tycker ni ?

Hendrix blev väl bättre och utvecklade fr a sina kompositioner på de få år han var verksam.
Fripp blev också mer och mer driven med åren, Fractured är en extremt svårspelad låt t ex.
Clapton däremot nervecklade sig rejält från Mayall och Cream.

Allan Holdsworth.

Finns det någon som inte fortsätter utvecklas genom åren?

Yngwie

Jodå, han har börjat sjunga!

Det hette "Vilken gitarist tycker ni har utveklas efter dom slog igenom." Så visst utvecklades även han. Att han stagnerat för länge sen är en annan femma.

De flesta som slår igenom och blir kända har ju en egen stil, ljud osv som är så att säga bevisat framgångsrikt.

Därför kanske det inte är så intressant att gå för långt utanför den ramen om 'utvecklas' menas att man ska ändra sitt spel osv.
Handlar nog oftast om att finslipa det egna receptet genom åren i så fall.

Sen är det såklart så att vissa tappar en del av den energi de hade som yngre och kanske därav uppfattas som 'sämre'
Kan hålla med om att Yngwie känns mer som en kopia av sig själv numer.

Jag ser tex inte att Brian May skulle ha så mycket att tjäna på att utvecklas som gitarrist, hans koncept var ganska komplett
redan från början och han har en egen ton och stil som visa sig framgångsrik.

Sen vad gitarrister håller på med privat och på sidan om i olika projekt kanske man inte alltid vet om.

Man kanske inte gillar hans musik, men man måste ändå erkänna att John Mayer har mognat som gitarrist.

Ang. Yngwie: Näe, jag tycker inte han har utvecklats alls sen han slog igenom. Han spelar precis likadant. Som han gjort i alla tider.

Jag tycker att vår nyblivne 80-åring Ritchie Blackmore utvecklades väldigt mycket efter att han slog igenom. Jämför t.ex. hans spel i Shades of Deep Purple 1968 med In Rock utkommen 1970. Det är som två helt olika gitarrister. Sedan så kan man jämföra In Rock med Rainbow Rising 1976 och ånyo är det som om det vore två helt olika gitarrister. Överhuvud taget så var 70-talet en tid då han ständigt testade nytt men under 80-talet så tappade han gnistan tycker jag, åtminstone hände inte så mycket nytt i hans gitarrspel.

Uli Jon Roth har en fin gitarr kurva...sång kurvan är som många gitarrister "flukturerande" Kanske nästa steg för Blackmore

Jag är beredd att gå så långt och säga att han faktiskt var bättre när han slog igenom. Trilogy tycker jag är den sista plattan han lirar riktigt bra på.

Nu får man väl ändå vidgå till hans försvar att han kom in på en väldigt hög nivå, när han slog igenom var det inte direkt som 'ung och lovande'
utan det var ett bombnedslag mera.
Tror han får kämpa att ens komma nära den nivån, speciellt nu i 60-årsåldern.

Det förefaller oklart vad som borde ha utvecklats?

Det känns ju som det är troligare att May och de andra hade större intresse av att utveckla sitt låtskrivande och hänga med i tiden för att hålla karriären vid liv snarare än att tokträna för att bli allt skickligare instrumentalister.

Queen hade väl en ovanligt lång karriär och musikstil och sound har väl varierat ganska mycket genom åren även om vissa faktorer har varit sig lika.
Dvs någon form av utveckling har väl ändå funnits?


Jag frågade den opartiske copilot hur det ligger till med herr Malmsteen.

"Yngwie Malmsteen's guitar playing has indeed evolved over the years, showcasing his dedication to refining his unique style." :

Ingen som har nämnt Jeff Beck?
Nu finns han inte längre iofs men är väl den i mitt tycke som tog sitt gitarrspel långt och utvecklades oavbrutet.

Adrian Smith!

Läs första posten

Ja jävlar där nämns JB

En gitarrist som kan sägas ha utvecklats är Alex Lifeson, Rush. Jämför Fly by night med La Villa Strangiato, eller Spirit of radio, det är en helt annan gitarrist. Några år senare är det ytterligare utveckling, se t.ex Time Stand still.

Väldigt kreativ med att få gitarren att låta stort, dvs ringa på många lösa strängar mm. Finns en del genomgångar av låtarna på YT där han själv förklarar hur han spelar, klart intressant.

Inom rock, extremt få. Kommer på Jeff Beck (om nu han skall räknas till rock).
Inom jazz och fusion, nästan alla (för de blir aldrig riktigt stora).

Jag tror att blir man riktigt stor så hinner man inte längre utveckla sitt spel.
Oftast på nivån att det går åt andra hållet, att de blir sämre.

Blackmoore vet jag inte, förändrats absolut men utvecklats? Tveksamt.


//Magnus

Utvecklas tekniskt blir nog bara svårare ju äldre man blir, man når en topp sen går det nedför däremot kan man utvecklas musikaliskt.
Svårt ändå, men Scofield släpper skivor stup i kvarten med nya samarbeten hoppar i viss mån i olika genrer och förnyar sig musikaliskt. Hans sloppyhet blir dock mer påtaglig på äldre dar men det gagnar ju bara honom!
Zappa experimenterande friskt hela sin karriär!

Någon jag tycker väldigt mycket om är Marcus King. Han är 29 år. Rimligtvis borde man väl peaka däromkring? Man säger ju att man lär sig språk bättre när man är yngre. Att det blir betydligt svårare att lära sig nytt efter 30-35. Kan det vara något liknande resonemang gällande att utveckla gitarrspel efter den åldern?

John Fogerty.