Ok, här kommer lite kortfattad svensk instrumenthistoria (med reservation för egna fabulerande felaktigheter). Hoppas att iaf någon tycker det är kul läsning.
Levin "Pugh", en svensktillverkad gitarr att hålla utkik efter?
Mellan 1955 och 1977, dvs under ca 22 år, så tillverkade svenska Levin en gitarrmodell som hette nr 116.
En sorts föregångare till deras Levin WR 34 Ragtime. Specs -> https://www.vintage-guitars.se/Levin/Levin_Model_116_info.php
Det var en ganska anonym historia med samma utsende som en mindre vanlig klassisk nylonsträngad gitarr av concert modell. Skallängd 630mm/24.8"
Det enda som skvallrade om att det var något extra var ett föråldrat ornament i ljudhålet
samt att botten och sidor var gjorda av massiv flammig lönn
Just ornamentet har nog många ogillat för det ör ofta borttaget. Trist för autenticiteten kanske men ljudet blir bättre utan ornamentet.
Flammorna varierar. Min egen är mycket flammigare än den på bilden.
Stolparna i "slot head" huvudet var dock av stål så gitarren var även tänkt för stålsträngar.
Och mycket riktigt, tittar man i en prislista från senare delen av 60-talet så listas den som stålsträngad och det är
också den dyraste stålsträngade akustiska som Levin gjorde vid tiden om man bortser från deras större westerngitarrer.
I dagens penningvärde skulle den ändå bara kosta ca 5000:- vilket eg är otroligt billigt för en helmassiv gitarr med sidor
och botten av "flame maple". Men man ska komma ihåg att det är en mindre gitarr och hantverkarlönerna var helt andra på den tiden.
EN svensk kändis som ägde en modell 116 var Pugh Rogerfeldt. Pugh som ofta sägs ha gett ut ett av de första rockalbumen på svenska
Gitarren syns på många bilder med Pugh och det är förmodligen den han komponerat många av sina alster på.
Någon gång i början av 70-talet så hände något med Pughs gitarr och han ringde då till Levinfabriken och
frågade om de kunde laga den.
Vad skulle han göra utan gitarren som bidragit med så mycket inspiration till en massa låtar?
Den som svarade hade ingen aning om vem Pugh var och svarade något i stil med de inte brukade reparera men att han kunde få köpa en nytillverkad av
samma modell av dem. Hur det nu gick till så fortsatte diskussionen och Pughs instrumentproblem löstes och det slutade med att man döpte om modellen
till Levin "Pugh"
Man kan hitta dessa från 200:- upp tlll nästan 10000:- på loppis, auktioner, blocket och i affärer. För några hundralappar är det en "no-brainer"
Med rätt "set up" på ett friskt instrument är klangen märkbart bra jämfört med många andra instrument i budget-mediumklassen.
Gitarren lär ha förekommit med solfjäderbracing och ladder bracing och jag har bara träffat på solfjädervarianten.
De här gitarrerna har dock ingen dragstång utan bara en T-bar av Duraluminium (fotnot: den hindrar inte mollackord )
och många satte nog på för tjocka stålsträngar som drog halsen alt att "solfjäderbracingen" inte riktig mäktar en så stor belastning så locket rest lite.
Många av dessa gitarrer man hittar har därför konverterats till nylon som passar bättre med lite högre stränghöjd. Klangen med Nylon är dock superb den också.
Ska man köra stål så rekommenderas tunnna strängar typ 011 eller 010 med thin core som har en lägre "tension" som sparar de gamla träbitarna från belastning.
Volymen blir lägre men klangen består och kanske drar lite åt krispigare "vintage parlor" vad det nu betyder. Blir lika smidig att spela på som en elgitarr också.
Lycka till med hålla utkik efter eller snubbla över en där ute om nu någon blev sugen
.
).Första riktiga (efter Parrot, från Hobbex, för 39.-) var en Lugnås Granada. Hänger fortfarande med.