Ska ni göra en pedal av det för att köra i en gitarrförstärkare får ni ju sätta ett filter som inverterar gitarrhögtalarens frekvensåtergivning. Varenda liten dipp där gör mycket för tonen speciellt den vi 1.7k https://celestion.com/wp-content/upload ... k-copy.jpg Lycka till.

Några av Devi Evers fuzzar låter ungefär sådär, men eftersom de inte var uppfunna vid den tiden så utgår de.
Japanska 60-talsfuzzar däremot kan det vara, de lät samtidigt för jävligt och grymt bra.
Både Devi Ever och japanerna tänkte nog inte så mycket på frekvenser, utan det blev som det blev….

Här kommer ett fantastiskt exempel på Kånkeldist: https://youtu.be/WLn3UHGrA4I?si=OoLVwfuqQiQhNAIr
Och även här https://youtu.be/ZTJkzmtreC0?si=8YEsNchOl2pwlfYS

Undra vad signaturpedalen skulle baseras på. Jag får för mig att det ofta låter som typ en Boss DS-1 rakt in i bandaren.
Onkel’s gitarr var tydligen en Dynelechtron Longhorn. En riktigt snygg Danelectrokopia, sunburst med bindings.

Två helt olika gitarrljud i mina öron. Joy Division-stölden låter inte som pedal rätt in i bordet och det låter heller inte som lipstickmick som det sitter i Dan Electro(-kopior). Jag tror på budget-plywoodgitarr typ Hondo II eller nåt liknande (nåt med humbucker iaf) och kanske en sån där liten övningsstärkare från FBT som var vanliga på den tiden plus en dist med tonkontrollen på 0. Den andra låten låter mer som DS-1 direkt in i bordet.