Efter många år av enbart akustiskt tänkte jag börja med eldito igen. Jag köpte precis en Harley Benton Strata med humbucker i stallpositionen för att ha något att leka med. Tror jag kommer vilja byta ut humbuckern ganska snart för något bättre.

Vad ska man köpa för humbucker om man vill betala ca 300-500kr? Kan absolut köpa en begagnad om någon har en till salu

I det prisspannet är det väl bara Roswell och tonerider. H-B har väl Roswell från fabrik!

Dom Roswell jag testat, en HB och en SC är helt OK, om än kanske lite neutrala i klangen.

Verkar som att man kan få Wilkinson för det priset också. Är dom något att ha?

Jag har deras WVC i min Vintage V100BB och jag gillar dom verkligen.
https://www.youtube.com/watch?v=2mSRnuUabZM
https://www.youtube.com/watch?v=w7O_ZNUxqMo
https://www.youtube.com/watch?v=ntPM9txLMzI&t=59s

Seymour Duncan.

Var köper man Seymour Duncan för 300-500kr?

Point taken läste slarvigt.

Jag har två Tokai humbuckers från 1984.
De är PAFfiga.



500 sek

Låter intressant, skickar PM

500kr är ju typ vad en begagnad humbucker av valfritt märke brukar kosta. Behöver ju inte kolla budgetmärken.

Tar gärna emot förslag om du har något till övers

Vad ska den vara till? Vad för musik?

Ska passa ihop med två rätt standard single coils. Inget galet high output, inget aktivt. Gärna så pass mångsidigt som möjligt så jag kan jamma med mig själv och några effekter.

Suhr Thornbucker, Suhr Ssv eller Dimarzio 36th anniversary hade jag kört på. Funkar fint med hss. Väldigt mångsidiga.

Låter bra! Har du någon du vill bli av med?

Just DiMarzio brukar ligga lite lägre i pris begagnade än till exempel Seymour Duncan, runt 400-600 kr. Finns till exempel en Transition och en AT-1 på Blocket just nu. Kan verkligen rekommendera AT-1 till en Stratocaster.

Tonerider om du ska köpa nytt. Har mest erfarenhet av deras telemickar och p90 som är grymt bra så antar att dessa också är det. https://gitarrdelar.se/tonerider-alnico ... h=59_71_74

Annars vilken alnico II humbucker kring 8k som helst som du kan hitta.
Gibson classic57, 490t, seymour duncan alnico II pro, pearly gates, Dimarzio 36th anniversary…

Vet ej vad det är för stringspacing på stallet i dessa HB-Strator. Troligen bredare- iaf liknande en orginal Fender Strata. Detta innebär att om du vill få dina e-strängar korrekt under polerna på din nya stallmick; behöver din nya stall mick vara F-spaced. Synade även specsen på dessa gitarrer; och noterade att de har kroppar i poppel. För att kompensera lite för detta; skulle jag rekommendera en mick med lite mer 'gryn' och strängseparation i tonbilden. För detta funkar det bättre med mickar som har Alnico 5 magneter (istället för de mer klassiska Alnico 2 -magneterna).

Typ; kolla efter beggade: Gibson 498T, DiMarzio (F-spaced) -mickar. Eller om du är lite händig: Köp en 'PAF-aktig' -mick; och byt själv magneten i micken till A5.


/ Jonken

tänkte jag inte på..så sant. alnico II kanske blir för mjukt. Kör själv med alnico III mickar i mina teles men alnico 5 är ju vanligt. lyssna på ovan.
Seymour duncan 59, Gibson burstbucker pro (som många hatar i sina les pauls) antar att dimarsion ovan också funkar bra, de brukar vara rätt klara i ljudet.
eller ta vilken paf mick som helst o släng i en alnico III eller 5 magnet.

Hittade denna tråd; vilket innebar -att jag slapp att starta en ny.

Ett bra tag nu har några tjatat på mig om att testa en Tonerider mick: Tonerider 'Panama'. Måste erkänna -att jag varit gaska 'velig' gällande detta. Jag beställde ett set för en tid sedan -men dessa har bara legat på hyllan hos mig i sina obrutna förpackningar. Efter att man fått ta de välförtjänta pikarna från vänner om detta: beslutade beslutade jag igår: Att imorgon kör vi! Jag skulle ändå se över lite på en gitarr -som jag fått tillbaka efter att den rest omkring lite i världen. Gitarren ifråga är en Pippigul Tele med humbucker mickar och ett Floyd. (Ursprungligen byggd som en hyllning till Björn Uhr.) Sedan gitarren byggdes -har det suttit Seymour Duncan mickar i den. Närmare bestämt en SD Perpetual Burn + en SD '59:a. Vanligtvis är jag personligen inte så stor endorser av humbucker mickar med Alnico 5 magneter. Men denna gitarr har alltid varit ned stämd ett helt tonsteg; vilket medfört att dessa 'grynigare' mickar funkat hyggligt bra i den samma.

Men idag var det NPD (new pick up day). Duncan mickar fiskades ur gitarren; och Tonerider mickarna klämdes in. Samtidigt som stämningen på gitarren spändes upp ett halvt tonsteg: Till Eb/#D.

Beskrivningen som Tonerider delger på mickpaketen gällande sina Panama mickar är: "Relive the sizzle and swagger of the 80s with this high output humbucker".
Både stall micken och hals micken har keramiska magneter. Stallmicken är snurrad till 14.5K och hals micken till 11.5K(!). Vilket spontant kändes lite väl häftigt i min värld; sett till namnet 'Panama'. (SD mickarna som fiskats ur gitarren mätte: 13.1K och 7.6K.)

Det var dags att ta med sig gitarren + skruvmejslarna för finjusteringarna till förstärkaren.
Soundet som kom ut från förstärkaren överraskade mig verkligen. Det var helt klart inom den bollparken som jag föredrar att mickar som heter 'Panama' ska vara. Detta var faktiskt väldigt uppfriskande och fantastiskt. Det finns flera mick tillverkare som försökt att göra dessa typer av mickar. EVH Frankenstein (16.5K) och Bare Knuckle VHII (8.9K) är exempel på sådana. Dock (enligt mig) låter dessa kostsamma Alnico 5 mickar faktiskt riktigt... Inte så värst bra. Varför? -Jo; för att de blir 'sterila' -för att de saknar naturlig 'värme'. Detta jämfört mot den bästa, äkta brown sound -micken: SD '78. Denna (Alnico II/9K) är kort: UR-KUNGLIGT SUVERÄN! (Tyvärr kommer den med en FET prislapp oxo.)
Dessa Tonerider Panama mickar; har en prislapp på 560 kr/st i britanien: Och redan efter några sekunders spelande (i mitt personliga tycke); kapar dessa EVH Wolfgang och Bare Knuckle längs fotknölarna... -WHAT??!!

Soundet kommer PRECIS från den rätta grunden i dessa 'Panama' -mickar: Från -fingrarna, -anslaget och -tekniken från den som spelar på dessa. Detta innebär samma principer; som i en gammal, klassisk SC-mick: Den är inte så förlåtande ifall man 'goofar'. Dock parallellt med detta är belöningen mycket generösare när man spelar bättre. Anslaget i micken är formbart: Dvs att den fixar att reagera olika beroende på hur man väljer att använda sitt anslag. Detta ger möjlighet till större dynamik och nyans i liret. Micken har 'sizzle'/ett slags varmare 'sus' i översta toppregistret. Detta istället för mer genomgående 'brown sound' -värme; som i exempelvis en SD '78. 'Panama' har även en otroligt härlig 'PAF:ig' torrhet och återhållsamhet i soundet. En väldigt ovanlig egenskap i keramiska mickar. Smått fantastiskt -med tanke på prislappen och den större lindningen över de keramiska magneterna. Övertonerna sitter och alla pinchharmonics finns där. Mitt i det där härligt torra och 'hokiga' i soundet. Ju mer man spelar = Ju större fröjd är det att tälja ur dessa saker ur micken. Basen är tight, och även den så där härligt torr -och levande. Inga problem att 'chugga' här. Men då anslaget styr; kan man ju även picka olika löst i takt för mer dynamik: Eller gräva in hårdare och 'puscha' varje anslag. Fixade faktiskt gåshud på mig själv över lite extra, adderad, alternerad anslagsdynamik över Rhoads 'over the mountain' -tugget. Så bra ÄR faktiskt den här stall micken. Nu när jag reflekterar lite mer över detta: I dessa 'Panama' -mickar förväntar man sig kanske att få ett 'Van Halen Brown sound': men man blir istället överraskad av att få lite klassisk Randy Rhoads.

Mickpolerna är väldigt känsliga när det kommer till justeringar. Samma sak gäller mickens vanliga höjdjustering mot strängarna. Hur mycket och hur nära; hänger givetvis på klangen och klangstyrkan i det aktuella instrumentet mickarna sitter i. Skulle jag dock ge ett solitt tips gällande justering att utgå ifrån här; skulle jag säga: Det rena ljudet skall låta rent -och o puschat vid hårt anslag. Sedan utgå med polhöjderna ifrån detta. Polhöjdsjusteringen från fabriken i dessa mickar är som en kass stryktipsrad: Med andra ord; ojämnt värre. Och korrekta polhöjder just i dessa 'Panama' -mickar; är A & O -för att dessa skall fungera korrekt. I mitt fall: Förhållandevis lågt på kantpolerna -och en PERFEKT passande arc/radius rundning. Min overall höjdjustering (bobbin yta) landade ca 4 mm på båda sidor från E-strängarna. Hals micken givetvis längre ifrån strängarna -med rakare arc. Med detta sagt: Min Tele har en väldigt stark och snappig akustisk anslagston.

Alla Ni som stör Er på mina långtråkiga och detaljrika inlägg: Bara att hoppas att Ni inte läste hela vägen hit: Utan nöjde Er med att titta på bilden.

Själv anser jag; att det är smått fantastiskt -hur en prisvärd micktillverkare lyckas att göra en mick av denna magnifika magnitud! Än mer häpnadsväckande att Tonerider lyckats med detta så här överlindat över keramiska magneter?! Imponerande!

Tror att man hade fått ett positivt flin och en tumme upp av Björn här -när man kilade in dessa 'Panama' mickar i den här guran. För där kommer dessa mickar få bo kvar länge nu...


/ Jonken

Och jag som har kallsvettiga mardrömmar om att stå på en scen och när jag börjar spela har jag tlll min fasa samma ljud som RR i Crazy Train (MXR Distortion+ rakt in i mixerbordet?). Tror jag får passa på Panama då

Jag har en helt annan uppfattning om hur mickpoler ska justeras.
Har man ett strängset med ospunnen G-sträng får man definitivt inte strängbalans genom att justera polerna att följa strängradien.
Ospunnen G-sträng har en rejäl output och bör justeras lägst av alla poler, speciellt på gitarrer med flat brädradie. (om man inte gillar ljudet av en dominant G-sträng förstås). Av just denna anledning föredrar jag också flatpoles på Tele & Strattor, det blir mindre "fel" jämfört med en tokhög G-pol på 99% av alla strattamickar ( de mickarna har polestagger för att passa spunnen G-sträng som har väldigt låg output)
När jag justerar polskruvar ser det lite överdrivet ut så här.
Sen är det naturligtvis upp till var och en hur man vill justera och vad man föredrar, jag bara stör mig lite på den generella rekommendationen att justera enligt strängradien.

Älskar era långa inlägg, sluta aldrig

Rätt härligt att tonerider verkar leverera så sjyssta mickar överlag

Bra inlägg!
Lite biased förstås eftersom jag alltid gör så själv numera...

Kul, det ditt inlägg talar om för mig är att du faktiskt justerar polerna med hjälp av öronen och inte med ögonen...
Detta med polskruv justering gör mest effekt på singelcoils typ P-90, Stratta/telemickar är ju lite svårare om man inte vill chansa och trycka ner G-polen utan att skada lindningen. De humbuckers det har någon effekt på är låg output typ PAF, keramiska monster med ruggig utsignal lär du nog inte märka någon större skillnad på.
Jag blir lite road av alla dessa boutique micktillverkare av singelcoils, om de brydde sig om ljudet hade de ju haft ett bra tillfälle att förbättra konstruktionen. I stället marknadsför de mickarna med slagorden : " Vintage staggerd poles, just like Leo called for "
De borde nog ha haft med tillägget :"Perfect for a wound G-string"
Med ospunnen G-sträng, lite midfokus distat ljud skriker G-strängen som en påkörd gris i förhållande till övriga strängar på en stratta...
Kolla på denna mick gjord av en välrenommerad tillverkare, jämför den med den bild jag postade tidigare.
Jag garanterar att G-polen skulle ha varit jäms med fiberbobbinen om det varit standard med ospunnen G-sträng back then.
Leo var ingen dumbom...

Beror helt på vad du menar med "budget" nuförtiden så är väl Dimarzio budget tycker jag. Det dyra är handlindade mickar så som Bareknuckle, Lundgren etc.

Jag tror inte du kommer att hitta något av bättre kvalité än vad som redan sitter i Harley Benton-gitarrerna. De använder redan de bästa budget grejerna tycker jag.