Epiphone och Gibson får ha Les Paul på huvudet. Japanska Tokai ser ut som Les Paul och är nog ofta bättre än Epiphone. Men de får inte ha Les Paul på huvudet och är inte Les Paul.

Då är det alltså mellan Gibson och Epiphone (som i sammanhanget är ett surrogat för ”the real deal”) det står? Då säger jag Gibson igen. Med det sagt kan givetvis en kopia vara en bra gitarr men…det är likväl en kopia.

Nähe…nu ska jag gå och ”göra” lite champagne, La Garonne och soda streamer i ljuv förening.

Du fick ett välmenat svar, jag har inga planer att fortsätta den fruktlösa diskussionen du vill leda in på.

Nä det kan ge dig lite självinsikt. Farliga saker.

På 70-talet så hade Burny (Fernandes) Les Paul original på huvudet antigen de fick eller inte



Sen finns/fanns ju orville också

Det var tider det Fick väl bara säljas i Japan också.

Lite hårklyveri kanske, men trådens rubrik refererar till "bästa singelcut (LP)" och jag tror inte att Gibson äger någon ensamrätt på beteckningen "LP" för en gitarr av singelcut modell. Än mindre att göra gitarrer med den kroppsformen.

Jag personligen kan nog tycka att gamla Hagström Super Swede borde kunna vara bättre än Gibson Les Paul, sett ur konstruktions perspektiv i alla fall.

Möjligt det är så om du jämför med samtida Gibson LP men knappast 50-talare eller sentida, plus att Hagströms pickuper inte var så kul….
Dessutom har Gibson otroligt mycket mer mojo, viktigt för mig.
Är inte någon större fantast av LP konceptet, men ändå, ikonisk modell.
Blev sugen på en Gold Top nyligen och kollade runt, 30000kr ny… för en Standard….

Tänker mig att det är ett klassiskt fall av ”if you can’t beat them, join them”.

Bästa single-cut LP jag haft har jag nu. Kropp utsågad ur gammal hoplimmad torr 2tum4furu med min Gibson LP-special som mall, och så mag- och armfasad. På det en stratahals fastskruvad med lagom LP-tilt. En DiMarzi chopper i stallposition. Jävlar va bra det blev!

Det var kreativt!

En bild vore kul...

Brädan satt under en trädkoja jag rev bakom huset, så ränderna och spikhålen är autentisk relic.
Känsliga tittare varnas:

Ja, de är rejält dyrare nu. Jag drog mig ur en affär på en Goldtop från England. Visste inte vad Brexit betydde, men som tur var så var det en här på forumet som var uppmärksam. Hade jag ändå köpt den så hade den varit billigare än de är nu.
Gregsguitars sålde nyss en från 2000 för 2698 Euro. Musikbörsen har en Standard (1998) för 25000:- Säkert bättre byggen då. Kanske... Good wood era pratar en del om. Gitarrer är individer och ingen Les Paul är väl den andra lik, oavsett när de byggdes. Såg en video med Phil Caivano (Monster Magnet). En av hans Les Paul är en 70-talare, pancake body och allt, och de har ju dåligt rykte. Han bara viftar bort det. En bra gitarr är en bra gitarr.

Jag behöver egentligen ingen Gibson, är nöjd med min Vintage. Nästan i alla fall... Det är ju ingen Gibson. Vet inte vad det är, men jag vill ha en Gibson. Skulle vara så kul att äntligen äga en. Blir nog en Standard. Allra coolast vore en Custom Shop men att hosta upp minst 40000:- känns magstarkt.

Jag har ångest nu.

Förlåt.

Nä dom fick ju inte säljas alls.

Dock är det (både då och nu) väldigt svårt för en tillverkare att driva process
och få myndighetsutövning i ett land i en annan världsdel gällande varumärkesintrång.

Dock när den amerikanska agenturen satte igång med importen till USA
så hamnar dom i rätten rätt omgående (samma sak med kinaimporterade fugazis, man slår mot ÅF som importerar dom).

För vissa är det viktigt att det är efternamnet som står på huvudet. För andra går det bra med förnamnet.

Tänkte faktiskt köpa en Orville LP Custom, men nån clown hann före.

wow
vilken årgång?

Få se nu... Vilken gitarrtillverkare var det nu igen som Lester William Polsfuss samarbetade med en gång i tiden?

Bach.

Jag trodde att min gamla Naivigator '59 Les Paul i faded sunburst som jag köpte ny 1984 skulle vara min nummer 1 för all framtid, men så stötte jag på en PRS-samlare som hade en R9 som han inte riktigt var hans grej. Det var en 1992 '59 Les Paul Flametop Reissue tillverkad några månader innan Gibson formellt öppnade Historic och Custom Shop-avdelningen. Det känns som att de genrepade ganska hårt på Gibson-fabriken just då. Hur som helst, jag provade den och blev helt såld, så är den den bästa "singlecut" jag har haft.

Jaja det lär ju inte vara så svårt att hinna före dig på köpknappen

Exakt. Var tvungen att läsa en massa först. De flesta tycker man ska ha Orville by Gibson, detta var bara en Orville. Men sen läste jag om de som haft bra exemplar av båda. Lyssnade på klippet igen och tyckte det lät bra, så jag tänkte "jag slår till". Då hade nån annan redan gjort det.
Jag hade nog inte varit nöjd även om jag köpt en ObG. Det är ju ingen riktig Gibson.

FGN och deras värsting kostar 20000:-. Säkert bättre bygge än nya Standard, har Seymour Duncan Whole Lotta Humbuckers. Men den har fel horn och så är det ingen Gibson...

Gibson köpte Epiphone redan 1957, det är sen dess ett varumärke Gibson äger