Nu klart med sprayning och alla rinningar och dåligt tejpade saker där svart krypt inunder ingår i priset

Dags att banka ner banden innan montering av hardware påbörjas.

Pressat ner banden där pressen kommer åt och bankat ner resten.
Började montera lite saker igår

Fan vad snyggt jobbat. Det där måste det bli guldstjärna på

Snygg swirl...å naturlig "fret sprout" innan skörd

Snyggt!
Nu börjar det se ut som en Jr. -på riktigt!

Uppsträngad och testade, I got sound.
Justering av sadel och stränghöjd sen får den spelas på ett tag och ta tag i prickar på halsen och sidedots som måste fixas efter sneborrning.
Första känslan är FET hals, svag P90, lätt gitarr.

Det där gillas. Älskar FETA halsar. Det ger alltid det där lilla extra ovanpå alltihop.
Dock den moderna spel-världen drar tyvärr oftare mot spaghetti-pinnar i halsväg. Feta halsar på Gibsons bättre modeller; innebär ALLTID extra på pris lappen. Detta ifall man lyckas hitta ett exemplar. När det gäller Gibson; så är det nästan en regel: Att så fort det sitter en '58 -eller en '57 -profil hals på en Gibba; är det ofta limited editions/runs eller Custom Shop.

Man har nog inte lyft blicken tillräckligt -ifall man är begränsad till att endast tänka sig sträcka sig från sin '60 slim taper till en rounded '59 -i halsprofil. Den ofta skevt vaggade orsaken; att man blir ytterligare en i leden av massoffer till lögnen; att en LP '59 är den ultimataste, balligaste, coolaste, hårigaste gitarren Gibson någonsin har byggt.

Ser fram emot att höra mer hur ditt bygge låter, känns och fungerar fram över. Än en gång: Grymt läckert bygge!

Har justerat stränghöjd och övre sadeln är nu filad så den är ok.
Poppelkropp och lönnhals fungerade bra ihop och den har nästan irriterande bra ring i tonen för att vara ett första slarvbygge med så att säga fel material.
Styv hals och lätt och mjukare kropp fungerar tydligen

När stränghöjden justerades så vaknade även micken till liv som ej går att justera höjd på annat än poolskruvarna.

Stämningsbild i höstmörkret.

Tumme upp!

Vackert 'R'. -Vackert...

Jag måste erkänna att jag var lite tveksam när jag såg den översta bilden men det färdiga resultatet, wow!
Ser riktigt bra ut! Är det ditt första bygge?

Snygg! Hoppas den låter lika bra som den ser ut!

Första bygge ja.
Dock gjort en kropp i plywood tidigare med sticksåg
Så första sk riktiga bygget, väldigt kul.
Den låter so far betydligt bättre än väntat pga felaktiga material för en lp jr.
Kroppen är mjuk och lätt och halsen styv och grov.
Kropp i poppel och hals i lönn.

Jag har sett allt som ett kul och utbildande bygge och där fel är accepterat och ses som sätt att lära sig att laga felen. Då är chansen att komma i mål större än om man fastnar i nån detalj som känns för svår.
Sånt har det varit en del av då man helt enkelt fått chansa att det blir bra nog. Men jag har alltid haft i bakhuvudet om jag borrar fel så lagar jag istället för att bli knäckt

Perfekt Byggare inställning! Jag gissar på att; bara på detta bygge har du uppdaterat din kunskapsbank med volymer!
Nu är det bara att vänta på första nordliga vintern -för att se hur stabiliteten på bygget är. Till nästa sommar får man ju kvittot.
Ett tips: OM tonerna börjar strypa ur över brädan i januari: Plana för bövelen INTE bandstavarna! Ryck istället dessa och slipa lätt om puckel/pucklarna på brädan. Passa kanske på att borra dit markeringarna på brädan -på samma gång.

-Jag har sagt det förr; men säger detta igen: GRYMT impponerad av ditt bygge/arbete här!!!
-Hoppas få flukta på fler byggen från dig framöver.

Har lagat sidedoten jag borrade snett nu i veckan, och har även äntligen köpt dots till själva greppbrädan.
Det blir veckans jobb, börjar närma sig klart snart

It's been a week now. Still waiting 4 the pix?!

Precis märkt ut var dotsen ska vara, måste samla mod innan borren tas fram.

En mörk bild men med dots.

Sommaren närmar sig med stormsteg och därmed planerna för nästa gitarrbygge.
Blir en till Juniormodell i år igen.

Måste såga ut material till halsen att börja med, men har fundering hur jag ska titta på träbiten och välja sågriktning.
Har en lång planka där jag kan välja vilken väg jag sågar 90 grader dvs.
Plankan är tjock nog för halsbredden men är osäker på om högkant är bättre än inte högkant.

Lyckas bara klämma fram ett IMPONERAD....

Själva ska jag fine tune:a min prylar och börja spela in egna låtar och ideer. Kanske skissa på en önskeförstärkare....

Så himla fin, grattis!
Man blir lätt beroende att spela Junior, underbart med bara 1 mik, 1 volym, 1 ton, mer behövs inte
P90 e bäst


Själv ska jag bara sätta ihop en Princeton Reverb byggsats - kommer passa fint ihop med min Junior...

Kul! Nu är jag inte helt säker på vad du menar med högkant, det viktiga är att se på ådringen i träbiten, blir den stående i halsen (dvs 90 grader mot greppbrädan) eller liggande? Stående ådring är det man vill ha i en hals, den blir mer stabil då normalt. Kvartersågad kallas det åxå.

Perfekt svar tackar.
Nu ska jag kolla.

Beställt hårdvara i dag till sommarens projekt som utförs i mitt garage i år igen, där gitarrer byggs med änglars svett och utan krusiduller som man alltid velat ha eller hur nu Bummer brukar uttrycka det om trovärdiga och klassiska byggen som sålde så dåligt så man la ner tillverkningen

Nu står jag i valet och kvalet om jag ska göra halsen med en scarf joint vid skallen eller om jag ska göra ala 70 tal med en längsgående limmning typ 2 eller 3 piece.
Halsmaterialt är inte nog stor för att göra en one piece neck som hade varit roligast.

Jag tror en 2-3 piece neck vore roligare (men jobbigare) att göra än en scarf joint som bara är en skarv uppe vid huvudet.

Imorgon har jag bokat upp en hel dag -tillsammans med en projekt kollegan. Detta för att gå igenom -och färdigställa de sista detaljerna inför sommarens projekt. Det blir ett Jackson Kelly -bygge.
Vi har fräst ut en provkropp nu. Och stämmer allt i mätningarna på den träbiten; är CAD:en klar. -Hårdvara, -plast, -el, -etc-etc -har successivt landat i våra postlådor ett tag nu.

Vi båda är ju så sjukt less när Jackson släppte sin stilrena, vackra X-Series 'Kelly' i svart + guld mekanik. Och idioterna valde delvis att bygga den av 'poplar' and 'laurel'. (Har vi ingen spyende smiley...?)
https://se.jacksonguitars.com/products/x-series-kelly-kex


/ Jonken

Nån som vet eller har nån bra länkt till hur Gibson sprayade sina Juniors i sunburst på 50-talet.
Det enda jag lyckas hitta är hur folk gör i dag för att efterlikna utseendet.

Lite sommar skärning...

Finns inget från 50-talet publicerat mig veterligen.
Detta nedan stämmer ganska bra med vad man vet dock, men du har kanske detta redan

If you're trying to reproduce a 1954–55 Gibson Les Paul Junior Cremona Sunburst, I'd lean toward what experienced vintage restorers have converged on after studying original finishes. Gibson's finish department mixed colors by eye, so there wasn't a fixed formula, but the overall process was fairly consistent.

1. Final sanding
Sand body to 220 grit.
Raise the grain with water if desired, then lightly resand.
Break the sharp edges very slightly—they were not heavily rounded.
2. Grain filler

Use a dark reddish-brown oil-based grain filler.

Original Juniors generally have filler that is:

darker than the mahogany itself
warm brown with a slight red cast
not black

Rub it across the grain, scrape or burlap off the excess, let it cure thoroughly, then sand lightly with 320 grit.

This dark filler contributes significantly to the depth seen on originals.

3. Sanding sealer

Spray 2–3 thin coats of clear nitro sanding sealer.

Allow each coat to flash for 20–30 minutes.

After overnight drying:

level sand with 320–400 grit
don't sand through the sealer

The surface should now be perfectly smooth.

4. Yellow base

This is where many reproductions go wrong.

The center is not bright yellow like a late-'50s Les Paul Standard. Instead, it's a warm amber-gold.

A good approximation is:

mostly amber
a small amount of yellow
just a hint of brown

Many restorers describe it as looking more like aged violin varnish than a modern electric-guitar burst.

Spray the center first.

The lacquer should remain transparent enough that the mahogany grain is clearly visible.

5. The Cremona burst

The edge color is not black.

Instead, think:

burnt umber
walnut brown
reddish brown

Some original 1954 examples are surprisingly red.

Others lean more chocolate brown.

The burst was sprayed freehand.

The gun was angled slightly inward while walking around the guitar.

The fade into the center was fairly soft—not the razor-sharp transitions seen on some modern recreations.

The edge usually occupied about 1½–2 inches (4–5 cm) of the body's width.

6. Optional toner pass

Many vintage restorers believe Gibson often made one final very light pass with an amber-tinted clear lacquer over the entire top.

This:

softened the contrast
warmed the yellow
blended the brown into the center

It's subtle but helps achieve the mellow look of originals.

7. Clear coats

Spray approximately:

6–10 thin coats of clear nitro

rather than a few heavy coats.

Typical schedule:

2–3 coats per day
allow overnight drying
repeat

The finish should end up relatively thin.

Original Juniors don't have the deep, glassy finish common on many modern guitars.

8. Cure

Ideally:

hang for 2–4 weeks

Nitro continues shrinking as solvents escape.

This shrinkage is one reason original Juniors show the grain texture so clearly decades later.

9. Wet sanding

Sand progressively:

800
1000
1200
1500

just enough to flatten the surface.

Don't chase every pore.

Original Gibsons often retained a little texture from the mahogany.

10. Buffing

Buff using medium then fine compound.

A factory-fresh Junior had:

high gloss
visible pore texture
very little "plastic" depth

The lacquer film was noticeably thinner than on many modern instruments.

The color palette

If I were mixing it today using lacquer toners, I'd aim for something like:

Area Appearance
Center Warm amber-gold with slight yellow
Transition Golden brown
Edge Walnut brown with red undertones
Rim Dark brown—not black

One of the biggest mistakes modern builders make is using a black tobacco edge. Original 1954–55 Cremona bursts almost never have a true black perimeter.

Spray-gun technique

The finishers at Kalamazoo weren't trying to create identical bursts. They were working quickly, likely with conventional siphon-feed spray guns at relatively low pressure. Typical characteristics include:

The center wasn't perfectly symmetrical.
The horns often received a slightly heavier burst because of the tighter curves.
The bass-side waist is often a bit darker than the treble side.
The edge color feathers naturally into the center rather than forming a crisp line.

That slight asymmetry is part of what makes original Juniors look authentic.

An overlooked detail

One subtle feature that contributes to the look of an original mid-'50s Junior is the back and sides. Gibson didn't simply spray them opaque brown. Instead, they were finished in transparent reddish-brown lacquer over the mahogany, allowing the wood and grain to remain visible. The top burst wraps slightly over the edge onto the sides, creating a continuous transition rather than an abrupt boundary.

When you see an original 1954–55 Cremona Junior in person, the finish resembles a well-aged violin or cello more than the dramatic, high-contrast "burst" often associated with late-'50s Les Paul Standards. The colors are warmer, softer, and more transparent, which is a large part of their enduring appeal.