Skillnad vintage PAF och DiMarzio....?
Undrar nyfikna jag...

De var ju i helt olika gitarrer så omöjligt dra några slutsatser.
Men båda lät mycket, mycket bra. Klart bättre än någon av de andra, med de preferenser jag har.

Var mickarna med eller utan kåpor?

Alla utom en Gibson 490 var utan kåpor.
Det man diffust brukar kalla ”air” tyckte jag bara fanns hos PAF och DiMarzio, tror det beror på att de var de enda som var ovaxade.
Att jämföra något med en vintage PAF är liksom svårt, de har ju en enorm mojo…..
Allt testades genom en vintage Vox AC30, en Princeton Reverb och en gammal Gibson GA-40 (för disten)……
Jag vidhåller att gamla DiMarzio PAF är en fantastisk bra humbucker, säkert finns det bättre, men de kostar sannolikt så mycket mer än man klarar av rent mentalt.

Undrar hur stor likhet de har med Dimarzios nuvarande PAF® 59 , DP275 DP274 som också är helt ovaxad och med åldrad Alnico V magnet? Den ligger på drygt 1100:-
Har testat den dimarzion som bridge som dock inte passade i den gitarr jag provade i .
Kanske att de gamla är bättre, tråden börjar slacka lite och allt blir mer rörligt och mikrofoniskt

För mig känns det som att eftermarknadsutbudet på 'PAF' mickar är baserat på ungefär 80% 'mojo', och 20% fakta.
Om en nytillverkad PU har samma typ av magnet (tom åldrad), typ av tråd, och är lindad med ett liknande antal varv så bör det låta typ 80% lika som en äldre mick.

Resterande 20% av man anser sig höra skillnad på blir svårt att bevisa eller uppnå

Jag hade 2 LP hemma tidigare, den ena med gamla PAF och den andra med Duncan Antiquities.
Skiftade dessa mellan gitarrerna och kan inte påstå att jag direkt märkte nån större skillnad.

Man får inte glömma den kommersiella drivkraften i alla dessa 'boutique' tillverkare och deras magiska uppfinningar (en produkt av 2 träbitar ,en metallplatta 2 plast spolar och koppartråd)
Hittar man något där som man tycker är lysande är det väl bara positivt, även om man kanske överbetalar.

Utöver det ska läggas till att själva karaktären i en PAF mick inte är perfekt för alla ljudideal,
jag har haft LP med Dimarzio Distorsion som låtit helt galet bra, fast på ett annat sätt.

Kul om en gammal DiMarzio låter såpass bra som Goran säger här. Blir sugen på att test. Så om någon vill sälja en likadan är det bara att hojta till....

När det gäller nytillverkade "PAF:ar" är det nog lite mer komplicerat än att bara återskapa gamla PAF:ars egenskaper till "80%" eftersom resten är svårt att höra el dyl.

Vissa saker, t ex lindningstråden, har andra egenskaper idag. Det handlar bl a om imperfektioner som variationer i isolerlackens tjocklek på tråden, vilket får konsekvenser för diskantåtergivning eller "öppenhet". Om man hör skillnad eller inte beror en del på om man spelar med mycket dist eller rent, och vad man spelar på. När jag spelar rent på en av mina Fenderstärkare hör jag skillnader lättare än när jag kranar på min Engl....

Detta är min feeling med.
Jag har i en Les Paul en billig Seymour Duncan SH-1 tror jag det är.
Låter hur bra som helst.


Köpre just till min andra Les Paul Dimarzio Paf 59. Vita.

Jag har svårt att tro att dessa även är dåliga. Men har inte testat ännu.