Jag håller ju på som ni säker redan vet från andra trådar med en Twin i grunden är en 65 reissue och nu har jag fått lite allmänna funderingar efter att tjorvat på med brum.

Har lite succesivt fått bort brum efter som men har haft kvar lite, det är biastremolo alá 6G16 i stärkaren och konstaterade att det brummar mindre om man vrider upp intensity och har tremolot avslaget. Började då att fundera på biaskretsen och drog en rövare och hängde på en 47uF konding parallellt med den 20uF som sitter där och då minskade brummet. Funderade vidare och så klappade jag in ett till filtersteg i biaskresten med ett 100R motstånd och en 47uF konding och då verkar det som att brummet upphörde.

Så till själva frågan, jag funderar på är om man till en viss gräns kan kompensera en klenare nättrafo med större kapacitans i filterdelen? Jag undrar också liksom varför man har satt två 220uF kondingar som 1:a elyter i reissuen medans orginalet har två 70uF. I mitt fall verkade det också som att brummet minskade då jag ökade från två 70uF till två 100uF, rent ekonomiskt borde väl 70uF eller 100uF vara betydligt billigare och mer likt orginalet från 60-talet så varför skulle man då ha så mycket större kondingar i dag?

Nu kör jag egentligen ut näsan för långt,då mitt svar INTE blir enbart bestående av fakta utan även som jag ser det rimliga antaganden Bosse.

Det du beskriver handlar som jag ser det om ett eg större problem som tagits upp tidigare,och det är att det i grund och botten finns få verkliga designers kvar vad avser rörförstärkare.
Kort sagt felar även fabriksdesigner å det grövsta ibland,tex för saken skull belyst bra av den Fender Super60 jag gjorde för en tid sedan.

Att det skulle behövas hejdundrande mängder kapacitans för att få en maskin att tystna stämmer helt enkelt inte,utan oftast är det en produkt av att man inte tänkt färdigt vad avser jordslingor.

"Den gyllene regeln" är förvisso det men bara för att den är tagen i beräkning innebär det inte att man fullständigt kan hoppa över allt annat vad avser logik och kunskap i samband med jordlayout.
Att det går att få maskiner mer eller mindre knäpptysta med högst begränsade mängder kapacitans är som jag ser det bevisat många gånger om varför det som jag ser det bara är att plocka ett exempel.
Antalet maskiner med sketna 50uF i första smällen som e hur tysta som helst i tomgång e många,men det behövs inte ens så mkt-vilket även det är bevisat många ggr om.(Selmer mfl tex)

Sen finns det andra aspekter. När tex en choke dimensioneras för att föda en hel maskin och installeras där det eg var tänkt,som första smäll för rippelkontroll,så förändras ju spelförutsättningarna igen.

Vi har ju tidigare bla snackat lite om det Merlin skriver om det med jordlayout och även om det finns mer att säga därom är iaf det han beskriver en bra utgångspunkt att arbeta ifrån.

Märk väl att jag skriver slingor. Det finns kort sagt en anledning till det,vilket framgår tex genom att läsa igenom det Merlin har satt i pränt. Att visualisera de olika slingorna kan jag iaf tycka e mycket värdefullt i jakten på en tystgående maskin.

Det om brum i sig.

Sen är det en HELT annan femma att man kan "balansera av" just mängden kapacitans mot hur en PT arbetar. Där e jag med dig,och där har jag även rent fysiskt sett och upplevt skillnaderna.
Naturligtvis bla som en funktion av PT´n,men jag har som sagt lekt å lattjat med det med kapacitanser i ambition att lära och förstå de rent praktiska följderna.
I första hand med lite mer effektsvaga maskiner då jag tyckt att det blir enklare att skapa evidens för det jag trott mig vilja dra som slutsatser.
Iom det har jag på ngr 18w adderat så mycket som närmast 1000uF i de första två smällarna (dvs CT samt SG) och vad det förefallit i de två försök jag gjort så händer det eg inte speciellt mycket mer efter ca 200uF i första smäll. Där nånstans har "point of diminishing returns" inträtt med de maskinerna iaf.Med adderad kapacitans på utgång mot SG i sin tur händer det eg...ingenting rent ljudmässigt. Iaf inte som jag upplevt det. Det jag upplevt e att man kan liksom inte mer än glätta den punkten vettigt.

Sen har jag givetvis lekt lite med det med olika PT´s och skillnaden kan vara stor. Problemet med de försöken är att det eg blir omöjligt att dra ngr egentliga slutsatser då det varit för mycket variabler inblandat. Kort sagt har de övningarna så långt varit bortkastade.

För stora kapacitanser direkt efter likriktaren kan resultera i högre brumnivå.
Kondensatorn laddas upp i korta strömstötar ca 2ms långa med 100 stötar per sekund.
Ju större kapacitans desto högre amplitud hos strömstöten.
Överskrider strömstöten tröskelvärdet för transformatorkärnans mätnad så kollapsar magnetfältet momentant. Detta ger mycket kraftiga spänningstransienter ut på resten av systemet och inbjuder en svärm av arga getingar att sätta bo i apparaten.
Att så har hänt kan konstateras genom att nättrafo blir ovanligt varm snabbt efter att man tar spisen ur väntläge och låter gå på tomgång.
Tips: ring vilken som helst tillverkare/leverantör av "måsta ha" trafos och fråga hur stor glättningkapacitans kan anslutas efter likriktaren utan att trafo överhettar. Som de säger: Lycka till! och skicka mig ett vykort när du kommit fram.
Lustigt nog, de flesta tillverkare av likriktarbryggor anger max kapacitans som kan anslutas till varje typ/modell.

I förlängningen är det inte alls konstigt att drosslar för C-L-C och L-C rippelfitrering konstrueras olika och är inte riktigt direkt utbytbara. Samma gäller trafos. Gammal mögelfri skåpmat utan bäst före datum.

Se där ja!
Lärde man sig något nytt idag igen..
Kiitoos Alex.

Däremot får jag säga att jag aldrig upplevt fenomenet,varför följdfrågan blir vad som e "rimliga" kapacitanser som första smäll beroende på PT? Finns det ngr riktlinjer,eller vad man skall kalla det?.
I mitt fall har jag provat tex med 470uF i första smäll på en liten 18w (2*EL-84). Lyten var en ny radial. Inget brum...
Eller går det inte att dra generalisering ur begreppet?

Size matters!
Ju större kärna hos en nättrafo avsedd för liknande röruppsättning och uteffekt hos förstärkaren desto större kapacitans bör den tåla men ta också hänsyn till vad likriktaren tål, rör vs kisel. Jämför AC30 och Blahassic 30. Get the picture?.

Yuuuuuup Sir.
Loud n clear.

I mitt fall så verkar biaskretsen vara det som spökar, förmodligen på något vis genom att den är sammakopplad med tremolot och på så sätt påverkar de varandra. Nu fick jag en snilleblixt att flytta biaskretsens jord som nu går till stjärnan till jordpunketen för elyten efter choken vilken förser tremolot med spänning. Jag har ju hängt på ett preamprör till för effektloopen så frågan är den om det skall påverka nämvärt med ökad belastning av nättrafon och choken.

Ovanstående funderingar blev ju ett sidospår men det jag funderat över är om Fender som förmodligen försökt vara så ekonomiska som möjligt på något vis kan tjäna pengar på en lite mindre trafo genom att öka på kapacitansen i på 1:a elyterna.

Jag har ett par kul, men även skrämmande, bilder som visar skillnad på transformatorstorlekar.
Den första visar en s.k. Blahassic 30 utgångstransformator till vänster och en d:o till DNS Special 60. Båda förstärkarna har fyra EL84 som slutrör.
Nästa bild visar en "något" defekt nättrafo från en C30. (Det var inget fel i förstärkaren som orsakade härdsmältan kan påpekas.)
Nedersta bilden är en nättrafo till en DNS 10, en liten förstärkare med bara en EL84, max 5W uteffekt. Den är aningen STÖRRE än den i C30!

En fundering då vi snackar om storleken, är det större risk att man får störningar i form av brum om man har en liten nättrafo som får arbeta på "max" mot att ha en större nättrafo som får gå på "halvfart" om man i övrigt skulle ha samma likritare och glättning?

Som jag tolkar det så svarade Aleks Ja på den frågan redan innan den ställdes, sju poster uppåt. (Den med inledande röd text.)

Min hjärna var nog inte riktigt med , för stor kapacitans är ju samma sak som en för liten trafo

En trafo som arbetar på "max" är inte för liten. Den skall ju vara dimensionerad för att kunna arbeta på max av den belastning den är specad för.
Det där med att för nättrafo speca max kapacitans hos 1:a glättnigkondensator blir ännu viktigare i SE klass A slutsteg där man inte får den rippelutsläckning som P-P bjuder på. Dessa nättrafon, om de är korrekt konstruerade, är större än motsvarande för samma uteffekt med P-P slutsteg. Just för kunna klara strömpulser man får med stora kapacitanser som krävs för effektiv rippelglättning i SE.