Hepp!!
Skulle eg köpt mig en ny gitarr för stålarna,men...vet ni va.? Det blir inte alltid som man vill!!



Tänkte att det kan bli ett trevligt snabb projekt. Av nån jävla anledning tillskrivs ofta allt Fender tillverkat från -80 talet Rivera. Så även de sk "red knob" maskinerna...i likhet med tex de Fender 75 jag moddat sedan tidigare,men...inget av det e rätt.
Hur som e ryktet för många av dem skamfilat,å där tex Fender 75 som var tänkt att leka Mesa Boogie var helt under isen så e ryktet kring dessa Super60 ....delat.
Om inte minnet sviker hette en av designerna Mark ett eller annat å han har publikt beskrivit hur de i teamet jagades av Fenders ledning för att få ut maskinerna på marknaden till en minimal kostnad.
Avvikelserna rent ljudmässigt sägs därför vara stora,vilket man mkt riktigt kan stämma av online genom att bara googla å läsa.
Just detta exet får jag faktiskt säga överraskade mig! Maskin lät faktiskt helt ok! Bättre i clean än lead,men fortfarande användbart med mina mått mätt i lead. Såpass...att hade jag nu inte varit del av det kollektiv Bojen utgör hade jag nog fan kunnat leva happily ever after med den som den stog.
Men..
Nu tillhör jag numer kollektivet ,å som Alex mkt riktigt gav uttryck för...-"vi hade inte varit vi om..."- osv.
Jofan.



Det viktigaste på hela maskin ser ni där. Den har en hårdrocksknapp!!! Skämt åsido så läste jag online att anledningen till de röda rattarna var att designerna i sparbetingens ådra helt enkelt insåg att de var mkt billigare än de typiska numrerade Fender rattarna.



Tiden å eran gav för handen att man sökte nya vägar på mer än ett sätt. Inte bara vad avsåg kretsar utan även vad avser estetik. Bra lr dåligt...låter jag vara upp till var å en att avgöra.



Fender Super60 var ju tänkt som en "billig" Fender. Iom det finns inga direkta finesser. Baktill hittar vi utgångar för högtalare å en loop. Bra där.



Flaskorna i maskin var bytta allihop. Slutrören i form av Ruby´s...å framtill satt det JJ som 83;or å ett Groove tubes som 81a i PI;n.



...some thing never change...do they?



Efter att ha lirat på maskin som den stog får jag däremot säga att detta var en positiv överraskning! Vissa hävdar att det e ett EV....å vet ni vad.? U guys tell me! Låter iaf HELT ok! (Vilket jag annars anser att man lugnt sagt inte kan påstå om alla Fender element å dist)



Den mindre charmiga sidan av Super60 så. Av olika anledningar har maskin designats med kortet "upp&ner". Inte bara det,utan för att få upp kortet såpass att man kan meka med skiten krävs att man mer eller mindre muttrar ner allt inom synhåll, INKLUSIVE att man lossar alla kablar ToF kortet! Lättmekat e ICKE ett av orden som kommer till sinnes här!



Som effekt e dessa maskiner därför oftast helt orörda. Man hade moddat maskin till ställbar bias,men monterat potten därför på "fel" sida av kortet...å inte bara det utan pott eländet(en trimpott givetvis) var i så dåligt skick att den bokstavligt trilla isär bara man peta på skiten.
Det hör till saken att SÅ jävla gammal e inte en Super60. Denna daterade jag till 1989....



Likaledes har maskin getts en del kritik för att pottarna håller det lilla kortet,relativt,för tonstack mm i sina pottar. Pottarna i sin tur e av samma typ vi hittar i modernare Marshalls mm...inga nyheter direkt. I detta exet mår de iaf alla bra...so no harm no foul..



Mesa Boogie wannabe var de ja. Maskin e som effekt optokopplar styrd. Underhållsfritt så länge det funkar menar jag nog.



Som jag påpekat tidigare e fönsterputs å en diskborste bra skit för att göra rent gammal tolex mm. Ser det som så att antingen gör man det hela vägen...eller inte alls,å det att ha grejer att ta i som känns rena å hela...tilltalar. Iaf mig!!

http://www.102983.org/gallery/albums/userpics/10003/Super_60All.pdf

Schema hittar ni i vanlig ordning där...scrolla ner en liten bit i PDF;en så ser ni...



Bias motstånd. Hm. Nu ligger dels de där "jag e me å räddar dan om härdsmälta inträffar" dioderna där...å rent fysiskt sitter även de 47 Ohms resistorer till glödens artificiella centertapp monterad i den vevan. Ergo...varför det ser lite "söligt" ut kring de där 1 Ohmarna.



Vad avser preampen så....e jag å Fender killarna inte överens. Alls. Om ni kikar på spänningsdelaren i schemat så ser ni att det sista där...så sitter det dels ett pulldown motstånd...å dels en sista resistor från helvetet in mot preampen. Jag ser verkligen ingen anledning till endera så 30k keramen har fått stryka på foten...å 2.7k dito innan e nu på 10k..
Å same shit för 30k 10w resistorn var uppbrunnen iaf..



I sin tur e de sista två glättningslytarna om 22uF bytta mot 33uF...av en anledning. Även om nu ekonomi varit imperativet för Fender killarna när det begav sig så e det inget design kriterie i mitt fall. Iom det...max två noder per lyt...varför det hela kommer rumsteras om. Å...även ytterligare en sista lyt adderas.



Overkill. Jag vet. Oavsett e SGM;ena ändrade från original 470 Ohm till 1k. Inte bara det,utan de e dessutom aktivt monterade en liten bit ut från kortet.



Å som sagt. Den där första 2.7k resistorn in mot PI:n e nu ändrad till 10k. Iom att jag tagit bort 30k resistorn mot jord,den som original e med som pulldown,så e den nya resistorn "bara" på 5w-vilket lugnt sagt e overkill det med. Min tanke e i sin tur att den där 120k resistorn som följer...skall bli 22k...å sen en sista 10k vi borrar in mot preampen samt en sista 15uF lyt. Så...
Där har vi grundförutsättningarna.

Va e tanken då?
Ptja...ganska enkelt eg. Rocknroll....

Nu blir det lite hattigt som projekt i avsaknad av komponenter. På gott å ont e re ju jul...å det innebär att jag inte kommer kunna få beställt tex de där 100uF lytarna till glättningen innan torsdag,meeeeeeeeeeeen...de e ju va de e....

Återkommer i frågan som det heter!

Den 23e dec brukar ju inte vara ngn överaktiv dag direkt så lilla jag tog mig en sväng till verkstan....(känns den igen? )



Som jag tidigare sagt så vart det ju lite si å så med ngr komponenter i spänningsdelaren,framför allt kanske det brunna 30k pulldown motståndet,å vad vidare e gör det mig lite detsamma eftersom mina tankar om vilken spänning som skall fram till preampen inte riktigt går hand i hand med det Fender en ggn skapade.
220v innan anodmotstånden gör ju ingen glad,å detsamma vad avser att ha 3 trioder per glättningslyt. Som sagt,full av respekt inför att teamet som skapade dessa redknobs gick under sparbeting så betyder inte det att JAG behöver ta hänsyn till ngr tior eller nån hundralapp hit eller dit.
Ergo sum så kapades det lite ledningsbanor...installerades jumpers såväl som fler motstånd i railen...åsså ytterligare en liten lyt på det som synes på bilden.



Som det e nu saknar jag eg bara ngr radiella 100uF lytar samt de 4 100uF/350V lytar som syns i bild. Resten e gjort å klart å betalt.



Nog för att en sånhär Super 60 ur ett mod perspektiv e ganska krångligt byggd,men det till trots å sparbetingen teamet arbetade under till trots e det enda i maskin jag sprungit på som eg e undermåligt i min mening de flatkablar som går mellan moderkortet å kortet för pottarna.(Även alla tonkondningar,bypass mm sitter installerat där).
Flatkablarna e av typen att tar man i skiten mer än 2ggr trillar liksom skiten sönder. Så..som synes...sagt å gjort e det nu ersatt med flerkardel kabel istället.

Jaja.
Nu lär detta projektet få vila ngr dagar tills Elfa öppnar igen. Surt,men så ligger landet.

Med det önskar jag alla som läser dessa trådarna en mycket god jul!

Intressant!
Är ingen hejare på att läsa invecklade scheman, måste säga att jag inte riktigt begriper hur signalen löper kring andra steget och optokopplarna. Och de två olika gainpotarna med en streckad linje mellan...?
Antar att andra steget kopplas in som overdrive-kanal, men hur..?

Gainpotten e en dubbelpott. Därav strecket.

Om du kikar på optokopplarna ser du att primärt arbetar dem genom att förändra spänningsdelningen mellan stegen.

Hade tråkigt å kunde inte hålla mig så jag åkte ut till verkstan å muttra ihop maskin på vinst å förlust. Nu när man vet vad som skall till för att ta isär den känns det inte som världens ände.

Fick hängt dit en 4.7k trimpott lite på trekvart så jag iaf kunde justera bias.
Sagt å gjort,å det visade sig att B+ spänningen landade på ca 470 pinnar vid 40mA å balansen mellan rören i tomgång var verkligen riktigt hygglig.
Med det gjort kikade jag lite på spänningarna mot PI å preamp å får nog säga att det var ungefär som förväntat. Ganska precis 400 in mot PI:n å i sin tur 325 mot ena flaskan i preampen å 306 mot den andra. Provade så..

Naee...tyckte framför allt maskin var för hård i tonen. Lekte länge å väl med inställningarna...å naee...
Så. R167 e ju bla bytt sedan tidigare mot en 22k resistor. I sin tur e ju R168 bortrationaliserad helt. Iom det adderade jag en 10k resistor vid R167....å jomen.
Nu hamnade drivspänningarna in mot de två flaskorna på 296VDC samt 288VDC.
Å...prova,å jodå. Nu vart det mer i fas. Inte alls lika hård i tonen å mer krämig distortion. Nu e iofs mkt mkt mer än så förändrat i maskin men jag känner nu totalt sett att vi e i rätt härad med denna gamla redknob iaf.

Så. På torsdag blir det en omgång friska elektrolyter lite varstan å efter det e det väl utvärdering igen då antar jag.

E oavsett mer än nöjd med utfallet för dagen.
En sak som slår mig i sammanhanget e hur väldigt högljudda dessa Super 60 är. Blir lite Musicman 112RD50 över det vad gäller volymen.

Tack för intressant läsning, har själv en super rack som är rackversionen av samma stärkare (tror jag) sitter m mobilen l blir så förbaskat liten text. Har därmed inte läst allt men såg att du skriver att det ärr en lågprisvariant, stämmer det? Har läst nånstans att Fender försökte ta nya tag och hade tappat kunskaper (folk) kring rördesign och lät paul rivera designa denna (eller jobbade han fortfarande på fender då?). Håller med om att distkanalen inte låter så rolig men tycker det rena ljudet är mkt bra, massa headroom, helt clean o en jäkla punch där. Följer med intresse dina vidare förskruvningar

Kan bara hålla med om att detta är en högljudd jäkel, blir nästan rädd för den ibland

Bytte förresten till mig min mot en mij boss dd2

De med röda rattar torde väl inte Rivera haft något att göra med? Han ledde designteamet under perioden innan, där modellerna har II-namn (Concert II, Twin II, mfl) och utseendet liknar blackface. Såvitt jag känner till är alla "Rivera"-förstärkare byggda på öljettkort.

Måste ta och studera schemat igen och kolla in hur det där med optokopplarna funkar. Jag begriper fortfarande inte signalvägen, men man lär sig nåt hela tiden, inte minst tack vare Bojen.

Googlade lite och yes det stämmer säkert så. Verkar vara en hel del som tror att Rivera designade denna men det beror nog på att man gärna vill att det är så. Verkar ju inte stämma med hans designtankar. Sitter med datorn nu och ser att första posten avfärdar Rivera-ryktet. Missade den

All relevant info om vem var ansvarig för vad i denna konstruktion står klart angivet på schemat i nedre högra hörnet. Tydligen var det en vikingaättling och en polack av namnen att döma - en livsfarlig kombination....bör undvikas till varje pris om ni skulle snubbla över en sådan duett

Ja. På nått av de amerikanska forumen e där klippt å klistrat en mail konversation med huvuddesignern. Å tydligen var det just så att man dels var pressade på tid å dels pengar att utveckla dem för. Det medförde bla att det inte sitter "mer" än 2 preamp rör,till karlns förtret.
Lika samma beskriver han det med varför det blev till röda rattar. Av samma orsak,dvs begränsat med pengar att bygga för.
Tanken var tydligen att i segmentet konkurrera med Peaveys lite dyrare maskiner.?

Leadkanalen finns det hjälp för. Som står att läsa varstans online är ett universaltrick många gör att de just drar upp spänningarna in mot preampen. Dvs minskar R167 i resistans.
Personligen anser jag att det där keramiska 30k motståndet till backen som pulldown e rena vansinnet. Att det belastar kretsen hårt e nog att ställa bortom allt tvivel.
Det jag gjort e dock lite mer omfattande,å med påföljande resultat kan man nog säga. Nu är leadkanalen verkligen användbar. Disten e tilltalande,men abret i det hela e att där fortfarande är en volymskillnad mellan kanalerna. Helt klart,men det jag gjort här får maskin att gå ifrån att vara en användbar clean förstärkare till att vara en användbar lead. Märk dock väl att clean inte på ngt sätt låter så mkt annorlunda än innan. De e bara lead som sprungit ikapp å förbi som jag ser det.
Det senare prioriterade iaf jag i fallet med denna Super 60,å ärligt sagt e det i min mening ganska få gitarrister som använder HELT rent ljud.
Iom det har jag i tankarna att göra en liten mod till å det e att öka värdet på R19 till kring 5k. Kommer sannolikt medföra att man KAN få dist ur maskin på cleankanalen,men jag gissar att det på sin höjd kommer bli som crunch-å inte mer.
Vinsten med det blir givetvis åxå att kanalerna kommer närma sig varandra i volym vs utslag på rattarna.

Skillnaden i leadljud e dock det påtagliga å där anser jag att maskin blivit MYCKET bättre. Skall bli intressant att se hur den reagerar med frisk kapacitans i såväl B+ linan som biaskrets får jag säga,men det den visat mig hittills e ett STORT kliv i rätt riktning.
Mer än nöjd med utfallet å jag betvivlar att skillnaden med dem nya lytarna blir jättestor.

En annan sak som impat på mig lite e det där elementet som sitter i. Naturligtvis låter det inte som en fullstor cab men det räcker faktiskt en bra stund det där elementet. Låter inte speciellt mkt "combo" om den. Å som sagt..den ÄR högljudd. Som fan rent av,å trots att man pressar den så låter den aldrig på ngt vis illa. Tycker det e lite halvredigt för en ensam 112 openback cab.

Vore kul att höra hur lead-kanalen låter nu, eller kan du likna det vid någon annan förstärkare som referens?
Har viss erfarenhet av diverse rödknoppar, och har liksom i bakhuvudet en bild av hur de låter i originalutförande.
Typiskt med dessa tycks också vara att det krävs en van chaufför. Gitarrister som inte är vana att ratta kan få dem att låta riktigt illa, medan andra får dem att låta bra.
Gainar man på för mycket blir det getingbo, försöker man pressa slutsteget uppstår lätt ett "plåtaktigt", rakbladsvasst - och förstås öronbedövande starkt - ljud. Det är åtminstone min minnesbild av worst case scenario.

Ja.
Beteende skillnaden på maskin vill jag kalla stor. Hela kapaciteten till "tjackpåtänt bi i en burk" e borta. Nu kan du bokstavligt dra gainvredet i botten å ha användning av det som kommer ut.
Faktum e att efter att ha utvärderat en liten liten stund bara så undrar jag faktiskt om man inte skulle ge maskin kapacitet till lite mer dist. Får se,men som den står nu fungerar den å fungerar den mkt bra i mitt tycke.

Ja.
Tidigare har vännen Björn filmat de klipp som lagts upp. Tanken med klippen e inte att försöka visa ngt som inte e e sant. Därför e alltid,inga undantag,klippen som kameran ser dem å tar dem. Det handlar ju om att ge en rättvisande bild av vad som e skapat,å även om en videoupptagning naturligtvis färgar den med OCH..vad vidare e aldrig kan förmedla abstrakten...som hur maskin e att spela på osv,så anser jag iaf att det e det bästa vi kan göra. Dvs rena,raka,råa klipp.
Då det börjar stacka upp sig med lite maskiner som nu e klara så har jag strax innan jul snackat med Björn igen,å vi kommer styra upp så det görs klipp av lite av varje det närmaste.
Lite skämmigt. i sammanhanget blir att det e tänkt att jag skall göra en kort presentation av iaf en av maskinerna å då detta framför allt efterfrågats på engelsktalande forum...ja...ni gissar nog resten själva
Jaja...lite får man allt bjuda på sig själv antar jag.

Forumet handlar ju mkt om att dela erfarenheter å information,så här kommer då ett stycke info som milt sagt e användbart vad avser dessa redknobs.

Fick tagit mig för att byta de sista lytarna. Allt väl å ve,å tanken med det var att komma åt ett aldrig så litet,men irriterande,brum.
Helt klart AC bundet å tanken från min sida e att de gamla originallytarna milt sagt hade gjort sitt,vilket de nu iofs åxå hade.
Men.
Brummet kvarstod.
Icke...helt rätt. Kastade lite allsköns trick efter maskin...men icke. Tills jag började inse att brummet var jordbundet,men inte fan fanns det ngn jordloop i denna.?

Närå.
Än en ggn e jag Alex ett tack skyldig för där stog jag ute i verkstan å kom ihåg mantrat...ABSOLUT ingenting får sitta installerat mellan bryggans minus å jordning av första lyt.
Å...i dessa ligger det ju en form av stjärnjord på kortet.



Så det enda jag gjorde var att jag kapade ledningsbanan för just jordningen av första lyt å la den på en kabel,direkt installerad på diodernas minus.
Igång med skrotet å...
Knäpptyst. Verkligen FÖREDÖMLIGT knäpptyst!
Så. Ni andra med denna typ av förstärkare,e bara att inse...de mår bra av att få jorden till första smällen separerad från resten av stjärnjorden. Skillnaden e verkligen brutal!

Å maskin i sig? Jodå. Nu ryter den allt som jag vill....inget att snacka om.

NEEEEEEEEEEXT!!

Ojdå....ett och annat har tydligen fastnat i nyponknoppen ...det finns alltså en strimla hopp om framtiden

GNÅ2013

GNÅ 2013 Alex...
...å...tack

*nyponknoppen vandrar vidare*

Ovan nämner jag ju det med mailkonversation med en av huvuddesignerna.

På gott å ont blir det en del engelsk text nu,men att sålla i mailen känner iaf jag att det skulle lyfta delar av det som sägs i sammanhanget ur kontext. Så det får helt enkelt bli den kmpl konversationen.

Mark Wentling heter karln iaf....

"Thank you for your email.

I’d be happy to answer any questions about the Super 60.

It followed the Champ 12, and The Twin, all made during my time at Fender from 1985 to mid 1989.

Paul Rivera left Fender prior to the management buyout from CBS by Bill Schultz and team, which occurred in March of 1985. I’m not sure of Paul’s actual departure date, but it may have occurred in late 1984, as there was an exodus of people when CBS put the company on the block for liquidation.

I designed the tube amps during this period, including a couple models (early 90s) after I left Fender in the summer of 1989 to become a partner in an export distribution company.

I came to Fender from Music Man, and all of the amp designs from 85 onward were unique from Paul’s designs that were produced prior to that time. Paul actually worked in Fender marketing, and spent much of his time specifying the product designs, while other design engineers in Fender R&D performed the actual product development work. Regardless, Paul always had a hand in the final signoff, and the tweaking of any products produced during his time.

I arrived just in time to move everything from Fullerton to Brea. Mostly sorting out the offices, and packing boxes, while doing a little work on the Champ 12 in between. The original concept for the Champ 12 came from Bill Hughes, (creator of the Ampeg SVT), but I had to heavily modify it to reduce parts count and cost. It needed to be a bare bones design. Bill left Fender in 85 to try working at Peavey in Mississippi, but he returned about a year or so later to rejoin me in R&D.

In the first several months immediately after the buyout from CBS, we had a fair number of CBS built chassis, that were Work-In-Process (WIP) units that came out of the CBS factory just prior to the Fullerton shut-down.

We purchased cabinets locally in Placentia and people in our Brea warehouse set up a small assembly line where they completed some Concerts, and I believe some Deluxes, and Champs. These were Rivera amps, with black faces and numbered knobs. They were sold in 85, maybe some still left in 86, however the chassis’s were actually built back in 84 before CBS closed the Fullerton factory. These amps were sold through our distribution channels to generate cash flow, but I don’t believe that they were ever actually marketed as our formal product line-up. I’m not sure.

We also scrapped a lot of WIP electronics because we did not have the space to hold all of it. Various amplifier chassis, ARP Chroma Synthesizers, Rhoads Piano parts, etc.

Paul is a good friend of mine. He actually spent time tutoring me on amp design when I first arrived at Music Man from MXR Innovations back in 1979. However, he had no involvement with any amplifier designs from at least late 1984 onward.

The red knobs were also the result of a cost cutting effort. The molded knobs were made in Garden Grove and cost about a nickel each ($0.05). The traditional black numbered knobs were about $0.40 each. This could multiply out to a good cost savings on the bigger amps. We were tasked by marketing with coming up with a unique cosmetic look that would differentiate the new Fender amps from the old Fender amps. In part due to the pervasive quality issues of the CBS made stuff.

No one, and I mean no one could agree on the new look. We built up many prototypes, and eventually ran out of time. Finally the word came down to engineering from marketing that we would use the Fender corporate colors of that time which could be found on the business cards and stationary. Red, Grey, and Black. The knobs naturally ended up being red, and we used grey grill cloth. The first protos were airbrushed in red guitar lacquer and looked pretty good, but the production knobs could never match the painted look, and we finally had to move on.

I hope that his information is helpful.

I forgot to mention that the Super 60 itself was a very cost conscious
product.

We were under great pressure to build a tube amp for minimal cost, as one of
our leading competitors was Peavey, and Peavey had a very vertical factory.
Fender only had the SUNN factory which relied on outside vendors for most
component parts, so our costs were higher right from the start. (An
identical amplifier could be made and sold for less from Peavey.)

So the Super 60 could only have the five tubes which was pretty much the
minimum for a 60 Watt amp with switch-able overdrive. Three of the tubes
were for the power amp, leaving only two 12AX7s for the preamp with
switch-able overdrive.

It was difficult to get consistent performance out of so few parts. So there
is some variation from unit to unit, and there are also a couple of parts
that are hand selected at the time of manufacture to compensate for
tolerances in the VACTROLS, potentiometers, and to a lesser extent the
tubes. (Not the most ideal engineering design, but a compromise to get by on
the price.)

So some Super 60s will work better than others.

There was also a rack mounting head version of the same amp with a fan and
and LED level readout, but no speaker.

The Super 60 speaker was the same as the one used in the Twin of that time.
It was our design developed together with Eminence. We only had two 12 inch
speakers then, the heavy duty (used in the Twin etc.) and a light duty (used
in the Champ 12), both from Eminence.

Best regards, Mark"

.........

"I am glad to be of some help. I only wish that I had more time to devote to
it. I have fond memories of those days tinkering away on guitar amps.

Now I manage people in an engineering department, and rarely have time to
fire up a soldering iron. Plus today's surface mounted components are too
small to see, much less experiment with.

I think it is really interesting that there are players out there who really
like the Super 60 amps.

Like I said, they were kind of a mixed bag for Fender. Some guys really
liked them while others weren't so sure. Part of that was the inherent
variability from unit to unit due to the bare bones parts count, but I also
learned during those years that there is no such thing as the perfect amp
that can get every popular sound and please every player.

The 60s were solid performers, good output coupled together with a great
speaker that I developed together with Bob Gault (Sr.) at Eminence.

On that amp it was one of the last models to have the PCB laid out manually
with black tape on Mylar using a light table. (The Twin, Dual Showman, and
Champ 12 were done this way as well.)

The people that we had assisting in that part of the product development
were difficult to work with as they did not really understand the nuances of
the electrical designs. At that time upper engineering management at Fender
felt that electrical design engineers were too high paid to perform such
rudimentary work. Regardless, we were not that highly paid, but they
believed in a division of labor. The problem is that in a guitar amp, the
overall layout is just as important as the circuit design. They are one in
the same. Ergo why so people prefer the performance level of handmade
amplifiers.

When I was at Music Man and MXR, we (the design engineers) laid out our own
circuit boards. At Fender they had non-technical drafting people lay out the
PCBs. After a couple of years I was able to change that by helping to bring
in our first CAD design systems together with Cal Perkins. The CAD systems
allowed the engineers to lay out the PCBs directly using a computer, and as
a result they became much better products. The first guitar amps to use CAD
were the 85 and 185 Series solid-state amps.

The Super 60 was a particularly tough case as the guy who was working with
me on that board layout was fairly clueless. He was a technician of sorts
and it was his first project. I had to have him redo his work quite a few
times. After awhile he began to resent all of the redesign work and the
project became contentious. Eventually there came a point where we had to
make a product release, but I never felt that the finished product was as
good as it could have been.

That's another reason why it is so cool that guys like you and Matti are
into the amps 20+ years later.

Some people read way too much into how design decisions were made in some
classic musical instrument products, when 9 times out of 10 it was the
result of a compromise just to get a product out the door. Many times the
compromises were made by non-musicians. Fender, Gibson, Marshall, VOX, are
full of such stories.

I should get back to work now.

Best regards, Mark"

.................................

"A key element of this amplifier design is that it had to be built on a
budget, and so we tried to maximize what could be done in the preamp with
only two 12AX7 tubes.

It becomes a real challenge to make a two tube preamp have a good clean
character and then use the same tubes to make a good overdrive. With more
tubes we could have had more tonal options, plus the amps would be much more
consistent from unit to unit, because component tolerances do not end up
being as apparent in the sound.

This design is very dependent on the tolerances of the two 12AX7 tubes, the
hop-off end resistance of the gain pots, and the VACTROL characteristics.

Some Super 60 models sounded very good, and some sounded not so good. C104 0.68uF does work together with C1 0.22uF to set the low-end bass
characteristics of the clean sound. Within limits you can scale C104
together with C1 by an equal percentage and the two should track closely
resulting in the clean sound remaining virtually unchanged, but doing so
effect the overdrive sound.

C2 0.1uF performs a similar function to C1 at low gain settings while in the
overdrive mode.

C1 (in clean mode) and C2 (in overdrive mode) attenuate the signal above a
frequency let's call it F1. Below F1 the attenuation is greatly reduced,
which effectively acts as a bass boost. C104 begins to increase gain at
roughly the same F1 frequency, effectively acting as a bass cut (or mid-high
boost). The two networks together complement each other resulting in a net
flat response with some remaining bass bump on the very low end.

So if you move both caps by the same percentage amount, the net response
should be about the same within limits. If you double C1 and C104, the clean
channel will be close to the original sound but when the gain is turned up
in overdrive mode, there will be more bass response.

One reason for limiting the bass response in overdrive mode by using the
0.68uF cap, is to keep the overdrive from sounding too flabby and
uncontrolled at very high gain settings.

Using the 0.68 cap however does provide additional gain overall which needed
to be maximized because we only had the two tubes.

If you don't intend to be using extreme high gain settings, (which is
somewhat limited because of the low tube count), you could remove C104 from
the circuit all together. Doing so will remove the effective midrange boost
(bass cut), thereby giving you more low end, plus lower maximum gain
overall.

Remove C104 and then increase C1 to adjust (reduce) the amount of bass in
the clean mode. (Removing C104 will make the clean mode sound bassier due to the loss of mid boost in V102B.) Increasing C1 will move the turnover point
lower effectively reducing bass.

The additional benefit of removing C104 is that the overall gain will be
lower, less midrange, more bass and rubbery, which sounds like what Matti is
looking for.

So you have two alternatives,:

1) Increase C1, C2, and C104 by similar percentages to increase bass in
overdrive mode, but still keep maximum gain, and about the same clean sound.

Or

2) Remove C104 altogether, and increase C1 and C2 to reduce bass in clean
and low-gain overdrive mode to taste. Removing C104 will reduce maximum
overall gain.

> - How to keep the gain pot from cutting bass when it's not at 10?
> - R148, the negative feedback loop resistor? Can it be removed or at least
> its effect decreased?

Yes, as with any Fender power amp like this you can increase R148 or even
remove it. This will decrease the damping of the output stage resulting in a
looser sound with low frequency cone resonance becoming more pronounced, and
a rising high-end characteristic as the speaker impedance rises at high
frequencies.

The downside of doing this is reduced effect of the presence control, as
well as increased noise, and distortion in the output.

Alternatively you can increase C9 from 0.1uF to something much larger, say
10uF, effectively turning the Presence control into a damping control. Just
try it and see how it sounds.

> - Which are the key components in the tone stack and what are sensible value
> limits for them for experimenting?

Anything goes in the tone stack. It is too complex to summarize in an email.
There are many articles online these days. Something we didn't have in the
80s. You can move values up and down and listen to the effect. Just remember
that there is some fairly high DC voltage on the side of the tone-stack
connected to V102B. The caps you use, need to be rated properly (200 VDC
min) and watch your fingers since they will hold charge.

> Thanks for sending him the questions!!
>
> -Matti
>
> Thats about it. I think with these issues solved that will be a great help.
> Thank you for your time, I hope this is not intrusive.
> Yours,
> Glenn Scott

Hope that helps you guys. Have fun.

Best regards, Mark"




Får väl sägas vara hyggligt uttömmande å en vettig inblick i tänket kring dessa Redknobs.

Ja det var verkligt intressant läsning, tack för det!