Jaha, en stärkare utan rör...
Låter inte så illa tycker jag:

http://www.youtube.com/watch?v=ON9eIBg4db8

Verkar dyr, och genomtänkt.
Finns ju en marknad i alla fall: (vi) gammelgubbar med klena ryggar.

Jag tycker den lät hemskt....

Tycker den låter rätt bra, jag också. Det är rätt tydligt att modelleringstekniken utvecklats.
Finns rörhäckar som låter sämre. Och den verkar hyfsat mångsidig.
Prislappen är väl rätt styv, däremot. Och 200W lär den väl inte leverera, det är säkert nåt momentanvärde på nån transient som dom lyckats "mäta", typ som Elgigantens datorhögtalare .

Som jag förstått det är det två st klass D förstärkare a 100 watt, en per kanal.
En kanal för elgitarr och en för akustisk/sång. På papperet
mångsidigt får man ju säga. Sen är det nån slags
Celestion lånad från hifi- PA-utbudet. Tycker nog ljudet
verkar slå dom där ZT lunchbox eller vad dom heter.

tycker det låter fruktansvärt illa faktiskt!

Låter helt okej tycker jag.
Skulle dock inte vilja ha en. Man vill ju kunna känna doften av varma rör.

Definiera "illa"? Vad är det du tycker är dåligt?

Evil K´neivel u got yourself some cooooompetition-som det heter.

Kan vara att modeling tekniken går framåt. E nog tom att förutsätta och förvänta. Däremot får jag i det säga att jag e hyggligt utled på att det alltid skall jmfrs med rörteknik. Om nu rörteknik är referensen i sammanhanget,vilket vi väl hyggligt gemensamt kan skriva under på att det är,varför då allt detta liv om att modeling maskiner skall göra samma sak?
Vad e vitsen?
Poängen e att musiker generellt,å kanske gitarrister specifikt,e mkt mkt konservativt drivna människor i sammanhanget. Om det så e att ett inlay material ändras i en greppbräda skall detta dras i långbänk på div forum världen över och det ironiska e med det väl gjort...så e det som säljer fortfarande "originalen".
Rören är i min mening tillbaka för att stanna. En gång för alla och med utvecklingen som sker kring den biten har jag mycket svårt att se var modeling prylarna skall utgöra ngt annat än ett lite coolt alternativ i sammanhanget.
Ner till den grad att gitarrister i gemen vill kunna se att deras rör lyser. Å skulle man då ersätta det med div dioder å liknande (som tex Engl mfl gjort,fast av andra anledningar),så kommer garanterat gitarrister backa iaf eftersom det då isf e tal om ren fake.

Senast i helgen hade jag besök av en mkt kompetent herre vad avser att lira där vi satt å snacka kring rören. En karl i drygt min egen ålder som i kontrast till mig använder mycket distortion när han lirar. Jag frågade honom varför. Svaret var-"För att det till en grad gör rörens reaktion lite oförutsägbar."-
Även om jag kanske inte delar hans uppfattning förstår jag väl vad han menar. Precis rent av.

Gillar det "råa" i ett par 6V6;or?
Okey.
Med ursäkt för mitt vid tillfället ganska taffliga å stressade lir,VAR finns parallellen mellan det den där modeling prylen gör å följande;
http://www.youtube.com/watch?v=ASSoDa2Qz30&feature=relmfu
För i min mening kan man i det klippet,som då e amatörmässigt gjort med en sketen videokamera,ana sig till det ihåliga i rörens ljudbild,det nämnda "råa" i 6V6;ornas karaktär samt det oförutsägbara (antar jag?) som påtalas ovan.

Såvitt jag vet finns det bra modeling prylar men de kostar löjligt mycket pengar till min kännedom.
Sant e att det med tekniken kring det med modeling än så länge ligger i sin linda. Sant. Men var skall det nödvändigtvis hela tiden vara det som knuffar undan benen på rören? Vad e det jag missar?
Om nu modeling tekniken e så bra,varför används den då inte till att göra/skapa ngt helt eget ljudmässigt.? Som tex syntarnas intåg på riktigt under tidigt 80 tal,sen må man tycka vad man vill om den musiken.

Det jag försöker säga e att det finns nog bitar i detta som jag inte riktigt antingen förstår eller helt enkelt inte e förmögen att ta till mig.

Tja...det kommer en skärningspunkt där modeling-grejorna låter likadant som sina förebilder. Det är bara en tidsfråga och en programmeringsfråga. I nån mån en fråga om ytterligare lite teknikutveckling.

Och då måste de flesta (kloka) gitarrister börja tänka i termer av släpbarhet, komfort, driftsäkerhet, och för all del pris.

När den dan kommer så är man bara tjurskallig om man envisas med att släpa runt på en 30-kilos AC30.
Jag tycker t ex att min lilla Vox 15W transistorhäck ger ett så bra ljud att det bara är korkat att släpa runt på en SF Deluxe eller liknande. Men det är klart..jag har ju ingen "image" att vårda och är dessutom en rätt usel gitarrist som bara kör smågig emellanåt. Jag kan också tycka att dom där bärbara/batteridrivna Yamaha-stärkarna låter svinbra (för det dom är gjorda för, dvs sovrumsvolym)

Nä, jag tror att rörhäckar kommer vara överspelade inom 10 år för alla utom en liten skara entusiaster.
(Och precis så sas det på 80-talet också. Märkligt.)

Väldigt obehaglig, odynamisk och "pappig" dist
låter som nåt e trasigt eller bara billigt
disten lixsom bara hänger utanpå ljudet
fel övertonsspektrum, det låter bara falskt vad man än gör


vet inte hur man förklar ljud eller smak på whiskey
jag gillar Laphroaig...tex

ps
nu har jag lyssnar på klippet en gång till och ändrat mej lite - det låter verkligen jätte-super-illa

Okej...ja, du har kanske nån poäng. Tack för tillrättaläggandet.

Kul att man kan uppfatta sånt här totalt olika.

/R (som tycker Laphroaig är vulgärt rökig och gillar lite mildare röksmak, som i Highland Park )

Mmm....å i all respekt sagt då,i´m still not buying. (Vilket naturligtvis bara e min åsikt)

Skall försöka förklara vad jag menar.
Det finns rent tekniskt ingen som helst anledning,egentligen,till att vi inte använder fjäderlätta kompositgitarrer idag. Ingen som helst. Varenda en av oss. Finns definitivt ingen som helst teknisk anledning till att detta inte sker.
Det har gjorts ett otal försök att introducera kompositer i gitarrsammanhang. Allt från kroppar till greppbrädor har gjort i kompositer.

Lika förbannat så väljer uppenbarligen gitarrister att använda gitarrer av trä. Som e tyngre. Som slår sig med årstider. Som stämmer om sig stup i kvarten,osv osv osv.
Varför?

Lika samma med rören. Det kan hända att en AC30 väger 30 pannor. Sanningen,i min mening,redan idag e att för en lyssnande publik vid ett gig så skiter de TOTALT ifall jag använder den där AC30;n eller om jag lirar på en digital Line6 pryl. Jag skall nog tom gå så långt att säga att bortsett från ngr fåtal gitarrister i publiken som står med korslagda armar å konstaterar att de kunde gjort det som sker på scen mkt bättre så kunder publiken i sig fanimig inte skita mer i vad jag använder för rigg i det läget än de gör. Redan där vi är,nu.

Å lika förbannat...släpar jag med mig mina rörhäckar när det väl smäller. Av en enda eg anledning. Egoism.
Jag e så svag som gitarrist än idag att jag lirar mot det som kommer ur högtalarna och JAG upplever en enorm skillnad,fortfarande,mellan rören å modeling tekniken. Det medför att JAG tycker att mitt lir blir bättre med feedbacken av rörhäcken. Mao handlar det om ren skär egoism som då på sitt sätt kommer publiken till godo...
E du me?

Nu e jag utan omsvep gammal gubbe. Närmare 50. Men,jag ser ingen som helst avmattning i intresset för rören å vad rören skapar hos dem som e kring 20. Inte nått faktiskt.
Det e snarare så att de som då e typ 20 e nog fan MER talibaner på området när rören väl "upptäckts" av dem än vad jag e.

Intressant diskussion tycker jag å på rätt plats. Skall bli jätteintressant att ta del av andras åsikter i sammanhanget...

Jag gillar rörförstärkare och har föredragit dom i närmre 40 år nu. Dom "andas".
Att jämföra transistorförstärkare med rör är ju rätt meningslöst. Rörstärkarna finns ju redan, know what I mean
Tyckte mig bara ana att Quilter verkar lyckas rätt bra så länge man inte försöker dista stärkaren.
Här finns tendenser till en slags musikalisk "sponginess", en elastisitet som inte bara är rakt på och sterilt.
Eller så drar fantasin bara iväg med mig, vad vet jag :
http://www.youtube.com/watch?v=HKx9m6oxr_E

Om jag ponerar att flera av övriga gubbar i div ljudklipp har förkärlek för ett väldigt diskantigt och reverbdränkt ljud så tror
jag banne mig att detta låter väl i klass med salig Fender Jazzmaster Ultralight, en stärkare för främst
jazzgitarrister som Fender bara tillverkade under några år innan den försvann, troligen på grund av tillförlitilighetsproblem.
Så.

Jag har en enkel syn på detta...

Så länge modeling-stärkare strävar efter att låta SOM rör kommer de ju alltid att vara lite sämre, ok de kanske kommer så långt att de låter 99,999 % som rör, men de kommer ju inte att låta 110% rör.. Rör finns ju som sagt redan, de låter 100% rör, dom har lixom redan vunnit, och detta i mitten på förra seklet. Att utveckla något som ska simulera detta är isåfall bara en jakt på flexibilitet, vikt, småskalighet etc. förvisso goda egenskaper. Nä, jag tycker att modellerings-stärkare borde sträva efter att ta vid där rören slutar, dvs tillföra något nytt.

Riktiga tekniska framsteg som jag längtar efter är inte modeling.. Det vore snarare om någon uppfann en kaffebryggartillsats som man kan montera bakpå stärken och använda rören som doppvärmare.

Håller väl med. Men, nu uppfattar åtminstone inte jag
Quilters stärkare som "modeling".
För övrigt tycks ju den gamle hippien Pat Quilter ha
en del erfarenhet att stå på. Byggde gitarrförstärkare redan i
mitten av 60-talet. Sen haft stora framgångar med QSC (PA-stärkare)
Behöver förstås inte betyda att han är en gudagåva till
gitarrismen när han nu återgått till gitarrförstärkare...

Jag tycker inte heller att det låter såå illa. Bara typ så illa det brukar låta om icke-rör-stärkare.

Jag saknar för mycket det vilda skimret i ljudet, kanske en del av det som Jesper beskriver som det oförutsägbara. Så platt, pappigt och trist det låter på den första delen av klippet. Disten har något fult pruttblurrsurr i lågmid/högbas när han leker Neil Young (som förvisso kan vara en god förebild om man är ute efter ett allmänt kasst gitarrljud...). Och det blir ju inte bättre av ett pissigt reverb där bakom.

Vad publiken sedan tycker och hör - ja, det är som redan väl skrivet en helt annan fråga. Good point. Men även jag blir en mycket bättre gitarrist om jag gillar det jag hör komma ut från riggen och tror att det är bättre än om jag hade en transistorhäck. Jag är inte bättre än så.

200W från den där lilla? Om man får ut så mycket - när behöver man dessa watt? Spelar man på så bamisga scener har man väl anabola roddare som likväl fixar ditt Marshall-stacken.

Jag har latent diskbråck, ständiga ryggskott och är stamkund hos min kära naprapat. Trots det åker fyrtolvan och rörtoppen alltid med på mina små gig. Det är värt det för mig. Den dagen är jag så gammal och schleten att jag inte orkar bära den har jag råd att betala någon som bär den åt mig. Alltså gillar man att köra rejäla bilar med V8 kan det aldrig bli lika kul att sätta sig i en Nissan Micra, det blir inte det. Inte ens om man försöker härma mullret med läpparna - brum brum. Men vi är alla olika, helt okej.

Ett knarrigt inlägg från läktaren.

http://www.youtube.com/watch?v=14njUwJUg1I

/Gunnar

Rör låter alltid mulligt och levande, transistor platt och konstlat.
Så är det bara IMHO.

.

Jag e av den uppfattningen efter att ha hört otaliga gitarrister under alla år sen 60-talet att ca 50% av ljudet sitter i händerna på den som lirar. Det hörs t ex inte att Van Halen har en Soldano på en av plattorna.
Sen ger jag inte mycket för ljudinspelningar där man kan förändra ljudet en hel del genom närmickning flytta micken 2 cm för ibland ett helt annat ljud. På den här inspelningen är det inget bra ljud, konstig limiter. Någon nämnde skimmer, sånt hör inte jag på inspelningar, det måste höras i verkligheten. Som när man hört en Trainwreck i verkligheten, typ, What the hell was that? Då först förstår jag allt snack om Trainwreck som andra har gått på utan att ens ha hört en. Även fast jag pratat med Ken Fischer många ggr innan jag hörde den. Det går inte att spela in en rörstärkare rättvist lika lite som det går att få en gammal hammond med rör-Leslie att låta sjysst på en inspelning eller att få livevässet i cymbalerna på en inspelning. Jag måste höra skiten i verkligheten helst med en av mina högtalarlådor. Vid A/B test i verkligheten blir det annat. Annars är det väl vid inspelning som modellingtekniken kommer till sin rätt. Poden var väl tänkt att ha till att lajna in guran i datorn, sen använder kidsen den till pedalbord i stärkaren. Jag har gigat säkert 10 år med en lajnad rack med transistorpreamp med 13 olika distar, typ cover/partyband. Riggen var väldigt praktisk, ljudet hade nog minst betydelse. När de e lite folk i början så skruvar man på ljudet å tycker det låter skit. Sen när de e fullt me folk å alla dansar å e galna då tänker väl ingen på gitarrljudet, inte jag. Det heter bekräftelse, jag duger.
När jag (samtidigt)lirade i rockbandet Fri Pilsner där vi bara lirade Stones, Chucken, Jerry Lee mm så var det annorlunda. Bara gamla rörstärkare att växla mellan,Fender, Marshall och Vox. Då var man ruggigt petig med ljudet.
Thomas Larsson från Borlänge, en av de bättre gitarrister jag hört på den här planeten, som jag snackat rör med i årtionden. Han är rörbyggare och moddare och har gått över till Fractal-maskinen, är inne på sin andra nu. Den första skicka han tillbaka efter test, men sen var han tvungen att köpa den igen. Nu har han den senaste. Jag har fortfarande inte hört den. Men säjer han att den e helt ok, så tror jag honom. Han är lika kinkig som jag. Utöver amp-modelling så kan man sampla in ljuden man vill ha. Även sampla ljudet från högtalarlådor/element lika som man kan sampla reverbet i trapphus mm med handklapp eller pistolskott.. Men det krävs 4 st värstingprocessorer för att hinna med alla beräkningar, säkert värt sina 24 papp..Dyrare kanske är bättre?
Personligen utöver att ljudet sitter i händerna på den som lirar är att man kan modifiera sin egen rörrigg med sina drömhögtalare till att ev låta unikt. Det är för lite unika ljud i musikvärlden, förr kunde man höra vilken gitarrist det var. Nu låter de flesta så anonymt, eller så lika, varför det? Om man vill bli stjärna så kommer man ingen vart om man låter som alla andra. När det låter unikt, sticker ut, då vaknar folk. Men det går säkert att göra unika ljud i Fractalen...Å andra sidan så är det bara att flytta anslaget från stall micken till halsmicken så låter det som en annan rigg.

Kaj

Självklart är det lättare höra "skimmer" i verkligheten än på en inspelning. Kanske finns det i Quilter-mojängen fast det inte hörs. För mig är det rätt uppenbart även på inspelning när det finns där.

Så här tycker jag att en bra 2x6V6-stärkare låter, med just "skimmer" i tonen. Tusan, det faller ju silverkonfetti i rummet. Vacker kompression när man pressar i anslaget, fortfarande en massa fina övertoner, grymt snygg dist som tål disonanta tonkombinationer även i låga register (5:30-6:00). Det har jag aldrig hört en icke-rör-stärk kunna leverera. Nu utmanar inte snubben Quiltern på detta vis, men när han pressar till mer dist blir det ju bara fult, trist och platt. Dessutom låter det trasig pappkon (på klippet då), vilket inte precis är fallet med denna Tungsten.

http://www.youtube.com/watch?v=3X1AOlkabwo

(Varning för GAS, men förledens icke, det mesta sitter i Gregs fingrar, jäkla snubbe)

/Gunnar

Hmmmmm... På tal om skimmer o.d...

Lyssna på detta. Kul när man får till det inspelade ljudet från sina rörförstärkare så här:
http://www.youtube.com/watch?v=W5KakyBQwzg
Jag tänker främst på den första delen, fram till 1:20, och solot som börjar vid 2:04, men lyssna gärna på hela. Låten är gjord med en stor portion humor och glimten i ögat...

Synd att inte den digitala halvledarjävelförstärkaren som tråden egentligen handlar om, låter SÅ bra. Så, tacka vet jag riktiga rörstärkare!

OBS! När ni lyssnat ska jag förklara varför jag gjort detta inlägg...

Det är inte ljudet per se som är det viktigaste utan hur stärkaren "svarar" på anslag osv.
Hur inspirerande är det att trots ansats på tex anslag, få ut en helt annan ton än förväntat?
(Jfr Line6, som jag ägt själv ett kortare tag...)

Mina favvostärkare är de som jag kan få ut olika tonbilder av med hjälp av spelet i sig.
Och där ligger nog rena rörisar ett par tre steg före.

Ha ha, denne GregV alltså. Grrrr... han är ju så fruktansvärt onödigt bra att en tiondel kunde räcka.
Undrar hur han skulle låta på en gammal Roland Cube. Eller en Quilter..?

Rör är rör, transistor är transistor.
Men portabiliteten gör att det ändå är intressant att följa utvecklingen.
Gillade jag min gamla Ampeg vt40 mer än nåt annat till rock? Ja.
Kan jag tänka mig att släpa runt på en sån idag? Nej - inte ens om jag fick betalt för det.

Jag fattar vad Izzy menar(tror jag). Men jag tror det har att göra med tonminne en typ av Brain Tattoo som inte släpper. Har man en gång hört 2 X 6V6 så är det flesta torsk. Men skimmer hörs inte på inspelningen. Jag vet hur det låter i rummet han lirar i för jag vet hur mina DeLuxer låter och mina Princetons. Här tycker jag det har att göra med rätt "spräck"inte skimmer som ligger högre upp i registret. Inspelningen låter bra men som om nån lagt en filt over combon. Ja, jag har en sjysst stereo kopplad till min dator...
Sven-Johan, tyvärr, jag vill inte va taskig men måste säja att det ljudet kan du få ur en Hughes&Kettner edition Blond 1 X 12 Combo, eller en svart om du känner för det...

Kaj

Eller med en Marshall Lead 12 och en isobox med ett Jensen C12N. Eller med en 70:a Marshall Super PA i en 76:a 4x12 med 25 Watts G12M Blackbacks. Eller...

Hur som helst har jag aldrig tidigare bekymrat mig så lite om ljudet som jag gjorde här, utan jag spelade bara gitarr. Och då har jag ändå gjort några inspelningar i studios tidigare. Låten är en snabbdemo, och som jag nämnde tidigare är låten gjord med en stor portion humor och glimt i ögat, så ta den för vad det är...

Köper resonemanget i princip. Kanske ett tonminne. Men jag har meckat, byggt och spelat på så många stärkare att jag påstår att jag ibland kan höra på ett inte helt perfekt klipp att en stärkare har en schysst skimmerpotential, även om klippet inte ger det full rättvisa.

"Skimmer" har för mig förvisso inte att göra med just 2x6V6 utan välbyggda rörstärkare i allmänhet, företrädesvis med inte alltför stiff glättning och definitivt inte en massa treble-avrullande jox etc etc. Den där grejen kan man uppleva i en bra och fräsch SuperLead, Traynor any model, Vox AC30 likväl som i en Champ eller Deluxe osv.

Ja ja, det var lite OT från kärnfrågan.

Och ja, spräcket är riktigt bra på Gregs klipp. Kanske än mer en illustration av Quilterns brister ur den aspekten...

/Gunnar

[quote="Sven-Johan"

Hur som helst har jag aldrig tidigare bekymrat mig så lite om ljudet som jag gjorde här, utan jag spelade bara gitarr. Och då har jag ändå gjort några inspelningar i studios tidigare. Låten är en snabbdemo, och som jag nämnde tidigare är låten gjord med en stor portion humor och glimt i ögat, så ta den för vad det är...[/quote]


Det är bra Sven-Johan, kör hårt

Tycker det låter som hötalisen är spräckt och perforerad med rakblad. Men smaken är som baken.

Usch, det lät inte kul i mina öron...

Långt från en rörstärk.

Ha, ha, ha, ha!

Denna tråd tycker jag visar med stor tydlighet hur svårt det är att diskutera ljud och hur olika smak vi har (speciellt om de senaste inläggen handlar om mitt ljud).

Men, exempelvis tycker jag att finns flera rörstärkare som låter liknande Quilter MicroPro 200-stärkaren som tråden handlar om (eller ännu sämre än den, om jag får tycka något). Det låter inte automatiskt bra bara för att en stärkare är en rörförstärke! Dessutom säger ju gitarristen ifråga att han vill kolla om han kan få fram ljud som han brukar vilja ha i sina rörstärkare. Kanske han vill ha ungefär ett sådant ljud som han får fram i Quilter:n...

Jag har också en helt annan uppfattning om det ljud som Greg V har på YouTube-klippet än vad jag uppfattar att t.ex. Izzy tycker. Jag hör knappt något skimmer alls och tycker att ljudet är på tok för grötigt och söndrigt på de tjocka strängarna (som jag oftast tycker med denna typ av stärkare). Speciellt om han spelar med stallmicken, då fattar jag knappt att det kan vara så grötigt...

Ja, ja, ja... I alla fall tycker jag, som sagt, att tråden, ledsamt nog, visar att det typ inte går att diskutera ljud. Det känns nästan som att det en tycker är ett bra rörförstärkarljud, kan en annan tycka vara ett kass transistor-, digital- eller billighetsförstärkarljud.

Om man enbart ser det ljudmässigt håller jag inte med om att "rör är rör, transistor är transistor". Jag tror att det går att få fram lika bra ljud med halvledarteknik och/eller digital ljudbehandling som med rör (om man nu kan generalisera och säga vad som är ett rörförstärkarljud...). Problemet är kanske att vi gitarrister (precis som många andra musikanter) är så konservativa och tycket att det minsann ska vara de "gamla klassiska grejena, annars låter det minsann inte bra!"... Därför är vi kanske inte bedda att betala vad en plug in eller en digital stärkare skulle kosta som låter som EN bra rörstärkare...
Ser man däremot känslomässigt på det, är det en helt annan sak, tycker jag. Då vill jag också enbart(?) ha visa typer av vintage-typ-stärkare...

Men! Fender Twin Reverb-förstärkarfejken i Vintage Amp Room-pluginen som jag spelat in mitt ljudklipp med, speciellt som den låter i t.ex. Jätten Jorms sång-delen, har gjort mig imponerad. När jag vill ha ett bara lite distat ljud eftersträvar och har jag ungefär det ljudet även i mina vintage-typ-rörstärkare...

Och, för att ni ska fatta hur knäpp jag är, kan jag även nämna att en av de allra, allra bästa artister jag vet är Tomas Ledin (från 90-talet och framåt). Speciellt det han har gjort ihop med Lasse Andersson, där jag ofta gillar gitarrspelet och, hör och häpna, även gitarrljuden...

Tycker i alla fall jag... just nu...