"parallell single ended"

Less power, more tone?

Blir nyfiken på hur detta kan låta - erfarenheter?

http://www.gibson.com/Files/schematics/GA-8.PDF

Ja, en sån har jag testat. Ångrar än att jag inte köpte den...
Den lät väl ungefär som en Tweed Champ, för att jämföra med något.
Bara att dra på och styra från rent till ordentlig dist via anslag och gitarrvolym.
Jag tittade aldrig inuti det exemplaret, men fick uppfattningen att det mesta var original.

Parallell SE är väl bara "lite mer av samma" om man jämför med Champ eller tidig Pinceton.
Ett ineffektivt slutsteg jämfört med 2 x 6V6 i push-pull.
Men intressant. Jag har nån gång funderat på att bygga en.

Själv tycker jag att en singel-endstärkare blir lite för begränsad i tonen, i alla fall för en bandsituation. Jag tror att det beror på att övertonsspektrat innehåller för lite udda övertoner, så att den inte kommer fram i mixen ordentligt, plus att klass A ger lite för hoptryckt dynamik. Lite som triodkoppling av ett PP-slutsteg. Det är nog anledningen till att man ser få single-endstärkare på scen, förutom den låga effekten förstås. Men man kan ju också köra single-end med fast bias, det hjälper nog lite.
Men watt för watt får man nog lite mer attack och fjång i tonen med PP.
Å andra sidan är de flesta SE ju väldigt enkla konstuktioner, man kan ju designa en preamp som i viss mån motverkar detta, och använda tonstack, motkoppling och andra tricks.

Till scenbruk växlar jag mellan Princeton Reverb
och Ceriatone Ultra Champ SE (ungefär Vibrochamp-klon) Få watt vill jag lova... och Ceriatonen blir alltmer
inspelningsstärk nr 1.

Dynamikfattigt? Tjaa, kanske det. Envisas ju, de klena stärkarna till trots, att styra ut som mest ett halvskitigt ljud
så jag tycker det duger åt mig.
Mer övertoner med Princeton? Tja, kanske. Egentligen uppför sig dessa två nämnda förstärkare rätt lika.
Mindre spret, mer sammanhållet, med Ceriatone, något glittrigare ljud med Fendern.
Visst, dom är på gräns till för små trots bra uppmickning och monitorlyssning. För flertalet är de definitivt för små.
Men, jag orkar bara inte bära omkring på tyngre rörstärkare längre och mina roddare
har sagt upp sig. Allihop, he he.
Tänkte kanske parallell SE typ kunde bidra med lite komplexitet. Eller nåt. Eller så är jag bara lite fascinerad av
gammelalternativ till Fender. Fast, kanske det bara är frågan om vanlig SE ineffektivitet även där...

Äh, skit samma - jag fattar inte själv vad jag bubblar om.

Är det länk till rätt schema? Den där är ju en helt vanlig klass AB PP med katodbias.

Här finns schema på 2X6V6 parallell single ended : http://angela.com/angelasupersingle-end ... oject.aspx

Jag får inte fram schemat i länken av nån orsak, men tog förgivet att det handlar om den här.

Ursäkta om jag förvirrar, kanske lite olika årgångar?
(och jag läser scheman som en vandrande pinne rabblar multiplikationstabellen)

Såg det här:
http://letstalkguild.com/phpBB2/viewtop ... f=9&t=7005

Bara en lten tanke. Om det är e mer komplex ton du är ute efter... hade det inte varit trevligt att byta ut ett av slutrören mot en el84a?

1+ på den!
Har en mesa blue angel i min ägo och den har 2X6V6 och 4XEL84 å var på man kan växla mellan enbart 6V6 / EL84:or eller blanda dessa och bland läget låter precis som du säger mer komplex (bättre) eller det bästa av två "värdar", så jag rekomenderar det stark om du Lasse tänker bygga en stärkare av denna typ.

Intressant Owe!
Blir det inte obalans i kraft mellan 4 EL84:or och 2 6V6?
Spelar kanske ingen roll?
Minns att jag inte tyckte det var mer än knappt hörbar skillnad
med olika rör i en annan förstärkare, den där lilla Egnater-stärkaren vad
den nu heter, med balansmöjlighet mellan just EL 84 och 6V6 -
ett par av varje i det fallet. Men, det är ju en annan krets dessutom...

Boogie har jag verkligen ingen koll på. Har bara provat ur-modellen när
den först kom på 70-talet. Testade den hos en stolt Halkan i hans första
affär (= Janne Schaffers "Halkans affär" om nån minns Schaffers debut-LP)
Den lät i alla fall finemang medelst Gibson Les Paul Custom...

Ytterligare en parallell SE som låter mkt mkt bra som jag minns det,
är ju THD Bivalve. Men smakar det så kostar det, he he

Om du är intresserad av att bygga själv så är Dave Hunters "Two stroke" ett alternativ till Gibsonetten. Den har sålts även som kit, men jag vet inte hur det är i dagsläget.
Surfa på nätet så hittar du nog den.

Ursprungligen fanns den i hans bok "handbook for tube amplifiers" eller nåt sånt. En av hans poänger var just att köra olika slutrör.
Den har en bättre tonkontroll än de tidiga Princeton, och switchbar katodbypass-kondingar första rörhalvan, m.m.