Jag har lite skrot liggande som jag har tänkt bygga en liten röris av. Jag har nättrafo, rörhållare, diverse komponenter, drossel och eventuellt en utgångstrafo. Frågan är bara hur jag får reda på värdena på transformatorerna. Hur mycket tål dom? Alltså, hur mäter jag upp nättrafo, drossel och utgångstrafo?

det kan du inte!!!

säger jag lite provocerande. Enda chansen att 100% veta är att gå till tillverkarna för specar.

MEN du kan komma rätt så långt med lite enkla medel- men det är absolut ingen exakt metod.

<b>Nättranformatorns</b> effekt kan estimeras m.h.a. vikten- tillsammans med vilken typ av trafo det är: e-kärna, c-kärna , toroid etc.
Bara att jämför med liknade trafosar.
VET du var den har suttit kanske du kan hitta en liknande apparat (Radio-Stereo etc) och se vad den är stämplad. Det brukar stå på baksidan antingen som W eller VA. Om du vet var den suttit kan du få en bra uppfattning om hur stor glödström du kan ta ut.
Sen är det bara att mäta upp spänningar.

<b>Utgångstrafon</b> är lite knepigare om du inte vet var den har suttit. Det skiljer rätt rejält i storlek på samma "watt-tal" beroende på hur "hajfaj" den är.
Omsättningen (felaktigt benämt Impedansen) kan du mäts om du har tillgång till, antingen en signalgenerator eller en annan NÄTtransformator med lämplig spänning/ström, 1-10V 1A eller mer, samt en pålitlig voltmätare för AC.
Säkrast är att köra in spänningen på primären och mäta spämnningen BÅDE på primären och sekundären. Dividera de båda spänningarna med varandra och du har omsättningen. (Tänk på att du kanske har flera tappar 4ohm 8 ohm 16 ohm) Förhållandet i kvadrat gånger det ohmtal du tror det är och du har den speglade primärimpedansen.

Drosslar är ännu värre- det GÅR att mäta Induktansen med en speciell mätare- men det är inte speciellt många amatörer som har (läs behöver) en sådan.
Det går att mäta och räkna med enklare instrument, men kräver en uppkoppling och lite mera avancerad matematik. (Inte värre än att en gymnasieelev med G i matte fixar det)
Genom empirisk kunskap kan man estimera hur mycket ström den tål genom att mäta tjockleken på tråden med en mikrometer. Och därifrån genom storleken och likströmsresistansen uppskatta Induktansen till 1 eller 40H.....

b

Jo, jag hade väl nästan kommit fram till den slutsatsen, men hoppades jag hade fel.
Att testa gränserna är ju inget bra alternativ det heller [;)]
Grejerna kommer från en gammal tongenerator som förmodligen är ett skolbygge från anno dazumal.
Jag vet inte heller vad det suttit för rör i hållarna, bara att det varit ett likriktarrör och ett niopinnars...
Nu behöver jag ju inte veta exakt.. jag har ännu inte plockat loss delarna så jag ska göra det och se om jag hittar nån märkning.

Nättrafon testar du lätt genom att mäta lindningstråden för att se hur mycket den tål i ström och sedan belastningstestar du hela skiten...dvs ser när spänningen sjunkit för mycket för att vara acceptabelt.

Uttrafon kan du mäta kärnans core cross area(googla) och jämföra med en annan du vet funkar bra när det gäller lägre frekvensåtergivning plus att mäta lindningstrådens tjocklek för att veta hur mycket ström den pallar.
Övre frekvensåtergivningen blir en överaskning.

Sånt gammalt junk!! Brukar vara rätt snälla och klart väl tilltagna. Så en liten enpetare a la champ lär knappast vara några problem.
Brukar vara 200-250V AC + 6,3V.
Finns det ö.h.t. ingen antydan till märkning? på utgången tex.
Det luktar ett ECL XX OM du har en utgångstrafo.

Kolla in "Radiobyggboken" del 1-3 av John Schröder- kan (bör iallafall) beställas på första bäste bibliotek och se om du känner igen någon del. (storlek på trafos,drossel etc)

b

Edit: Jag håller inte riktigt med Tubis om att man kan göra så- det funkar om trafon bara har två lindningar- en primär och en sekundär och vet nominell utspänning (full last).
Men ofta använde sig man av samma kärna och ibland av samma primärlindning till olika stora (W) trafos. Man kan se samma sorts kärna där sekundärlindningarna "fyller ut" olika mycket- vilket innebär att VA (skenbara effekten) blir olika TROTS samma primärlindning.
Vet man vilken spänning som gäller (ut) kan man göra som tubis antyder- om man dessutom kan mata med 220V och inte dagens 230V- och belasta. Men så vitt jag förstått VET du inte vad den är lindad för.
Tomgångsspänningen ligger alltid högre än vid full belastning.

Tack för god info.
Jag ska beställa boken på biblioteket.
Jo nättrafon är rätt biffig för att sitta i ett så litet bygge.
Sen hade jag glömt det där med rörsocklarna som satt monterade...
Det är dels för ett likriktarrör, dels för ett annat 7-pinnars rör, dels för ett 9-pinnars. Utgångstrafon är liten och jag kan mycket väl tänka mej att jag får köpa en sådan.
Mina tankar har väl gått till en liten enpetare eller iallafall något litet som jag kan ha hemma och dessutom använda till både gitarr och munspel.
Jag är ju novis och det blir ett första bygge och då ska det ju inte vara för avancerade kretsar då det ökar risken för att gå vilse.[:)]