Har en helt oskruvad -62:a som nu börjat knastra och brusa lite mer än acceptabelt. Eftersom det aldrig är bytt några komponenter i den så bör det vara dax för en renovering. Jag är dock lite tveksam till vad jag bör göra med tanke på att bevara förstärkarens unika orginalskick utan att sänka värdet på den. Naturligtvis är spelbarheten det viktigaste men det är ju bra om man inte gör några dumheter som man senare ångrar.... Förslag??

Den sista dåren är inte född än

ALLA elektrolyter.
Se över trafan (min -62 började torka ut denna pga värmen kanske?)
Det går väl att lacka (?) denna

Om du vill ha en stärkare att spela på:
Byt alla anodmotstånd, öka slutrörens skärmgallermotstånd, byt alla katodkondingar, alla signalkondingar och alla elektrolyter. De keramiska kondingarna kan du mäta upp och byta vid behov.

Samtliga dessa komponenter är förmodligen 30% eller mer off spec p g a ålder och värme.
Be reparatören att varsamt löda bort och spara alla originalkomponenter. Lägg dessa i en låda och spara påsen till nästa ägare som då relativt lätt kan återställa den till nåtsånär originalskick.

Vill du ha en ospelbar pensionsförsäkring: låt den vara, bara ställ undan den.

Mina 2 ören /R

+1
Lämna den du till Owe om du har hnm i närheten.
Där e den i goda händer.

jesper@gofastparts.se

Tack för förslag... har mejlat Owe

Den sista dåren är inte född än

Det där är, som du kanske förstår, en klenod som måste handhas med mycket kärlek och omtanke. Bra drag att låta Owe ta hand om den! Grattis! [:)]

<hr noshade size="1"><font size="5"><b>Monkey<font color="red">Business</font id="red"></font id="size5"></b><font size="2">
Learning to play with a big amplifier is like trying to control an elephant (-Ritchard Hugh Blackmore)
<font color="blue"><b>Free Dawit Isaak! | Carpe Diem | Befria Palestina nu!</b></font id="size2"></font id="blue">

Köpte den för ca tio år sedan av Olle Nilsson i Norrköpingsbandet Liverpool... Helst skulle jag velat låta den stå orörd som den är nu, men den är ju så go att spela på... suck. Får se vad Owe svarar

Den sista dåren är inte född än

Tackar ödmjukt för alla rekomendationer!

Jag har svarat på mail Håkan.

Sen kan jag inget annat tycka att det där med äldre stärkare ska vara helt orginal och är mer värda då, är ett väldigt märkligt fenomen som jag tror enbart finns just musiker/samlare.

Gör man en paralell med typ gamla bilar,om dom inte enbart ska stå på museum, så är det ju inget snack om att det ska vara orginal batteri,däck eller olja i en äldre bil och att den skulle vara mer värd då.
Men gamla stärkare hör man ofta: helt orginal, som argument för att en stärkare ska vara mer värd,,,märkligt det där.

Häls
Owe Johnson
http://www.amphealer.se

Jag tycker inte det finns anledning att byta anodmotstånd så länge stärkaren låter på ett sätt man gillar. Visst, man bör nog mäta upp och kolla hur mycket de felar. Men som jag ser det gör det inte så mkt om det är 10-20%, så länge den låter fint.

Signalkondingarna går ju att mäta om de läcker DC. Det är ett större problem. En konding som läcker DC ställer till det. Ett motstånd som driftar leder sällan till stora problem. Byt de som läcker. Gör sedan regelbunden service.

E-lyterna - ja, jag hade nog bytt samligt och letat efter så original-look-alike det går.

Min utgångspunkt är att instrument - och jag betraktar nog en sådan stärk som ett instrument - ska spelas på så mycket det går och så länge det är bra, sedan renoveras varsamt, spelas vidare tills de helt enkelt gjort sitt. Först därefter ställer man dem på museum (sitt eget eller någon annans). I kassaskåp har man pengar och prylar som måhända är värda mkt men oanvändbara till något.

/Gunnar


EDIT: Ja owe o jag har fög nog förvånande samnma uppfattning om det där. Andra tycker säkert att man inte ska pilla alls. "Don't even looka at it!!", typ.

Jag tackar för all hjälp och håller med föregående talare om att utrustning är till för att spelas på... i synnerhet när man älskar det ljud som de frambringar. Har aldrig tvekat om att renovera den varsamt ... frågan var bara hur. Det verkar som jag får hjälp med det nu och bättre hjälp än av likasinnade på Bojen kan man ju knappast få... tack och bock igen.

Den sista dåren är inte född än

Min idé kring anodmotstånden bygger på egna erfarenheter av ett tiotal gamla AC30 som passerat här. Inte nog med att dom drivit p g a värme och ålder. Dessutom har dom skakat sönder så att det blir intermittenta avbrott i dom när dom blir varma. Det där leder t ex till stekt-bacon-ljud på tomgång och taskig tremoloeffekt. Med bytta anodmotstånd får kretsarna mindre brus och nåtsånär rätt arbetspunkter igen. Och jag har hittills inte träffat på en oskruvad 60-tals Vox där en enda elektrolyt varit OK. Signalkondingarna brukar läcka först när dom blir varma, vilket kan vara lurigt att upptäcka när chassit tagits ur lådan - för det blir aldrig lika varmt. Byt, säger jag.

Ja du Richard det där känner man igen, kan vara ett ricktig "pain in the ass" att hitta dessa fel.
Förra Voxen jag hade inne hade just det problemet, funkade hur bra som helst när chassit var ur lådan, och eftersom det var lite annat som skulle åtgärdas och den funkade bra, så trodde man glatt:Ja då var den stärkan klar.
Skruvade på bakstycket och iväg gick den.

Man var ju inte lika glad när kunden hörde av sig och berättade: nä den är fotfarande inte okej.
Visade sig senare att det var en glimmerkonding så inte mådde bra.


Häls
Owe Johnson
http://www.amphealer.se