för er som löder mkt

andvänd aldrig triklorethylen eller broms, förgasar rengöring typ "bräkleen" (trikloretylen) att rengöra chassien eller vad ni nu ska löda hårdlöda eller värma , det i kombination med värme bildar nämligen Senaps gas,

en micro puff kan sätta din kropp i direkt livsfara!!
en kollega i Rod svängen är nu delvis förlamad efter en svetsning av en diesel tank som fogen var rengjord med bräkleen, en liten puff av en droppe som låg kvar i en por räckte!!

dett är inget skämt tyvärr, en liten heads up , läs vad det står på burkarna innan ni labbar

Wow!
Tack!
En annan e ju å härjar i båda lägren,även om vi nu inte ens använder brääklen i verkstan...
Tri e ju i sin tur inget man leker med oavsett hur svag koncentration det har,men än en ggn tack för jag hade ingen som helst aning om detta.

jesper@gofastparts.se

Ditt råd att läsa anvisningar och ha säkerhetstänkande är bra.
Men det låter lite vandringssägen, urban myt över ditt exempel, vad har du för källa[?]

Senapsgas är precis som trikloretylen en organisk klorförening. Detta är inga naturliga ämnen utan något man framställer genom kontrollerade processer.

Trikloretylen är extremt flyktigt, sannolikheten är definitivt störst att lösningsmedlet (tri) hinner avdunsta av värmen långt innan något annat hinner hända. En dieseltank är naturligtvis ett slutet kärl men substansmängden tri i en por i metallen ger ingen speciellt hög koncentration, en förutsättning för att bilda ämnet och i förlängningen inte heller speciellt mycket senapsgas om det ändå skulle bildas. Svetsarbeten i trikloretylenhaltig miljö innebär nog att den största risken är trikloretylenberusning, förutom brand- eller explosionsrisken då.

Kemisten i mig tror inte att det är värmen i sig utan snarare skyddsgasen man använder vid viss typ av svetsning; som teoretiskt skulle kunna ge senapsgas med trikloretylen. Värmen i sig är bara drivkraften, en form av katalysator.

Det finns nämligen en variant av senapsgas, N-senapsgas som är inte samma som användes i slutet av andra världskriget. http://www.vgregion.se/upload/Regionkan ... anguage=sv

N-senapsgas som är kvävebaserad men också betydligt svårare att framställa än den vanligare mer kända varianten av senapsgas från första världskriget. Trikloretylen och senapsgas är som sagt båda organiska klorföreningar. Med kväve i skyddsgasen till en varm svets och tri i ett slutet kärl skulle man rent teoretiskt kanske få ut N-senapsgas. Men sannolikheten att det skulle hända får anses som försvinnande liten. Den mängd senapsgas man hypotetiskt skulle få av den lilla mängden tri i en por i ett metallstycke är ännu mindre. Sannolikheten att den skulle förlama är ännu mindre.

För det behövs en hel del senapsgas för en svårare skada. Skadorna är i första hand frätskador på hud och slemhinnor som är svåra att behandla (vilket inte bara slog ut soldaterna under 1:a världskriget på fältet utan höll dem borta från fortsatt stridande länge under stora kostnader för behandling.) Ämnet påverkar nervsystemet men det är absolut inte direkt förlamande.

Efter andra världskriget dumpades stora tyska lager av senapsgas i Östersjön när de allierade ville bli av med skräpet fort. Det finns med andra ord gott om senapsgas på botten i våra fiskevatten. Senapsgas är inte vattenlösligt, att bärga och destruera är dyrt. Det anses därmed inte tillräckligt farligt för att vara värt insatserna för att sanera dumpningsområdena och studier har inte visat någon biologisk påverkan att tala om på marina organismer.

Mao: Att en liten droppe tri och en varm svets skulle kunna leda till förlamning av senapsgasförgiftning låter helt enkelt helt osannolikt!

vilken föreläsning ! har vi för lite o göra eller ? [:D]

ja ja du får tro va du vill,,killen är en känd hotrod snubbe i US som hänger på välden sbästa och största Hotrod site HAMB samt skriver artiklar i teknik tidningar ,, och detta fall är Ingen vandrings sägen !

f.ö allmänt vedertaget på alla svets skolor i USA att man aldrig rengör med vissa ämnen just pga detta , speciellt bromsrengöringsvätskor är mkt farligt

läs mer här om vad som hände just denna killen,

http://www.jalopyjournal.com/forum/show ... p?t=382835

direkt länk till texten http://www.brewracingframes.com/id75.htm

eller som fil http://www.jalopyjournal.com/forum/atta ... 1248548744

Dina länkar går till samma artikel som inte handlar om senapsgas men tar upp bildningen av <i>fosgen "] vid svetsning. Både fosgen och senapsgas har använts som stridsgaser under första världskriget men det är två helt skilda ämnen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fosgen

Ingen av gaserna leder till förlamning så någonstans har den inledande historien i den här tråden bättras på lite gissar jag.

Jag kan väldigt lite om svetsning men kemin och de kemiska hälsoriskerna vet jag mer om. Just senapsgasen som dumpats i Östersjön efter 1945 är en intressant frågeställning i om man bör bärga den eller låta den ligga. EU har utrett det hela med stöd av ledande marinbiologer och kommit fram till att gasen mest utgör en (överkomlig) fara för fiskare som kör bottentrål i de aktuella områdena.

När jag jobbade med aluminiumsvetsare så använde vi tri (antar att det fanns andra prylar i vätskan också) till att tvätta aluminiumet...tvättning skedde i slutet utrymme...men ibland kunde det bli en läcka som spred sej i lokalen via luften etc. och då hade vi strikta ordrar på att INTE svetsa oavsett vad och anledningen skulle då vara en stor risk för nervskador etc...

[url="http://www.theboogiecats.com/"][/url]<font color="pink"><i>Rockabilly är inget annat än en tidig form av Rock'n Roll'"]</font id="pink">
http://www.myspace.com/theboogiecats

Info:
Triklorethylen förbjöds på 90-talet inom MILITÄR kretskort/elektronik. (Då jag jobbade med detta då på den tiden.)
Rengöringen av kretskort och ersattes med sprit tvätt.

Vad jag förtår kan <i>fosgen"] bildas av trikloretylen vid svetsning. Men fosgen är inte ett nervgift. Däremot kan upprepat intag av metalliskt aluminium i sig ge nervskador. Sura miljöer löser ut aluminium, man brukar avråda från att hantera sura livsmedel som rabarber i aluminiumkärl och säkert kan aggressiva miljöer bildas av tri + svetsning där risken för aluminiumupptag ökar. Risken för aluminiumförgiftning brukar däremot inte ses som stor av den relativt höga dos som krävs för akuta förgiftningssymtom.

Då är bly antagligen ett större problem för oss som fortfarande envisas med att använda 50/50 Pb-Sn blyhaltigt lödtenn. Ämnen med sura egenskaper ökar risken för blyupptag. Blyrester på händerna är mao en dålig kombination tillsammans med sura livsmedel man håller i medan man äter dem, rökare och snusare som hanterar tobaken med fingrarna efter arbeten med blyhaltigt tenn är också en riskgrupp i samband med lödarbeten med blyhaltigt tenn. Åtminstone har det sagts så i samband med industriellt lödarbete.

För att återknyta till aluminium uppfattas den ofta som en väldigt ädel "rostfri" metall men är egentligen tvärtom en väldigt oädel metall. Den är så oädel, lättoxiderad att aluminiumoxid bildas blixtsnabbt i kontakt med luft. Aluminiumoxiden som ofta räknas som en keram förseglar resten av metallen och hindrar fortsatt korrosion.


http://www.svets.se/halsasakerhet/faror ... 07777.html

Det stämmer: Jag jobbade med elekronik på militära SAAB Instruments i Jönköping vid den tiden, jag har för mig att tritvätten plockades bort runt 1989-90 ungefär. Men jag har också för mig att förbudet mest hängde samman med samma debatt som under samma tidsperiod tvingade bort freon ur (västerlänska) kylskåp och vid tillverkning av blåsta plaster som frigolit. Skälet var ett miljöskäl; hotet mot ozonskiktet som aktualiserades i slutet av åttiotalet. Förbudet var välmotiverat: både freon och trikloretylen bildar extremt effektiva ozondödande fria radikaler.

Som sagt: all svetsning var förbjuden under utsläpp...inte bara aluminiumsvetsning...det förekom all form av svetsning...jag minns inte fullt ut hur det (jag borde eftersom jag var fackordförande) var formulerat angående förbudet, men detta förbud var något som hade tillkommit efter olyckor/incidenter...jag fann även detta på metalls hemsida http://www.fackliganyheter.nu/home/da/a ... /pages/785

[url="http://www.theboogiecats.com/"][/url]<font color="pink"><i>Rockabilly är inget annat än en tidig form av Rock'n Roll'"]</font id="pink">
http://www.myspace.com/theboogiecats

Våra uppfattningar går isär. Det är snarare för lite av längre och välgrundade inlägg här och på många andra internetsajter, tycker jag.

Syftet med din tråd är bra! Men, en av fördelarna med ett forum som detta är väl att det kan bli diskussion och förhoppningsvis att flera olika personers kunskap leder till en större samlad kunskap. Jag vet egentligen inte om Peters "föreläsning" är helt rätt, men den låter vederhäftig, tycker jag och då är det väl bra att det kom upp?

I varje fall tycker jag att det är bra att många olika kommer till tals. Ofta har någon mer kunskap om något än andra. Ibland krävs det längre utläggningar.

Jag tycker förresten inte att Peters inlägg alls var så långt. Långa föreläsningar blir det väl i böcker o.d...

Sven-Johan
Rörförstärkartekniker

Appropå mitt inlägg tog det inte så lång tid att skriva; mest min spontana reaktion på trådens inledande inlägg egentligen utan att lägga så mycket tid på att själv kolla bakgrundsfakta i källor. Samtidigt är det ganska uppenbart att något i det inledande inlägget inte stämmer. Senapsgas leder inte till förlamning, om man så kör ner hela lödkolven i en flaska tri får man ingen senapsgas heller.

Ungarna lyssnar på Astrid Lindgrens Emil i lönneberga den här sommaren. Där finns en karaktär som heter Krösamaja och hon är ett klassiskt exempel på hur vandringssägner uppkommer. Emil och Ida leker med bläck och kärringen sprider ut att det kommit tyfus till Katthult. Här är det inte tyfus i granngården det handlar om men väl potentiell senapsgas i ett förstärkarchassie nära dig som du kanske löder i och med risk för förlamning. Krösamaja bor i oss alla men det är dumt att oroa sig i onödan när det finns viktigare saker att oroa sig för.