Kikar vidare i den Carvin Leagcy jag meckat med.

I original har den endast 350 omhs skärmgallermotstånd. Det brukar ju rekommenderas klart högre värde till vanliga EL34, säg 1k då. Skälet är att det förlänger rörens livslängd. Men, jag undrar vad det troligen får för påverkan på ljud och repsons om jag ökar på här till 1k?

Slutsteget är oväntat stifft trots att filtreringen inte är så himla märkvärdig. Kan högre SGM ge en ngg mjukare respons? Annat?

Visst är det bara att testa. Men dessa motstånd är väldigt gediget monterade och jag river inte där om jag inte är säker på att det både ger fördelar i drift och ljud/repsons.

http://www.schematicheaven.com/newamps/carvin_legacy_vl100_vl212.pdf

/Gunnar

Lite mer kompression och att ljudet blir "lite längre bort", skulle jag <u>gissa</u> att det kan <u>upplevas</u> med högre värden på skärmgallermotstånden...

Men Gunnar! Du själv hänvisade ju till Tone Lizard i min Marshall 2203-tråd: <b>http://www.tone-lizard.com/Marshall_Myths.htm</b> Ett gemensamt skärmgallermotstånd före de separata motstånden enligt hans tips kanske är enklare att prova.

Kanske 220 ohm (istället för 470 ohm) för det gemensamma motståndet skulle passa ihop med 350-ohmarna. Effekttåligheten får du, i så fall, räkna på eller prova dig fram till själv... [}:)][;)]




Eller tänker jag galet?


Sven-Johan
Rörförstärkartekniker

sven-johan[punkt]bladh[snabel-a]telia[punkt]com

Just i den här förstärkaen beror den upplevda styvheten i hög grad på att fasvändaren har mycket hög matningspänning (415V) och därmed mycket headroom. Slutrören matas med ren signal tills de börjar dista/klippa, PI är i princip transparant för signalen.
Skärmgallermotstånden på 350 Ohm med 455V på anoderna är dock kanske i underkant, 470 är nog mera normalt.

Alex
http://www.tubewonder.com
http://www.youtube.com/LouderAndMore - Rum K33 Fuzz Guitar Show 2008

Styvhet är bra sa flickan.
Haru justerat biasen då?.....Varmare brukar ju bli lite mjukare....

Tusan, tre jobbigt bra synpunkter... [;)][:)]

Just i detta fall verkar stärkaren vara FÖÖR styv, i varje fall för att passa mosrites smak som nog är en mer avrundad, mjukt sjungande ton. Att åtgärda genom att rulla av ännu mer diskant redan i försteget känns helt fel. Preampen är rätt ihoptryckt och tight i frekvenserna redan nu. Det blir bara mer pappigt.

Alltså - mitt mål blir att få stärkaren att vika sig och komprimera lite mer i slutsteget, bli lite mjukare, så att inte anslag och höga frekvenser slår igenom.


-------
Ja, Alex - det sitter helt säkert i fasvändaren till stor del! Jag har nu byggt om den till en vanlig "Marshall-fasvändare". Funderar på att öka svansen från 10k till 22k (eller mer?) för att trycka ihop den lite.

Kanske borde man även ta ned spänningen en bit, eller vad tycker ni? T.ex. sätta en separat spänningssänkare till anoderna eller helt enkelt justera värdena på R55 och R56 (byta plats på dem, om nu det räcker för att få ned spänningen lite)?


-----

Bra idé Sven Johan med ett extra gemensamt motstånd till skärmgallren! Att jag inte tänkte på det. Säkert en enklare operation än att byta alla fyra motstånden. Ska kolla hur man bäst kan sätta in det. Det funkar nog med två 560ohm/5w parallellt. De är små.

Jag var även inne på att testa lite med ett sag-motstånd på OT:ns mittapp. Men det kanske kan räcka med extra SGM.

-------

Johan - jo har kollat bias, men tycker den går rätt varmt redan. Har mätt över trafons primärlindningar och delat med 2. Det ger väl ett hyggligt "snittmått" per rör? Får det till över 40mA per rör @ 450V. Med andra ord bör man nog inte ställa högre eller hur?

----------

Kanske landar man i att testa 6L6 i den där. Vi får se.

Ja ja, bara att tuffa vidare [:p][:)]

/Gunnar

Det är inte den tighta botten som spelar er ett spratt? Det låter mycker rappare, punchigare när man har tight botten om man tex gämför med en Slo som inte har det. Mycket botten in i preampen gör att den knäar och inte rappar på så.

Ja, asså du är inne på en bra tanke också. Klart att detta spelar roll. Stärkaren är ju hårt avrullad i både topp och botten. Jag ska nog även testa att släppa fram lite mer botten, med början från tonstacken eller strax före. Kanske öppna upp C8 och/eller C26. Vet inte om det är någon idé att pilla på katodkondingarna. De sitter så tidigt att man snabbt hamnar i bludder är jag rädd för. Eller är det det som du tänker dig, att öka dem redan i första eller andra steg?
/Gunnar

Snarare kopplingskondingen innan gainen den på 2n2.

Helt ärligt Gunnar, varför tar du inte bort alla "plåster" och börjar i "rätt ände"?


Häls
Owe Johnson
http://www.amphealer.se

Visst är det en tanke. Men jag tror att man då bör bygga från grunden, en annan konstruktion. Den här stärkaren har sina klara förtjänster och sin karaktär. Ger man sig in och petar "halvvägs" riskerar förstås allt att bli heltokigt, såsom Johan var inne på tidigare. Jag funderar på saken ett tag.
/Gunnar

SGM:s påverkan på ljud och respons?
Ja du, på forna diskussionsplanket orsakade SGM:en ett sjujäkla liv och en massa respons. Fast det var nog inte det din fråga handlade om. [}:)][:o)]

PS: Sorry, måste bara släppa ut mitt dåliga humör över nån och idag fick ni bli mina offer. [;)]


------
Dom låter alla lika

Accepteras. Tråden håller även för det. [:)]
/G

Tar man bort alla plåster får man nog ta bort alla knivar med annars förblöder man nog.....Anledningen till diskanthöjning följt av diskantsänkning tror jag är följande. Få skarp attack och sen rulla bort det fizzet som samtidigt producerats. Man får tänka på att detta är byggt för en räsergitarrist som spelar fort och tight och samtidigt vill ha tugg i palmutes.

Tja... det är väl för att få, typ, sådana, som man frågar här, eller?... [;)]

Menar du att det blir mer så med 6L6:or än med EL34?

Jag tycker att KT-88:or med en fasvändare med ECC82/12AU7 ger en snygg kompression i slutsteget. Men, det är en ganska ren kompression och man kan kanske inte säga att slutsteget "viker sig" mer då än med EL34... eller?


Sven-Johan
Rörförstärkartekniker

sven-johan[punkt]bladh[snabel-a]telia[punkt]com

Hej Johan!

Vad jag menar med ta bort alla plåster är:
Efter ha rotat o moddat ett X-antal Mesa som har en stark förkärlet till dessa "plåster", har jag märkt att om jag börjar med att ta bort dom så får man en "rättvisare" ljudbild av hur stärkan verkligen låter.
Visst, många gånger så låter det inte så kul från början, men dessa plåster tar ju även död på "livet" i en stärkare om det finns för många, så jag försöker få ett så bra ljud det går utan plåster med att ändra andra värden, för att till sist evetuellt sätta dit något av dom om det inte går att få ordning på det den "nartuliga vägen".

Häls
Owe Johnson
http://www.amphealer.se

Och den strategin gillar jag också. Det är svårt att få fram något som man har tagit bort redan tidigt i ett försteg. Men visst, det innebär ofta att man tvingas tighta till i slutändan. Det är bara så joxigt att pilla med pcb:n fram och tillbaka.

Sven-Johan - nej 6L6 viker sig väl inte tidigare än EL34 sådär generellt liksom. Men ibland tycker jag att man får ett lite varmare, mer balanserat och "ofarligare" ljud ur 6L6. EL34 har en skitighet och spräck som ibland tenderar att bli lite hård. Samtidgt är det ju det som är läckert med de rören.

/G

Hmmm, kompression med AU7 och KT88:or; är det inte risk att vi snarare snackar högtalarkompression här? [;)]
När det gäller att jämföra AU7 med andra rör i fasvändaren, så ger ju traditionella värden i en Schmitt långt ifrån optimala arbetspunkter i en AU7, något som alltför ofta förbises. Det finns alltså betydligt med dynamik att hämta om man optimerar motståndsvärdena.
Ursäkta trådkladdet, jag är lite grälsjuk efter tjafsiga tvisteförhandlingar...[:I]

"The Tone is in your fingers": HA!

http://kuhnamps.com

Efter en meckarkväll hamnade vi klart närmare målet.

- Sänkte spänningen till fasvändaren en bit (5.6k istället för 2.2k) och även en bit försteget då förstås.
- Sedan 22k i svansen istället för 10k på fasvändaren.
- Jag öppnade också upp första signalkonding från 2.2nF till 10nF.
- Återinstallerade den lite märkliga "precense" då den ändå stod på 0. Och i just detta fall är den där diskantavrullningsvarianten inte så dum. Målet är ett fett ljud även trebleregistret och då har man lite hjälp av den där lösningen. Samtidigt med de tidigare moddarna av tonstacken (större treblekonding) hittar man en bra ton.

Sedan testkörde vi och nu reagerade slutsteget klart annorlunda. Mer musikalist och dynamiskt, mjukare respons. Riktigt bra. Fet lite biffig Marshall-dist, lite öppnare ton tack vare tidigare moddar.

Övervägde att gå på skärmgallermotstånden också men vi blev nöjda med slutsteget så här långt. Det får bli porvkörning en tid nu så får vi se om det blir ytterligare åtgärder.

Tack för ert engagemang även denna gång!

/Gunnar

Hmmm... Intressant påstående. Du kan ha rätt. Att stärkaren spelar så rent i sig att högtalarna komprimerar?

Å andra sidan har ju basförstärkare med KT-88:or marknadsförts med att ha just en ren, snygg kompression... Men, det kan ju, i och för sig också vara p.g.a. högtalarna...

Vad vet jag... [:o)] Jag bara litar till mina öron... [:o)]

Jag menar min s.k. Clean King. Där har jag försökt att optimera fasvändaren för 12AU7/ECC82. Se sidan 3 i dessa schema:
<b>http://ampgarage.com/forum/files/clean_king_v15_all_pages_391.pdf</b>

It's cool man! [8D]

Jag får väl också be om ursäkt, för att gå lite off topic...

Indeed!


Sven-Johan
Rörförstärkartekniker

sven-johan[punkt]bladh[snabel-a]telia[punkt]com

Man kan ju undra lite om Carvin just hade kommit åt ett väldigt billigt parti med 560pf när dom designade denna.[:D]