Har du testat nåt så löjligt simpelt som att byta slutstegsrör?

Jo jag har testat med tre förstegsrör och två slutrör utan att få någon större skillnad Något minder fuldist med ett ryskt EL84 motsvarighet men då låter stärkaren lite dovare så det gör kanske att den upplevs mindre då.

Jag får försöka utreda lite mer om var disten uppkommer och om man kan ock då hur man skall komma till bukt med den. Funderar på om jag skulle låna VHT-trafon som sitter i min Marshall C5, den är ju inkopplad med mate-n-lok sift så såna stift borde man kunna löda fast i ändarna på fyra sladdar och sen bara koppla in primären och sekundären och låta trafon sitta kvar i Marshallen vid testen. Men detta är nog ett bra läge att sätta sig in i hur oscilloskopet används och fungera r.

Har även lite svaga funderingar på att överge EL84 slutröret och köra på 6V6GT, om man skulle göra det så borde man frigöra glödström då ett 6V6 tar mindre med glöd än EL84 och på så sätt kunna ha över glödström till ett extra preamprör. Jag borde också ha plats på kortet att kunna få in anod, katodmotstånd och kopplingskonding till ett extra gainsteg. Det tror jag skulle bli ett riktigt kul bygge som så skulle kunna producera hyfsat mycket dist.

Det som du skulle kunna testa med är att gå ner i storlek på avkopplingskondingarna, det var där fuldisten slog till när jag joxade runt med assymetriska steg.

Ifrån 25uF till 1 uF blir det stor skillnad på mängden bas, och därmed disten. Förstärkningen minskar förstås en hel del genom detta, men om fuldisten försvinner så kan det vara värt det...

Nu har du iofs säkert hittat något läge där det är mindre assymetrier, och då kanske inte dessa sakerna är lika tydliga, men jag tror att det skulle låta bättre med lite mindre avkopplingskondingar på katoderna.

Testa!

Får väl bli morgondagens testande, hoppas jag har nån axiell 1uF i lådorna 2.2uf tror jag att jag har. Kan ju vara värt att testa även om mina öron säger att fuldisten ligger upp i högre mellanregistret och diskanten men dom kan ju ha fel, risken är väl dock att man tappar tryck i stärkaren om man minskar ner avkopplingarna.

För mig känns det nästan tvärtom, om man nu ska titta på försteget. Öka kondingarna och hoppas på att de lägsta frekvenserna börjar tillföra något som dränker fisseldisten.
Men det verkar utopiskt. Handlade det om någon slags blocking dist, vilket jag ej tror, vore det annat.
Ska du minska kondingarna och komma åt det där, så börjar grundljudet bli väldigt tunnt. Tror jag dvs. Testa kan man alltid.

Jag tror som sagt fortfarande att problemet ska sökas kring slutsteget.

Förslaget i en annan post om 6V6 och ett gainsteg till låter i mina öron som en mycket intressant ide!

Har funderat då jag legat i sjuksängen på morgon. Jag ligger ju steget före i tankarna på eventuella lösningar och nu funderar jag också på att testa 6V6 som slutrör, kom på att det är ju bara att löda om tåtarna till slutröret på en lös oktatsockel ev kunde jag provisoriskt fästa för att testköra genom man borra ett hål i plåten som håller rören och fästa den med en skruv ut från kanten. På samma sätt borde man kunna fästa ett extra 12AX7 rör om man vill testa ett till rör och sen löda komponenterna på rörsockeln.

Jag funderar på detta med EF86 och avsaknaden av fasvändare i denna stärkare om försteget alls producerar någon dist? Eller spelar EF86:an "rent" men driver slutröret till att dista och att EL84 slutröret ensamt inte distar så snyggt? Mot ex Route 66 där kanske EF86 försteget driver fasvänaden att dista och sen även ev slutrören också till att dista.

Nästa fundering om man nu skulle in med e onödigttt till rör skulle vad blir skillnaden om man parallell kopplar ett 12AX7 som det görs i vissa Matchless stärkare, kunde det vara smart eller är det bara? Eller kunde det vara smartare att köra med kombinationen EF86, 12AX7 katodköljare, tonkontroll, 12AX7 gainsteg och 6V6 slutrör?

http://www.youtube.com/watch?v=rQaN9s45msY

Det går alldeles utmärkt att lösa vettig distbild i en enpetare,det e bara lite svårare. Av flera orsaker.
Hur som,jag tar det igen.. Utmana EF86´an. Sen har du rätt. Ett gainsteg till skadar fan inte.
Som Alex skriver så e de flesta småsignalspentoder bredbandiga som fan. Ngt jag personligen ser som ett problem med dem och oftast tweakar ur dem.
Skulle bli mkt förvånad om det du beskriver som problem sitter i utgångstrafon eller kring slutröret.

Maskin ovan e 3 gainsteg och ett SE EL84. Original trafos.

Hur tycker du att jag skall gå tillväga? Vad har jag att "utmana" med anod, skärmgaller och katodmotstånden? Har sett scheman där man kör med låga värden på samtliga motstånd ex 56K anod 470K på skärmgaller och 470R på katod, är det värt att testa?



Har du några tips på denna tweakning?

Något annat vore väl märkligt om du inte boostar insignalen rejält.

Precis så tänker jag och följden borde väl bli i detta fall att disten i princip bara genereras av slutröret eller?


Har nu testat att laborera med skämgallermotståndet med en 2M pot men inga stora revolutioner, lät bäst runt 1.2M men och då har jag 220K anod och 1K på katoden. Testade även att lossa avkopplingkondingen på EF86:an men då "tappar man ljudet" och man kan ändå svagt ana fuldisten. Så nu har jag bara anodresistorn kvar att leka med men frågan är om det är nån större idé, 220K, 1.5M 0ch 1.5K är ju väldigt nära vad jag kommit fram till genom att testa med potar. Testade igen med konding mellan anod och SGM med ett värde på 120pF på EF86:an detta tämjde diskanten lite men inte fuldisten.

Nu skall jag också testa världens långskott och byta ut kabeln från volympoten till skärmadkabel, skadar ju inte i vilket fall som helst om tänk om det skulle vara nån jäkla överhörning då man drar på, eller så man vet ju aldrig.

Sen blir det 6V6 för det är ju enkelt att testa.

Ja i all väsentlig mening, varför jag menat att slutsteget är misstänkt i fallet.
Kanske kan EF86 tweakas långt utanför normala parametrar för att hörbart dista en normal gitarrsignal, det vågar inte jag uttala mig om.
Men vad du har är ett stycken gainsteg, som råkar vara en pentod.

EF86 försteget som det var i utgångsläget var ju inte på något vis twekad till nån ytterlighet, den var ju direkt hämtad från Route 66 och rent ljudmässigt så verkar den ju vara det som låter bäst, viss en sänkning av katodmotståndet från 1.5K till 1K tycket jag lät lite bättre men nu snackar vi inga stora ljudskillnader. I flera schema med EF86 så verkar man ha likadana värden på komponeneterna runt EF86-röret och ungefär samma spänningar som jag utgått ifrån.

Men det kan ju vara så att EF86:an ställer till problemet som gör att slutsteget istället distar fult och då kan det ju vara så att om man tweakar EF86:an så löser man det hela. Fast frågan återstår hur, jag har ju labbat med, katodmotstånd, skärmgallermotstånd och bägge avkopplingskondingarna. Det enda som inte är testat är att byta ut anodmotståndet till högre eller lägre värde.

Nu vet jag inte om jag är ute och cyklar men jag har fått en uppfattning att 6V6GT låter lite fylligare och mindre aggressivt än EL84 i detta fall kanske det kan hjälpa att EF86 försteget helt enkelt trivs bättre med ett 6V6 i röven än ett EL84.

Jo det stämmer, o distar inte lika lätt.

Som sagt så torde värdena kring EF86:an vara ganska optimala, i avseende vad man normalt sett vill uppnå. Vad gäller dist så är en stor skillnad med din maskin jämfört med Z avsaknad av PI. Även slutsteg förstås, men PI viker sig garanterat först i t.ex R66.
I min maskin med detta försteg var problemet snarast att det blev för lite headroom, och det är inte 6L6:orna som baxnar i den.

Mkt möjligt kan EF86 tweakas till att få bort fuldisten. Vill inte direkt motsäga Rejsing m.fl, men jag är ändå tveksam, utan att kunna backa upp det med vetenskap.
Jag hade nog testat med 6V6 först, alternativt forskat i optimering av slutsteget.

Hade redan skärmad kabel mellan volymen och gallret på slutröret, dåligt minne Har inte hunnit testa 6V6 än men hoppas jag hinner det idag.

Om man spånar vidare om detta med fasvändaren i Route 66, kan det vara så att den hjälper till att ta hand om fuldisten? Om man i mitt fall skulle köra signalen genom ett extra gainsteg så borde ju EF86:an se till att det gainsteget distar och på så sätt få ur mer dist ur maskinen utan att fullständigt plåga skiten ur slutröret. Kan det vara så att ett gainsteg med ett 12AX7 rör begränsar EF86:ans bredbandighet innan den når slutsteget och i sånt fall tämjer fuldisten? Detta är rena funderingar så kom gärna med kommentarer om dom.

Inser att detta bygge som jag tänkte skulle lödas ihop på ett par kvällar och sen liras rock n roll på var betydligt mer komplicerat än vad jag trodde. Jag är ju så nära men ändå så långt borta då det gäller ljudet

Nu är 6V6 testat som slutrör och resultatet blev som det blev, en mycket snällare maskin. Betydligt mindre med dist och fylligare ljud dock ser jag inte detta slutrör som ett alternativ om det inte kompleteras med extra gainsteg i försteget, visst låter stärkaren snyggt men helt enkelt för tam. Pluggade i EL84:an igen och körde det med 470R katodmotståndet som byttes till 6V6 testet och då blev det åka av igen.

I morgon är det nog bara att ge sig på ett försök att skåpa upp denna makapär och se om jag kan se fuldisten nånstans.

Nu i kväll har jag plockat fram oscilloskopet och testa lite dock har jag problem med tongeneratorn till dator att jag inte verkar få ut nog med signal, det var inte ens jobbigt att köra en 1KHz ton på fulla ställ genom en 2X10 låda och det borde det nog vara ganska irriterande jobbigt om allt är som det ska. Tror det kan bero på att jag pluggade in en monokabel i datorn stereo hörlursutgång, får göra en egen adapter så jag vet att den biten är ok, tycker att hörlursutgången på datorn borde ge en gigantisksignal mot vad en gitarr gör.

Vad jag kunde så i rutan så var det möjligen lite osymetri ut från EF86:an, undre halvan av vågformen var lite avrundad mot den övre, i detta läge hade det varit kul att kunna kräma på lite mer signal för att se tydligare vad som händer. Detta är nog sant för jag tyckte även mig kunna höra fuldisten med 6V6 röret men väldigt svagt, så jag var tveksam om det var inbilling eller ej.

Ni har ju varit inne på detta med osymetri så vad skall man göra åt det i sånt fall?

Appropå långskott då Bosse.
Det händer ju att man får en pott som ställer till det rent ljudmässigt. Ngt som brukar vara enkelt att kolla genom att man närmast fyller potten med 7-78 eller ngt liknande som kortast.

Flera långskott:
vad har du för ström på slutröret - kunde man experimentera med katodmotstånd och ev bypasskonding?
Filtrering och jordpunkter - kan ju orsaka märkliga ljudfenomen?

Ja nu är det ju långskott som gäller Hur ligger det till med tonkontroll och volympot, kan den påverka och störa så att om man får osymmetrisk signal ut ur EF86:an om man kopplar in oscilloskopet på EF86:ans kopplingskonding? Borde man inte ha en symetrisksignal på kopplingskondingen och om man har problem med volym och tonkontroller så osymetrisk signal efter den felande komponenten?




Det är bara att skjuta på med långskott!! Jag har labbat en del med katodmotståndet genom att sätta en 1K milspecad pot och testa justera katodmotståndet men fuldisten finns kvar även om den minskar då man ökar motståndet men då minskar också klarheten i ljudet.

Då det gäller filtrering så har jag även testat att hänga på extra filterkondingar men utan resultat. Jordningen är väl vad jag begriper gjord enligt alla konstens regler och maskinen är ju fruktansvärt tyst. Dock funderar jag på om det kompakta formatet kan ge nån form av överblödning på fulla ställ, jag hade ett sånt problem i mitt Vibro Master bygge där det räckte att flytta kabeln från återkopplingen ca 5 mm sen försvann fuldist missljuden på högvolym. Men om man nu har överhörning varför skulle den bara påverka ena halvan på signalen?

Har skopat vidare i dag och nu ficka jag ut ca 150mA i signal från ljudkortet innan det började bli knas i vågformen. Frågan är om signalen räcker till för att driva på nog, nån som har koll på vad ex en Strata med "normala" pickuper ungefär kan ge?

Så här ser vågformen ut efter kopplingskondingen för EF86:an som sitter före tonstacken, har är det 330K anod 2.2M SGM och 2.2K på katoden, vågformen var likande med 220K, 1.5M och 1K men något mindre osymetrisk. Vad kan man säga om detta? Osymetrikst är det ju men det verkar ju inte vara nån dist, eller tolkar jag det fel?

Tyvärr så har jag inte hittat nåt effektmotstånd så jag har fått mäta med volymen avdragen för det låt för djävligt högt om sinustonen idag, ävan fast jag kopplade in en Dr Z Airbrake så var det inte att tänka på att mäta med volymen på.

Blir att beställa ett motstånd i morgon.

visst är det dist !
Det vore intressant att veta spänningen i kurvornas botten resp topp.

Skopet är ställt att ruta är 1V, så nånstans runt 5V.

Vad är spännigen på ef86-ans anod ? Lägsta resp högsta punkt ( antar att kurvformen är lika )
Samtidigt vore bra att veta hur det ser ut på katoden ( absolutvärden )

Vilken spänning menar du, signalen eller likspänningen?

Dock så kom jag nu på morgon på en sak och det är att jag hade proben på 10x dämpning då jag mätte på kopplingskondingen. Är dock osäker på om jag hade den på 10x då jag mätte signalen ut från datorn men det är troligt för hörlursutgången borde väl lämna mer än 150mA. Har jag matat stärkaren med 1.5V så lär det nog dista, blir att mäta om i kväll för att vara på säkra sidan.

Vilken spänning menar du, signalen eller likspänningen?

Dock så kom jag nu på morgon på en sak och det är att jag hade proben på 10x dämpning då jag mätte på kopplingskondingen. Är dock osäker på om jag hade den på 10x då jag mätte signalen ut från datorn men det är troligt för hörlursutgången borde väl lämna mer än 150mA. Har jag matat stärkaren med 1.5V så lär det nog dista, blir att mäta om i kväll för att vara på säkra sidan.[/quote]
Jag menar signal OCH likspänning.
Hur röret klarar av sitt jobb beror på vilka spänningar det finns. Därför behöver man se signalen med rätt
offset.

Samma med katoden med signalen på, om den är avkopplad som i ditt fall är det nästan bara en likspänning men vilken likspänning ?

Ursäkta mina dumma frågor, Du får gärna utveckla det där med offset lite mer.

Men skall jag försöka mäta likspänningen med skåpet finns ju ett DC-läge i vilket jag förmodar man mäter likspänningen. Likspänningen på anoden bör då variera efter tonens kurva eller?

Var uppstår disten om signalen är plockad från försteget?

Det är ju en bra fråga, om det nu inte är så att jag av misstag har matat stärkaren med våldsam insignal för då kan det säkert dista.


Två funderingar så är väldigt långsökta.

Vad händer om nätrafon inte klara att leverera nog med ström till högspänning? Skall man testa öka på glättningen i försteget? Nu har jag 22uF, men kan det vara idé att hänga dit en 47uF konding? Tar ett EF86 med ström än ett 12AX7, sitter ju Vox orginal Vietnam trafos i bygget och dom är säkert inte överdimmensionerade.

Nästa tanke som slog mig, kan tonstacken på något vis störa signalen så att dist uppstår?

Om offset
röret ( ef86 i ditt fall) sitter inspänt mellan B+ och jord.
Mellan B+ och anoden finns ett motstånd, röret utgör själv ett (varabelt) motstånd. Spänningen på
anoden är i proportion till motståndens relativa storlek. Om röret inte leder är spänningen nära B+,
om röret leder så mycket det kan är spänningen lägre, som lägst är det när röret leder som mest.
Enligt datablad och 250V på anoden och 180V skärmen kan röret dra c:a 12mA Enligt uppgift hade du
220K som anodmotstånd, då räcker det med 1.1mA att "bottna" MEN,
spänningen blir inte 0 utan något 10-tal över 0.

Röret har ett "viloläge" som bestäms av katodmotståndet ( och som ger en spänning på anoden relativt gallret).
Applikationeexemplet i http://www.mif.pg.gda.pl/homepages/fran ... e/EF86.pdf sida 2
ger för 250V anodspänning och 220K anodmotstånd ett katodmotstånd på 2.2K ( det ger en viloström om 0.9mA )

Här är röret centrerat runt sin vilopunkt, spänningsändringar på gallret ger motsvarande spänningsändringar
på anoden , och maximala anotandringarna är enligt samma tabell 46V och förstärkningen Vo/Vi = 170.

Dina oscilloskåpbilder visade osymmetri, det får mig att anta att rörets vilopunkt inte är i mittpunkten.

Mätningar på katoden visar vilken "bias" röret har, mätningar på anoden visar mellan vilka spänningar
anoden kan röra sig. Och då är det absoluta tal dvs DC som är intressant.

En bra diskussion finns på http://www.valvewizard.co.uk/pentode.html och den handlar just om EF86.