Så. Glädjande nog kan jag berätta att strax efter nyår verkar det bli en till....
Bra skit när det väl e färdigt.

Tell ya what sukkas.....!



De finns fan i grönt åxå!!
(Å förste man som säger att det hör ihop med salladspartisterna dör!!!)

Hulkens signaturburk.

Jaha mina vänner tyvärr får väl detta kapitel rubriken
"Vådan av att korsa Mr Handyman med en tegelsten".
Denna gången gick det sådär helt enkelt. Man har tänkt lite väl mkt på sina håll,å denna maskin e sedan tidigare moddad högt å lågt,fråga mig inte ens varför.
Givetvis fungerade den inte,men jag har iaf som snabbast sett över att vitala delar e hela.



Man har som sagt bytt det bruna pappret mot ett grönt. Kanske var coolt,vad vet jag?. Vidare har ett av lysrören kastat in handduken,å istället för att ersätta det har man bemödat sig med att installera som en reflektorfolie på det trasiga rörets plats.



Den skiten ryckte jag givetvis bort. Som synes har man åxå skrotat 3 av de 4 jacken,å i ett av hålen installerat en microswitch med extra lång axel....till kanalstyrning-som det hette.
Verkligheten e dock bara att man lagt en brytare ISTÄLLET för jacken i måtto att det första signalen mötte efter jacket var brytaren. Därefter in mot resp kanal.
Nåja. Switchen har skickats till de sälla,å det svarta där tar jag med aceton.
Tyvärr e det nog så att det svåraste med denna maskin kommer bli att tillverka jackhylsorna. Får se hur jag skall hantera det,men jag kan i vart fall inte ha gapande hål i fronten. Lika samma,kan iofs vara kul med grön belysning,men....mja....
Jaja. Visar sig tids nog.



Jo. Ser ju hyggligt orört ut,men ACK vad skenet bedrar. De där vita tåtarna till vä e bara toppen på isberget,å det blåa till höger...jaja.
Som det heter,"sometimes a little knowledge is a dangerous thing".
En av finesserna med dessa maskinerna som jag inte påtalar så ofta e ju den enorma ordningen under huven på dem. Jo...må vara,men TRO MIG när jag säger att den här kommer kräva en del städande på den punkten.



Glädjande nog satt det gamla hederliga Siemens i denna med. Efter en snabb rengöring kontrollerades bias,å jodå. E iaf inte där skon klämmer.
I stort e komponent topologin på "uppsidan" av kortet orörd. E bytt lite signalkondningar samt transistorerna längst fram i kedjan samt dioder för likriktningen...men...



Bara dioderna talar sitt tydliga språk.
Gilla den mer eller mindre totalbrända 1k resistorn som ligger ÖVER lyten.



Jaaoooouuuu....det där känner vi igen. Med undantag av ngr signalkondningar samt att trissorna som sagt e bytta så förefaller det hela ganska original-typ.



Ja. Fick ju skrotat den där "reflektorn" som var installerad med kontaktlim...å dratt dit det lysrör som skall sitta där. Det hela fungerade givetvis som tänkt med lite allmänt pyssel i socklar mm.



Jaa vänner. Vad säger man? Det sitter "lapp" komponenter undertill tamigfan precis överallt. På det har man adderat SJÖAR av tenn. Rev ut precis rubbet. Varenda grej.
Tremolot var skrotat...men ändå inte,å i dess sockel satt en 83a istället för en 82a som var kopplad i signalkedjan istället för som tremolo.



Pottar å sladdar högt å lågt. En installerad loop osv osv. Å kablage till on/off samt standby lagt i skyddshölje,men var me nu....



De e ingen lögn att påstå att den tyska ordningen e långt borta här.... . VARFÖR VARFÖR VARFÖR??
All den där skiten skall bort. Så e det bara. Om den sitter där för att ngt e skadat,vilket jag ärligt betvivlar,så e det en sak men isf reparerar jag det som stycke. Det där kråkboet e en skymf mot maskin,å hur den en ggn levererades..
Kommer ta sin lilla stund detta...



Det här e sen nog det värsta av allt. Det där e mässingblocket som håller tremololampan. Man har söpet väck hållmuttern...men se det löser man enkelt genom att mer eller mindre DOPPA blocket i kontaktlim å trycka det på plats på PCB;n!!!
Behöver jag nämna att det där blocket som är tillverkat i mässing,som ju bekant leder ström alldeles utmärkt...behöver jag nämna att det satt löst?
Kommer bli en del sanerande här kan vi säga. Kortet e inte vackert på plats det heller. Vidare har man borrat lite varstans..utan ngn större röd tråd i min mening.



Newsflash. Konduktivt lim!



Cabben på denna e svart. Inte en aning om det e original eller inte. Beslagen inunder finns iaf kvar,å det e gott nog. Lite frisk tolex vid behov kostar så lite...så det ordnar sig oavsett isf.



Det som hände direkt igår,jag brydde mig inte ens om att försöka koppla in en låda mot maskin,var att jag rev ingångs transistorstegen. Bortsett från det som sagt har jag lödat väck varenda "hittepå" komponent,så nu e originalbitarna liksom det som e kvar.
Kommer fortsätta idag,å kommer i det att ha min andra L som mall. Blir enklast så. Signalkondningarna som e kvar e ju alla de gamla tyska originalen...så dem såväl som div resistorer kommer ersättas med friska bitar nu. Tillika då kopplas om som jag gjort med de andra 2.

Återkommer med mer bilder allt eftersom mina vänner,men...denna ggn har jag att göra.
Fö.
Inget fel i det gröna i sig kanske,men e det ngn av er som vet var man ev kan få tag i den där formen av brunt "papper" som lysrören arbetar igenom original?

Edit;


Fick med ett par sådana här åxå,inte direkt ngt som gör mig ledsen...

Fått jobbat vidare med den sista L;en en bra bit idag.
Framför allt har jag fått "städat" efter tidigare ingrepp. Sanningen e att längst in fanns det gamla originalet...tacksamt nog.
Div fastlimmade "brickor" vid jackingångar mm kastades ut...kontaktlimsrester sanerades...osv osv,å framför allt fick sig kortet en vända. Dels i måtto att det sanerades på resiner å smuts,men även att mängden tenn togs ner vid lödpunkterna,å det på sin håll REJÄLT.



Den där synen känns...bra. Som i riktigt bra rent av. Å även om de två som e brukbara skiljer liiiiiiiite,så har dem en klart gemensam karaktär.
Den användbara L;en ville ju bete sig lite och det felet hittade jag ganska nyligen. Visade sig att ett av preamp rören inte drog ström som det skulle.? Inte trasigt,utan..det bara drog inte den ström,å därmed lastade kretsen,som det är tänkt.
Roligt nog har det varit förbi lite Bojare å provat dem båda två,å en massa andra maskiner iofs,idag. Dels genom original Klemt 212 lådan å dels genom horhuset.



Tyvärr e jag ngr komponenter kort nu över helgen,bla då lytar till biaskretsen,men har iaf material nog liggande hemma för att hantera om inte allt så iaf det mesta. Allt från dioder till resistorer till signalkondensatorer mm...å det ÄR en del att göra. Helt klart.



Å sakta men säkert börjar de nya komponenterna ta plats.



Här dock,på denna sidan PCB;n,ser man verkligen att det hänt något. Intrycket är rent av otroligt mkt renare.

Jaja. Arbetet...fortsätter imorgon...

För att säga som det är så e det tacksamt att det finns ett "facit" med ett projekt av den här storleken. I princip allt e vevat runt i,och att ha ett original att gå efter spar verkligen tid.



Givetvis görs vissa moddar i samma veva. Tex SGM;ena som i alla tre maskinerna nu e bytt till 1k keramer.



På nått vis börjar man ta till sig att alla kablar helt plötsligt går dit de skall. Mkt var avklippt osv osv,varför det som sagt e mkt tacksamt att ha en maskin att kika på som ur det perspektivet e orörd.



Även på komponentsidan börjar det arta sig. Å närå....ni ser inte fel....



Jomen. Sockeln som ersätter transistor ingångsstegen e allt på plats samt kopplad å färdig,med undantag av ngn enstaka resistor. Dessvärre saknar jag ju "muttrarna" till jacken. De som e special för just Showstar. Får göra så att jag utgår från ett sexkantsämne å svarvar till ett gäng. Tv vetti fan om jag inte nyper ett jack ur den andra maskinen. Anledningen e att de i original ligger å arbetar tillsammans,varför bla ingångsresistanser mm är beroende av att det verkligen sitter två jack där.
Får ta i det imorgon.



Med undantag av 3st 100nF kondningar är nu det bytt som behöver bytas,å faktiskt lite till.
Droppmotstånd mm är omsatt till de värdena jag använder. Samma med anod och katod ditos.



Flaskan till tremolot hade ju fått andra arbetsuppgifter. Nåja,iom att jag kan tycka det e lite charmigt med det gamla MYCKET vackert sjungande tremolot är dels topologin omsatt till original kring det röret å vad vidare e är röret ånyo ett ECC82,som det skall vara.



Så! Enda som eg saknas som sagt är en 100k resistor för ena jacket samt en 33uF glättningskondensator. Blir till att ordna imorgon det med.



Även Twin T filtret har fått andra värden. De som vi nu av erfarenhet vet gör det de skall för maskinens helhet. Bra skit!
Mässing bungen för tremololampan var det ja....har fått gjort ren den,å mätt att muttern e fingängad metrisk M12. Vet dock inte än ifall den e 1.25 eller 1.5. Visar sig,har bara inte tolkat den med gängtolk ännu.



Å jodå. Den där blå skiten e väck...


Faktum e,med lite tur å god vilja kan vara att denna talar redan imorgon....

Jaahauuuu....
Jo.
Den har talat.

Iofs inte ngn längre stund pga ett litet penibelt problem i sammanhanget,men den har iaf talat. Visade sig att det råkar vara så att pottarna till biaskretsen e precis SOPSLUT så de e bara att begränsa sig tills imorgon å handla nya det....

Fick iaf städat upp i det sista å rent generellt taget känns det nu som att bortsett från det med trimpottarna till bias då så...ptja. Känns la vettigt iaf. Tycker jag nog.
Har sedan mellandagarna fö beställt en 1MA pott till master...å den skall väl komma det närmaste den med hoppas jag. Fick ryckt slutrören å sett till att alla 6 trioderna "tände" iaf,å det var allt lugnt med den biten. Spela på den ngn sekund innan det skenar iväg helt gick ju de mä...

Fick bytt de där "pansarkryssaren Potemkin" dioderna mot mer normala N4007;or(vilket milt sagt gör det mindre farligt att köra in juvelerarmejseln för att justera bias-närheten vart..."manlig" tidigare)...installerat 47k/3W resistorn in mot tremolot.
Fick installerat tremolobungen... ,å nu behöver man inte vara nervös för att den lossar i första taget iaf..
Fick lagt om jordningen av de första lytarna...å fick sett över jordslingan i stort.
Fick bytt fästet till glimlampan...det Mr Handyman fästet man hade installerat,å var medveten om att vi talar pulserande ~400VDC...



Det där? Alltså,ett nytt fäste kostar 15:-. Det där e trams. Rakt upp å ner. Det e farligt trams.

Meeen.....
Naääeeeefan. E nog de där trimpottarna å ngr små lampor som skall till nu så e vi hemma sen.

Aaaaaaaaaalriiiiiighty then!!

Nu...behöver jag nog fan få lite tankehjälp.



Fick bytt pottarna,å mkt riktigt bra mkt mer stabilt. Nu kunde bias ställas iaf. Men....

Ni kommer ihåg den förra L maskinen jag renovera å modifiera? Den där jag slogs en del med att ljudet "gick sönder" i det att jag installerade än större kondensatorer i Twin T filtret. Å att det blev värre när jag slog om maskin till 20 Ohms utgången vs 5 Ohms utgången.?

Ok.
Med denna har då följande visat sig... Med feedback loopen inkopplad...åsså justerar jag bias...så efter ett visst läge så låter det ur högtalaren som att ngn bara står å bankar i maskin.
I det läget flyttar sig bias samtidigt vilket för mig indikerar en oscillation av ngt slag.? Va fan pågår?
I denna sista maskin sitter exakt samma värden på Twin T filtret som fungerar i de andra två. Till punkt å pricka. Sägas i sammanhanget skall att det e nått lurt i detta...för kabeln ner i PCB från feedbacken på OT var losskopplad och försedd med krympslang innan jag rev väck det där och återinstallerade alltihop.
Jag har till bästa förmåga nu kontrollmätt ALLT. Reffat varenda resistor osv. Lika förbannat...ligger kabeln till feedbacken på plats på PCB:n å jag börjar justera bias upp emot 30mA vid ~460VDC så nog fan...börjar oscillera å banka som satan ur högtalarn.
Detta i 5 Ohms läget,å slår jag om till 20 Ohms läget blir det bara etter värre.

Vad är det som ger såpass med feedback att tom bias skenar? Samtliga kondensatorer är kontrollerade för läckage osv.. Utan tvivel härstammar detta som jag ser det från PI:n.
I det läget bias skenar ligger det fortsatt samma negativa biasspänning på pol 5 på slutrören. Helt obestridbart.

Nu har jag velat omkring med detta såpass långt att jag börjar famla efter halmstrån rent av. Jag har tex flyttat glöden samt biastappens CT till en mer central plats (sitter mot minus på ena slutrörets sockel original).

Den förra fick jag ju bukt med i det att jag gick tillbaka från 33n/33n/68n till 22n/22n/47n. Men...i detta fallet e det alltså vad som redan sitter där.
Att modda till ngn annan form av presence kontroll känns överhuvudtaget inte aktuellt. Svaret till detta måste stå att finna på ett vettigt sätt. Det fan bara måste det.


Med det sagt.
Maskin e såtillvida nu i hamn. Den ryter,frustar å e belåten (jaa...om jag inte kopplar feedbacken då). Sjunget i skrotet e det VERKLIGEN inget fel på!
Alla tre låter så det räcker å blir över å har ett i mitt tycke rent helvetiskt bra "gammelrock" ryt. Sagt det förr,å säger det igen.
Dessa Klemt e så välbyggda att det e ren skandal att inte fler upptäckt dem!

http://www.nitroville.com/

I väntan på de klipp vi har för ambition att göra får ni hålla tillgodo med polarna i Nitroville. Det de kör på en en original Klemt...

Motorboating eller omkastade anslutningar PI--->utgångstrafo, gissning utan att ha hört fenomenet IRL.

Mycket mycket lärorik dag.

Som jag skriver ovan hade jag problem med vad jag trodde,å visade det sig mkt riktigt,oscillation. Problemet var att det var en form av oscillation jag tidigare aldrig förknippat med den typ vi ibland kan uppleva i fasvändare.

Jag provade förutsättningslöst lite olika varianter. Bland annat då att vända tapparna på OT:n,men det gav det resultat en del av oss är vana vid. Dvs en mycket högpitchad pipande.
Så. Det var uppenbarligen inte rätt.

Jag provade att koppla om den "bortre" sidans kopplingskondensator rakt i jord på PI:n. Bättre,men ljudet sprack fortfarande sönder när man började lasta ner maskin (läs-ta ut effekt). Mao inte lösningen det heller. Provade att bytta motstånden för båda sidors gallerläckor...nope.
Provade att koppla om NFB kabeln till annan tapp på OT:n...nope. Eller,ja...problemet försvann när jag la anslutningen i jord. Givetvis.
Provade byta ingående signalkondensator....nope. Allt detta i ambition att skapa nån form av förändring,vilket isf hade varit ngt att gå på.

Jag e 100% på det klara med vad "motorboating" är och har upplevt det själv,så för sakens skull...så yttrade sig INTE detta fenomenet. Ljudet som kom,i det att det med den skenande strömmen över slutrören sansades,var ett regelrätt "stampande" ur högtalarcabben. Tänk er ung som en KSP58 med gastrycket nervridet maximalt....(kanske dålig liknelse men den närmaste jag kan komma på)

Satte mig då än mer förutsättningslöst å resistansmätte generellt i maskin å det visade sig då att jag hade slarvat med en lödning till 3e stegets katod. Snabbt nog löst....bättre...men det som hände nu var att takten på "stampandet" tilltog samtidigt som volymen på det gick ner något.

Märkte att när jag la Flukens ena prob på ingående galler fick jag ett mycket högt pitchat ylande. Huh ?.

Så provade jag att ta till ett litet trick jag använt en ggn tidigare,å det är att koppla av anodmotståndet på ingående triod på fasvändaren med en liten keram mot backen. Dvs i greppunkten mellan anodmotståndet och signalkondensatorn ut till ena slutröret.
Bingo.

Jag provade så ett antal olika värden. Började grovt med 470pF...å backade å backade tills jag landade på 120pF. När jag använde 47pF kom det tillbaka....men med 120pF vart det tyst.

Problemet jag har med detta är att jag e iofs nöjd med att jag löst problemet,dilemmat för mig består i att jag förstår inte riktigt varför.? Att det är en oscillation är jag på det klara med,men rent eltekniskt...varför?

Fakta är att en 120pF keram mot backen på den platsen löser problemet. Fakta är att tar jag bort återkopplingen försvinner problemet,varför det hela rimligen rör sig om just en oscillation i fasvändaren. Fakta är att det uppenbarligen är en oscillation som ligger högt i frekvens, och vad vidare är lider inte tonen i maskin på något sätt av den där 120pF kondensatorn. Den har ett rått riktigt gott bett och övertoner i mängd iaf.
Kort sagt är resultatet jättebra,det är bara det att jag vill förstå VAD det är jag rått bot på bortom "att det är en oscillation".?
Samma resa...hur kan vad som vad jag skäligt antar är en så högfrekvent oscillation skapa ett LJUD i sin tur som är såpass lågt i frekvens som detta var? Hur hänger den ihop? Får inte riktigt ihop orsak och verkan där.

Ngn av er lärde med en vettig förklaring till det som hänt här?

Fö. En nog så väsentlig fotnot i sammanhanget.
Ja.
Även denna maskinen kom till att rent ut sagt låta GULD efter att frågetecknen är uträtade! Sagt det förr,säger det igen...dessa gamla Klemt e en ren ljudskatt med lite trix kastade efter sig....
JÄVLAR va bra dem låter å JÄVLAR va väldesignat det är!

Så jo. Det står nu 3st sådana där 50wattare staplade på varandra ute i verkstan . Sen..har jag debatterat med mig själv kring det med ljuset på fronten. I den sista har man ju ersatt det papper/färgfilter de har original med ett dito i grönt.
Nåja. Detta e fan inga Engl wannabe´s så det blir till att beställa ngr ark med färgfilter som är "amber" (vad blir det på svenska? Bärnsten?). Hittat en leverantör i Sverige no less...

Med det nu föreliggande lilla facit kan det vara så att du fick högfrekvent självsvängning utanför det hörbara som försökte mata uta ut på full effekt-->B+ sjunker och svängningen uphör--> B+ återhämtar sig---> självsvångningen startar om---> B+ sjunker osv osv. Resultatet blev att den högfrekventa den ohörbara självsvängningen kom i skurar som hördes som det pulsrande stampandet du beskrev. Det verkar som stabiltetsmarginalen i slutsteget är ganska snävt tilltagen.
Det hade nog synts tydligt på oscilloskopet...
Som sagt, diagnos på avstånd har alltid en inbyggd en generös felmarginal

Ok. Bra Alex,tack.
Det är en rimlig förklaring till stampandet i sig,men då kvarstår min fråga till en grad i varför.?
Hade/skulle jag kunna råda bot på detta på ngt annat sätt? Kunde det tex vara en vettigare ide att lägga keramen ÖVER anodmotståndet istället?
Som jag förstår det blir det jag skall göra på sitt sätt en form av "plåster" i ambition att stävja en självsvängning i PI:n. Om man vänder på det,skulle det gå att få bort självsvängningen genom att designa om Twin T filtret? Ur perspektivet NFB resistor sitter det ju liksom inte mycket ivägen in mot svansen på PI:n.
Finessen med den setup å topologi som föreligger är som jag ser det en presence kontroll som är det mest interaktiva jag använt i någon rörförstärkare för gitarrbruk. Svepet i den är inget kort på smått otroligt.
Mao känns det som ngt värt att bevara om möjligt,varför själva grundidén med ett Twin T är eftersträvansvärt som jag ser det.
Inte bara i dessa Klemt´s utan i maskiner med LTP i stort rent av. Om det nu e så att den setupen gör en LTP mindre stabil så e väl isf frågan vad man kan förvänta sig som behov i måtto "standardisering" i sammanhanget.
Alltså,vad kan man räkna med att få ändra i ren topologi för att få en Twin T försedd LTP att fungera ifrån början?

Poängen är att jag upplever presence kontrollen som det som närmast styr tonaliteten i maskin,å efter att ha lärt mig krana kring den får jag säga att jag nog föredrar det kontra att EQ;a ihjäl sig. Med hjälp av presencekontrollen i en Klemt blir det en fråga om ett enda vred för att gå från "gammel ljud" till modernare stuk.

Inser att jag nog skulle kunna ha nytta av ngn programvara som löser att iterera Twin T....

Anledningen e skitenkel. Detta e en presence kontroll en gitarrist skulle ha NYTTA av. Inte bara ett vred som sitter där som utsmyckning.(Läs-Marshall mfl)

En tanke nu.
På schemat till den ursprungliga rörmaskinen sitter där en keram mellan anodmotstånden om 47pF. I de senare varianterna med transistoringång är denna keram ökad till 100pF.
Kan det vara så att den sitter där just för anledningen enl ovan och att mina förändrade värden i Twin T filtret helt enkelt för ner krit frekvenserna i ett område där oscillering blir ett faktum?
Sägas skall att jag opererat bort den där 47/100pf kondensatorn i samtliga tre maskiner. Nu sitter det som sagt en 120pF mot jord i positionen mellan 82k motståndet och jord.
Kan det vara på det viset man stabiliserat kretsen original?

Yes.

Jahapp.
Fick levererat den 1MA masterpott jag beställt så nu räcker alla axlarna på samtliga pottar ut genom plexifronten,å...det e ju ngt av en fördel .

Å man e väl egentligen dum i huvudet antar jag,för ärligt sagt...denna sista Klemt vart "egentligen" i så dåligt skick att å renovera den vart lite av ekonomiska dumheter antar jag. Mängden problem den presenterat går inte heller helt av för hackor.
Jaha?
Ja...jo...e som så att jag tyckt den saknar sprill på toppen,vilket givetvis gör att man misstänker trötta slutrör. Ngt som isf skulle vara på sitt sätt lite märkligt med hur de reagerar på biasspänning...
Så jag lira på jag å kikade så att säga "in" i slutrören varpå jag ser hur det bokstavligt blixtrar i det ena under last.
Ridå.
Så det vart ett par andra EL34;or i all hast... . Å se på fan! Visst vart det bättre liv i den lilla apparajten! Men...lite återstår fortfarande innan jag sätter in den i cabben för sista gången på en bra stund-förhoppningsvis i det läget då.
Hm.
Blir till att analysera detta mer imorgon tror jag. Där e NÅTT jag inte riktigt kan sätta fingret på som finns i dem andra två men saknas i denna. Problemet e att jag inte riktigt listat ut vad ännu.

Han jag löste den sista L maskin av vart allt en karl som går de extra meterna.. Han vart så snäll att han ragga fram de ganska obskyra telejacken i nån gammal låda...
Så...
Nu blir det en "revisit" av den där L;en igen...åsså se vart det landar. Har planer på att använda de nedre jacken som loop.
Å om det slår väl ut implementerar jag det i alla tre.

Fick dyngat i samtliga jacken idag. Lagt om följden på hur signalen tar sig in till mer...."normala" värden.
Vetti faen om jag tyckte det blev så mkt bättre direkt?

Hur som helst plockade jag ihop maskin helt å hållet nu för första gången....



Näfan. Hulken grönt går fan fetbort. Ser ju inte klokt ut! Speciellt inte när man vet hur det SKALL se ut!

Skall ta mig en rejäl utvärderare av det här. Har repat ikväll å dels då belastat den där Eminenten jag byggt till Anders,som funka å lät svinbra i en bandmix,å dels min egen "ur röris" Klemt å...asså den slår fan alla rekord. Gitarristpolarn i bandet,Anders,körde på vintage modern Marshallen ikväll....å näfan. DÄR har vi ngt som behöver moddas,men "Ur Klemt;en"....icke röra!!
Den e fan helt SJUKT bra! Den låter kort sagt svindyrt...

Detta e en update jag gör med ett leende..

"Hulken" ovan...ni vet.
Mm.
E som så att jag numer lirar gitarr i 2 band å det ena bandet..där har vi enats om att köra omarrade varianter av gammal sen 80tals/tidig 90tals hårdrock.
Jag gillar ju Klemt;arna...det har ni förstått..

Ok.

Å ska man nu lira den formen av metal så...mja...då e de skapelser jag gjort i detta fallet så långt allt för tama. Å...gamla pållar mä P90 funkar ju sådär eller? Iaf till det här.

Å...jag råkar ha 3st Showstars. Varav en har lysande grön front. U do the fuckin math...

Förbi kom vännen Oscar...å dumpa av en gitarr han tyckte jag skulle ha för ändamålet. En som så att säga "fits the fuckin bill".



Jaha.Ok.
Ja,jo. Men jag e vid knappa 50 säker nog i min egen sexualitet å kan definitivt bju på mig själv...å humor e ngt som används allt för sällan på de mindre scener där vi lirar,så visst...shoot...
(Owe. Den har fan handbroms!! Du fattar ju själv!!! EddieVH can fuckin bite me!! )
Så med den i hamn vart det ju bara att börja pressa ett stycke Hulk grön gammal Klemt. Å vet ni vad?
Jofan.
Klemt;ar kan lira heavy metal. Den som betvivlar den...får gärna prova,men..det e en "annorlunda" upplevelse att få ut det genom en 50+år gammal 212;a med AlNiCo element i. Jag 100% garanterar!

Men visst. Visst fan funkar det. Det inte bara funkar,det funkar bra åxå. Det jag primärt gjort e ngr småsaker. Dels har jag satt första anodmotståndet till 220k. På det ökat railspänningen ngt för att få mer attack i anslaget,åsså labbat en del med mindre keramer dels för att få slutsteget/fasvändaren stabil å dels för att tämja udda övertoner. Resultatet e....annorlunda *vrålgarvar*,men definitivt full av karaktär å DEFINITIVT "metal" nog för tex....

http://www.youtube.com/watch?v=67bTpVQfB6U

Klemt...goes hajgäin!!
(Å ja...den där FANTASTISKA presence kontrollen e fortfarande lika effektiv...)

För att ha det sagt.
Citerar vännen Fotogeno.
-"Den förste som säger spandex..skall jag cykla ikapp på en 3 hjuling å personligen ösa ner ett par kilo sur gös i byxorna på"-
Jafan.

Man skulle kunna säga att nu har det börjat bli intressant.

Styrkt av div framgångar på området brus å ljudnivå i tomgång så har jag det sista bla slagits som snabbast med en gammal Dynacord MV17 som byggs om för gitarrbruk,å se den apparajten har egenheten att brusa å leva fan på tomgång i bra mkt större omfattning än det mesta annat jag skojat med.

Ok.

Det fick mig att börja grunna lite. Som effekt tog jag fram den "mellersta" Klemt;en...å började verkligen ifrågasätta konceptet-eller vad man skall kalla det.
Iom den nya arbetsbänken så har jag mer eller mindre permanent installerat en gammal "återvunnen" 212 baslåda för bilbruk inunder bänken,å det gör att man får en praktisk kvittens på moddar mkt fort.
En av mina Klemts, då de e byggda på ett sätt där det mesta i komponenter ligger på PCB och i sin tur 1a lytar mm ansluts med kabel då lytar mm e chassiemonterat. Kort sagt går det jävligt fort att ändra enstaka ingreppspunkter med allt annat orört.

Jag ifrågasatte nu åxå det PRAKTISKA värdet av tex det med jordning av första lyt å hur små differenser,visade det sig,som eg ligger för handen.
Brus...å brum,som nu iofs bör särskiljas,e ju på sitt sätt ändå bara frekvenser. Nog så väsentligt att ha i tanke för fortsatt resonemang.

Min grundreflektion med denna Klemt ,alltså av L modell(ursprungligen med transistor ingångssteg), e att dels..skulle jag vilja hitta samma "öppenhet" i soundet som den första av dem har...å dels skulle jag vilja ge maskin tillgång till mer distortion. På det..få förstått,en gång för alla,vad det är som skapar som en form av tröskel för när bruset verkligen blir påtagligt. Dvs,när det mänskliga örat verkligen börjar reagera på det.
I Klemt;arnas fall så medför det att standarden,eller va fan man skall kalla det,ligger förhållandevis högt med tanke på 808;orna. För att ge en idé...under typ 85db hör man knappt bruset..
Rent praktiskt så förhåller det sig så att man i princip genom att bara dra ner gain/volym som sitter installerad mellan steg 1 å 2 kan få maskin i effekt knäpptyst.
Det till trots att mastern i det läget står på vid gavel.

Det som blev lite måttstock i fallet,eller rättare sagt en av anledningarna till att jag valde maskin ifråga,e att det i maskin satt kvar 2st av de gamla kolmassa motstånden. I båda fallen slope resistorerna till respektive tonstack. Båda tonstackarna sitter nämligen kvar,om än i modifierad form. (Tänk Mesa-Boogie. En stack framtill,en baktill.)

För det första konstaterar jag att det med kolmassa motstånd med 50år på nacken...det håller verkligen vatten med det faktum att de skapar mer brus. I det att jag ersatte båda motstånden med modern metallfilm sjönk brusnivåerna påtagligt. Märk väl att detta alltså e motstånd som INTE utsatts fö högspänning och därmed belastning. Som jag ser det handlar det om något om dels tillverkningsprocess och dels givetvis ålder.

Vidare tyckte jag mig få en reaktion i omfånget samt styrka på brus beroende på VAR jag lade ingreppspunkterna för anod resp katod av primärt första lyt.
Det hör till saken att första lyt i fallet e en 47uF/47uF kanna vars ena sida leder mot OT:n och den andra mot SGM anslutningarna. Det som separerar dem är en keram om 1k.
Vad avser inkoppling av båda sker detta alltså på PCBn. Masken för B+ ligger från dioderna ut till standby och i grund å botten tillbaka igen. Som en slinga alltså.
Jag upplevde att mängden brus reducerades genom att ansluta kabeln för B+ före standby switchen.? Varför...u tell me.(Standby e en vridbrytare med metalliska kontakter)
Vad sedan avser jordanslutningen i sin tur var där en definitiv skillnad på om jag installerade kabeln därför ca 15mm ifrån punkten där dioderna möts kontra om jag la kabeln direkt på diodernas minus.

På det kikade jag lite på biten med gridresistor in på 1a galler. Dvs,den mellan jack å 1a galler. Labbade en del med placering. Antingen rakt på jacket (positivt) kontra rakt på sockeln.
Därefter provade jag att ersätta banan i masken med skärmad kabel mellan steg 1 och steg 2. Något jag åxå uppfattade som positivt för brusnivåerna.

Det hör till saken att om jag kortsluter signalen på ingående galler för första steg blir maskin i princip knäpptyst. Dvs,man får mer eller mindre gå fram å luta sig in i 212 cabben för att begripa att maskin går.

Oavsett är en av slutsatserna jag drar att glättningen förefaller rent praktiskt kunna påverka mängden UPPFATTAT brus. Inte mängden kapacitans i sig utan snarare som jag beskriver ovan ingreppspunkter osv.
Av det kan man naturligtvis ifrågasätta vad jag uppfattat som brus och vad som i realitet är brum... Mmm.Jo. Givetvis,och som sagt..det mänskliga örat...

I det tänker iaf jag som så att,som jag å Alex resonerade om lite vid middagstid,frågan bla är hur mkt av det som i SIN tur kan förstärkas osv för div frekvenser under last. Dvs när man spelar.

Jag vet inte med er andra men jag har iaf kommit att betrakta den biten med "tystnaden" som till grad dels intressant och dels utmanande (som sagt,i detta fallet utlöst av en gammal Dyna som i min mening väsnas för mkt).
Grejen e...det som dragit igång det hela för min del e tex den Super60 jag nu sålt vidare. I den sitter vanliga 83;or å...det till trots var/är den kopiöst tyst i tomgång (å det finns fler exempel bland maskinerna för min del på senaste tid). Det får mig att dra en annan slutsats och det är att det rimligen finns en del rent designmässigt för mig att lära i detta.

Till sammanhanget hör att jag vad vidare e installerat en balanspott för glöden.... på det hör det åxå till saken att dessa maskin INTE har ngt som helst av AC tvinnat. Alltså varken HT,bias eller glöd. (ngt jag faktiskt överväger att ersätta snarast med tvinnat,återigen primärt för att uppleva effekterna av det rent praktiskt.)

Imorgon tänkte jag göra så att jag stoppar dit en 100u axial som 1a för att se effekterna av det. Alltså att HELT separera det med just jordningen av första lyt samt inkoppling i B+ därav.
Till saken hör,Klemt;arna e ju trots allt gamla maskiner,att ngt annat jag gjorde som hade som jag ser det positiv effekt var att dra om skruven som håller ihop trafona.
Kanske inte helt förvånande,å märk väl att skruven i fallet inte var lösa per definition men kunde iaf dras en del till.

Som detta står i nuläget så drar jag alltså slutsatsen att i UPPFATTAT brus finns delar som inte är det vi referensmässigt kanske skulle ange som detsamma. "Smuts" helt enkelt,och det intressanta blir som jag ser det då var det kan behöva städas för att minimera de här bitarna.
Som kanske var och en förstår handlar detta inte om ngr jättemängder av varken brus eller brum utan snarare om hur långt man kan driva idén.

Tankar,idéer å erfarenheter från er andra?

Man har fasen mycket att lära vad det gäller inspelning av video och justering av ljudnivåer...

Här har ni iaf ett klipp som visar lite om hur Klemt:arna låter, men ärligt talat gör klippet dem inte nog med rättvisa.
http://www.youtube.com/watch?v=oTXgYBoa7LA

Joooo....
E som så att jag genom det med maskinerna lärt känna både en å annan kompetent kille vad avser att lira gitarr.
Kan man kanske säga e en av "the french benefits" av att syssla med det.
Å...en av dem e en i mitt tycke extremt talangfull ung man vid namn Dylan Brock. Å Dylan e i likhet med många andra ungdomar som lirar musik inte direkt gjord av pengar.

Nåja.
Det förhåller sig då som så att Dylan vänt sig till mig vid tillfällen för att få lite hjälp med sina maskiner å då det inte e allt här i världen som handlar om pengar har det varit mig en glädje att kunna bjuda lite på sig själv för Dylans räkning.
Dels...för att han e trevlig,men framför allt för att en talang av hans mått skall des den hjälp man kan dela med sig av i mitt tycke.

Nu bär det sig inte bättre än att i brist på ekonomi så har det enda Dylan haft kring sig av någorlunda värde varit en Gibba 335,som i princip e hans allt. Väl med det,å som effekt har lugnt sagt maskinerna han använt inte direkt varit av....skall vi kalla det den inspirerande arten.
Helt nyligen var han förbi...å råkade komma att prova en Klemt Showstar 40..åsså var det kört. Ni vet exakt...man såg i blicken på honom att det var inget att diskutera längre. Tjatet om mina egna...kom som ett brev på posten,å inte för att vara ogin i nån form men..de e mina..å jag trivs med dem.
Effekten var att vi tillsammans därför började sovra tyska e-bay efter en Showstar 40,å Dylan hittade till slut en. En -63a. Alltså en helröris.
Efter en tids väntan kom där så en leverans från Tyskland å Dylan ringde mig glad i hågen varvid jag lovade honom att dels renovera den för honom å dels modda den. Som sagt,,bju på sig själv lite.
Hm.
Joo....varför hoppar ALLTID sådant upp å biter en i arslet?!?! *asg*
Jaaa vänner....det Dylan köpt sig från Tyskland var nog det mest nerkörda LIK till maskin ni kan tänka er.
En aldrig sinande ström av Mr Handyman lösningar..å på det en massa fästmassa...precis överallt (inte en ANING om varför) å på det i sin tur 50år av nikotin,gammal grogg å spyor (jaaa...bokstavligt).
Faktum e..jag har aldrig sett ngt så bedrövligt som elektrisk apparatur innan. Fy FAAAAAAAN vad den såg ut invändigt!
Utvändigt var tolexet avrivet...cabben e sprucken osv osv....
Å...detta ELÄNDE har alltså Dylan utan betänkligheter kopplat in i väggen hemma...Mmmm... Man kan säga att jag varit framme med ett varningens finger till den unge mannen,å då e man ganska städad som förklaring.

Nåja.
Allt vad avser effektresistorer osv e kastat rakt i bingen. Det var till större delen uppbrunnet..å på det e jordning samt kapacitans ändrad.
Nu...kommer det mödosamma arbetet med att få tillbaka denna gamla Showstar inte bara till livet,utan till att låta 2013...
Uppdatering kommer allt eftersom,men..detta kommer ta en stund kan jag säga. Det jag hunnit med hittils e att byta huvudelen av glättningen samt effektresistorerna i stort,men det finns bokstavligt inte en lödning som inte behöver ses över.
Maskinen e sanerad invändigt med dels t-sprit å dels såpa å vatten ngr ggr...men kommer behöva MINST ett par vändor till för att få bort det som inte hör hemma där.
Jag har tillika BYTT det i beslag å fästöron som ligger för handen för chassiejordning osv..fanns helt enkelt inget annat val.
Bilder på förödelsen kommer inom kort,men...det e illa. Som i riktigt illa...

Sen en annan femma å det e en av mina egna Klemt. En av de L modeller jag byggt om,den första blonda av dem två maskinerna av L typ.
Den har jag nu adderat en första glättningslyt om 100uF på samt parallellkopplat den ursprungliga kannan som sitter där om 47u+47u,som då tar smällen för skärmgallrena. Poängen med maskinen e att jag med den har för avsikt att skapa ngt mera gainrikt då vi i ena bandet skall lira lite tuffare rock e det sagt,vilket åxå återspeglas i vad jag förändrat rent preamp mässigt.
Bla är då topologin vad avser volym vs tonstack omgjord till samma setup som i de äldre helröris varianterna,å det ger helt klart ett öppnare ljud.
På det i sin tur är dels anodmotståndet för första triod omsatt till 220k....å på det i sin tur e "midresistorn" till andra tonstacken satt såpass att jag i princip gjort andra tonstacken overksam då den resistorn e omsatt från 33k,vilket i sig inte e original det heller,till 220k.
Resultatet e givetvis mer gain mellan de aktuella stegen.

I det att jag gjort om glättningen så har jag givetvis åxå följt de principer som gäller och som jag sedan tidigare vet fungerar vad avser jordning osv,men det till trots har jag ett mkt mkt försiktigt brum i maskin....så det ligger utan tvekan nån jordloop nånstans som en kvalificerad gissning.

Mekat vidare lite med mitt sista egna hittepå å får nog fan säga att jag börjar bli nöjd.
Eller,uttryckt på ett annat sätt,den följer med mig upp på scen på lördag.


Dylans missfoster var det så.



Vackra gamla gröna trådlindade historier som blivit svarta å e av...det e kass. Som exempä Hegge!!! Som exempä!!!

Bit för bit,å från tillfälle till tillfälle,ligger Dylans lik på bänken.
Just nu e det den å en liten Laney Cub som får sig en duvning med lödpennan,men alltså...detta LIK till Showstar! Jag begriper verkligen inte hur mkt en stackars gammal röris orkar ta emot av misshandel.

Först som sist,denna Showstar e med marginal det grisigaste jag kört ner labbarna i. Det e absolut ingen hejd,å jag har nu använt mig av över 2 liter t-sprit,2 liter fönsterputs,precis hur mkt diskmedel å vatten som helst samt en hel 7.5m rulle med fläta...å nu BÖRJAR man skönja va fan som pågår längst in.



Vad avser komponenter och generell topologi börjar det iaf ta sig. Som synes börjar man nu kunna skönja att det handlar om en PCB...ngt man definitivt inte gjorde innan.



Som sagt,nu e den ombyggd till enkanalare samt har fått det utseende som krävs för att nå det jag e efter,å Dylan då vill ha.
Det har varit till den grad att det bokstavligt gått åt vapenborstar i mässing samt putsduk i kombination med sjuka mängder tvättalkohol för att nå dit jag e nu,å det värsta e att det finns kvar att ta!
Gamla nikotinrester i all ära,men detta har fanimig varit direkt löjligt!!

Mkt av trixen som jag skrivit om ovan e gjorda nu. Ner till att glödens centertapp gjorts artificiell genom en 470 Ohms 1/4w trimpott.

Med undantag av ngr resistorer e det nog mer rättvist att säga att det snarast e tal om en ny förstärkare. Inget av det gamla vad avser kondensatorer mm e sparat. Rakt i bingen bara,för det vart fanimig ingenting kvar.
Å det värsta e...
Jag kommer nog LEDIGT göra av med en lite tvättsprit till innan det e dags att se vad den e gjord av. Den där gulgröna sörjan som sitter som berget överallt sitter ju även i socklar till lysrör,runt trafos,brytare mm mm å det MÅSTE bort.
Har kollat,å där det e fläskigt gott om det går det utan tvivel krypströmmar. E ju så man undrar om han Franz som ägt den innan bokstavligt BADAT i nån sörja med maskin i en säck på ryggen!!
Fy FAN va äckligt rent ut sagt!

Nåja. Mkt jobb,men den kommer sig iaf. Bit för bit...å det här sanerandet som e så nödvändigt...kan man LUGNT säga att det sväljer tid!

Du skyddar väl dig? Vi vill ogärna se dig med självlysande utväxter på knoppen...

Kul!
Bidde precis en Klemt B30. En transistorhybrid som kommer bli helröris med allt sagt å gjort. Såvitt jag vet sitter det magnovalsocklar i slutsteget på dem. Rörbestyckningen kan däremot skifta som jag förstått det. Allt från EL500 till 503 till 504.

En Klemt B30 bärgad.
Så? Vad e då en B30? Jo...det e en katodbias 30w transistorhybrid tillverkad 1965. Roligt nog får jag säga i detta fallet i mkt mkt fint skick. Tolexet,som e blont/svart,har ngr mindre fläckar som sitter som fan,men allt e helt å riktigt.
Micke som sålde mig maskin tyckte väl att den inte var så spännande,å med orden "den fixar bara rena ljud" lämnade han av maskin å åkte.
Snabbt nog koppla jag in den,å jo...den fixar rent. Eller...fixade . Skulle faktiskt rent av sagt riktigt snyggt cleant sound rent av. Lite Fender skimmer sådär,å vad vidare e ganska basrikt.
30 watt? Mja...inte som den stog iaf! Snabbt nog...



...fick jag ryckt slutrören samt fasvändaren för lite allmän rengöring. 50år e dock 50år...å damm å annan skit behövde saneras bort.
Även i fallet med B30 e alltså chassiet i lågvärdigt rostfritt. Lika samma som storebror S40 Showstar så e precis ALLT sådär perverst genomtänkt. Eller ptja,med den reservationen att vi idag kanske hanterar vissa grejer lite annorlunda.



Som synes då utrustad med EL504 rör,dvs samma slutrör som det sitter i de EXTREMT högljudda DNS 120 supreme. Mao....de där slutrören tål en del bara de ges spänningar som räcker.
Hm. Magnoval,å där har vi då DENNA maskinens baksida för...det hade brunnit i den kring ena magnovalsockeln,å det hade Mr Handyman minsann hanterat.
Guuuuuuuuuuuuuud jag älskar Mr Handyman!!!
Summan av det var att jag fick sanera rätt styggt,å vad vidare e hade det tydligen undgått Mr Handyman att sot leder ström fullständigt.
Kort sagt fick Dremeln tjänstgöra en stund...inte mer med det. Nåja..i den vevan fick jag hängt dit ett par 1 Ohmare över resp katodanslutning innan "det stora" gemensamma katodmotståndet om 180 Ohm... Å där i sin tur hade vi ytterligare en Mr Handyman lösning!
Lytarna var originalen från 1965....men Mr Handyman hade av ngn anledning installerat ngn kryptisk keramisk resistor över original resistorn om 180 Ohm...som var på 3.3k.? Öhh....?? Jaja....bort med skiten.
Dit med en frisk 100uF lyt å allmänt rensa upp från det TONNAGE med tenn Mr Handyman minsann hade klappat dit på PCB´n.
Som vi avhandlat tidigare var ju Klemt tidiga med att använda PCB å även där e det mesta mkt mkt genomtänkt. Sagt det förr,säger det igen...Klemt maskinerna uppvisar sådan kvalitet att det närmast e rent löjligt.
Det finns en anledning till varför jag hakat upp mig i dem!

I vanlig ordning med dessa lite äldre maskiner satt det mest 100n signalkondensatorer mest överallt,å eftersom de var av Wima mfl fabrikat vart det inte mkt att spara på. Ut med skiten bara å in med friska nya bitar.



Ja,ja och ja. Jag SÄGER ju att det e genomtänkt så det gränsar till det rent löjliga! Det sitter alltså en modul i form av ett rostfritt chassie där PCB´n sitter monterad,å detta kan man alltså ta ur genom att lossa kablaget från trafona samt lossa två skruv baktill. Bra där,åsså bara lyfta ur hela kortet med subframe å hela skiten.
Genomtänkt var ordet,å ha då i tanke att maskin härstammar från 1965...



Studerade transistortjafset som kortast...åsså rev jag skiten. Visade sig att maskin arbetade över en passiv James,å det var väl i huvudsak det jag ville ta till mig av den biten. Ut ut ut ut....transistorbjäfset e mig verkligen 100% ointressant,måtte fan ta alla originaltalibaner.

Som synes borrade jag i kortet å fick dit en novalsockel med skärm...å jag hade iaf material nog hemma för att ersätta den ena dubbellyten med ett par 47uF´are. Å...den andra e 47u+47u den med...men se där...mja...read on..

När jag då innan hade kontrollerat B+ å lite annat smått å gott som spänningsfall över dels katodmotståndet för slutrören i sig samt över de av mig installerade 1 Ohmarna för att ha nån form av kontroll på balansen mellan flaskorna,så visade det sig att AC in vart ca 275VAC under last men B+ under last landade på ganska mediokra 330VDC.
Det där...borde kliva upp lite med frisk glättning,och efter att ha provat maskin....jaaaaaamen,den e redan uppe å knallar som helröris.........så känner jag att ngr pinnar till fan inte skulle skada i B+. Finns anledningar till det resonemanget...vi kommer dit.
Hur som har jag för avsikt att ersätta den andra dubbellyten med ett par av de där helmoderna små käcka radialkompisarna på 100uF/400VDC. Japp...upp med kapacitansen ngt vs original. Helt klart...

Ok. James stacken sattes om....å jag bestämde mig för att prova att göra en "modern Orange". De av er som varit nere med skallen i AD30TC osv vet att man från Orange håll i det fallet använder EN enda flaska "up front" som man driver ganska hårt...åsså styr man det hela över PPIMV.
Jo...då jag ofta använder 4-6 gainsteg tänkte jag att det kunde vara ett trevligt avbrott att göra ngt annorlunda. En mer..."grovkornig" maskin som fortfarande besitter muskler nog att dista till helvete å tebax.
Det hör till saken att jag nyligen moddade levande skiten ur just en såndär Orange,å trivdes ärligt sagt ganska bra med resultatet. Ergo sum...
Det hör till saken att en B30 har begränsat med pottar. Eller?
Nja...
Killarna på Klemt hade löst det hela lite annorlunda. Man har installerat ett par pottar som e det första den ingående signalen träffar.
För att vara Klemt...får jag säga att det där tycker jag rent praktiskt var en idé som vart sådär. Men..jo...å de ligger i sin tur då bara reostatkopplade...å på det e ingående galler för trissan avkopplat med en rent GIGANTISK kondning i sammanhanget.
Ok.
Så?

Mjaa....alltså... Den ena av de där pottarna återanvände jag som gainpott. Den andra...ersattes med en dubbelpott om 500k,som alltså nu då e PPIMV potten.



Novalsockeln till PI´n byttes. Eg mest för att den vart av samma typ jag har blandade erfarenheter av i Dynacorderna...å eftersom jag har lite nya novaler för PCB liggande så...varför inte liksom.

Lika samma lödade jag ur magnovalsocklarna å gjorde soprent kring dem. Ngt som milt sagt vart dags för...för helvete vad det såg ut efter Mr Handymans framfart. Sot å annat elände...naefan. RENT e det som gäller å med det sagt...det har gått åt en del lödfläta idag för att vara diplomatisk.

Original har dessa maskiner i likhet med storebror ena sidan av glöden dragen rakt i jord. Detta togs bort genom att jag kapade å routade om div lödbanor,åsså installerades en 470 Ohms balanspott i vanlig ordning. Tyckte i originalutförandet att det hela brummade mer än det behövde...å jofan.
Sanningen e att UTAN att ha krängt dit friska lytar för "första smällen" så e maskin i "mitt" rörutförande nu rent av exemplariskt tyst i tomgång. Helt fantastiskt tyst rent av,å var LUGNA för att den orkar skapa dist!!! Mao...den e tyst ÄVEN på fulla ställ bara man drar ner volymen på gitarren!!! Yeeeeeeees....

PPIMV var det dock. Gav för handen att borrmaskin i 1.5mm borret kom fram åsså satte jag 22n ut...å 220n tebax. Funkar verkligen klockrent.
Vad det mao innebär e att vi framtill på "de små" rattarna har gain upptill...å PPIMV nertill...åsså e de stora rattarna framtill på faceplaten sen James stacken samt volym.
Det sista i kedjan innan det bär av mot fasvändaren e då Jamesstacken.
Å det hela visade sig fungera...svinbra.



Maskin ÄR dock mkt gammal å då den tex e topanodmatad innebar det att kablaget därför vibrerat halvt ihjäl under årens lopp. Blev därför att skarva..men det gjordes iaf med NÅN form av känsla för detaljer. Som synes e det hela relativt sett mycket städat och kompakt på samma gång. Det som kan upplevas som lite överarbetat e väl mitt installerande av div skärmad kabel då...men det e ju vad det e.
Även ingångsjacken byttes till slutande jack. På det la jag om signalvägen så att det nu verkligen är ett higain å ett lowgain jack. 47k i serie på resp åsså 1M mot backen för första galler.

Efter att så ha skarvat igång speleverket kan jag säga ngr grejer rakt av.....
För det första att det som idé vart precis rätt i min mening. Maskin distar pruddligt...å som sagt sådär "old school" grovkornigt. Tänk...en mindre högljudd gammal JMP på fulla ställ ungefär.
Lika samma har jag inte skurit neråt i frekvenser lika kraftigt som jag gör med 4-6 stegarna. Det behövs helt enkelt inte...
Jamesstacken gör verkligen sitt jobb å tonbilden i sig i sin tur kommer kräva lite tweakande som jag ser det.



Klemt använder lite speciella värden på LTP´n original. De driver PI´n ganska hårt menar jag nog,å till den grad att det närmast blir lite löjligt när man "moderniserar" det som sitter framför-dvs preampen.
Så PI´ns svans framför allt skall sättas om. Helt klart.
Sen...

Katodmotstånds setupen för slutrören e 180 Ohm avkopplat med 100uF. Mm....nu e det så att med de nyvunna krafterna i maskin så....*vrålgarvar*,tycker jag ärligt sagt rätt synd om det där motståndet. Det MÅSTE ersättas med ett 10w dito. E inte tu tal om saken för det bokstavligt RYKER om skiten efter en liten stund på full patte. E fan närmast ren humor!
Vidare tror jag,i erfarenhet av de där EL504 rören sedan tidigare,att jag provar med ett motstånd om 150 Ohm med. Skall försöka hitta en vettig balans mellan anodförlust i tomgång vs B+.
Saken e vidare den att på samma manér som i DNS 120´n så har PT´n en halveringstapp...där det ligger ca 170VDC..
Å just den biten vetti faen om jag ser ngn anledning att jävlas med.

På full patte i nuläget skulle jag ärligt gissa att den ger mellan 35 å 40w. Trafona e av hygglig storlek...så där brister det inte.
Däremot e sketna 330VDC inte mkt att kasta efter ett par EL504. De trivs LEDIGT med 100 pinnar till,å dit kommer vi inte nå med denna gamla relik. Fact of life.
Sen e en annan femma,å där tror jag HELT klart det åxå sitter en del volym,att den NFB som e kopplad e lite VÄL häftig. Brukar vara det på Klemts...
Så jag tänkte labba en del med den biten med.

Hur som helst. Nu står där en rytande å frustande gammal B30 i MYCKET fint skick...å väntar på att få de sista pusselbitarna lagda på plats.
Det hela har verkligen fungerat EXAKT som jag förväntade,å jobbet i sig att helrörskonvertera maskin har gått MYCKET fortare än jag hade trott.
Nöjd?
Ja. Det hela lovar mkt mkt gott. Skall bli intressant att se var det slutar. Som fotnot i sammanhanget e det att tillägga att en B30 rent fysiskt alltså e liten...å mkt mkt lätt.
Hart när rent fysiskt mkt större än tex en Tweaker,bara...50år tidigare.

...to be continued...

Jahaaaaaw.....

Fick bytt lite komponenter kring PI´n då. Framför allt det på katodsidan,å det gav väl resultat som väntat ungefär.

Med det gjort...



...fick jag smackat dit ett par nya radialer som sagt ovan,å även det hade avsedd verkan. B+ däremot ligger ganska oförändrat. Det som däremot blev effekt var en klart snabbare respons i maskin samt bättre basåtergivning,kanske inte så förvånande då..

På det fick jag skojat lite med gallermotstånd,hade en tendens till blocking innan,å även det landade väl.
Summa summarum får man nog fan konstatera att det mesta landade väl!

Bortre gallret på PI´n jordade jag ner rakt i backen med 100n kondningen som sitter där (sitter original i punkten mellan de två motstånden på PI´n svans annars),åsså fick jag sparkat ut NFB´n.
Å...där kom volymen som ett jävla brev på posten.

Som den står nu ser jag den som en mkt mkt kompetent bluesrock maskin. Övertoner i MASSOR å disten e som sagt grovkornig. Kort sagt e det nu en förbannat trevlig maskin att använda,att arbeta med.
Vidare e den liten,lätt å kompakt.



Det här e ju en liten rolig detalj. Som på de större maskinerna sitter där en "dold" switch för att kunna koppla om utgångsimpedansen.



I jämförelse med B30´n e ju FBT 500´an inunder en KLOSS!!! Å jo...som sagt,den e ung på storlek med en Tweaker. Bra skit.



Å baktill kan man se det rostfria chassiet...

Som synes å som sagt mycket fint skick på bitarna,å nu bits den ungefär i kontrast med hur snäll den ser ut
Rytet i den e fan inte att ta miste på,å jag tycker det har varit lite kul att göra en maskin som e ett avbrott mot det jag gör normalt.
Till den grad att jag utan tvekan hade kunnat tänka mig att göra fler.

För sakens skull skall det kanske nämnas att EL504 flaskorna e rör man kan hitta mycket billigt NOS. Kvaliteten på dem e verkligen "-60 tal" på alla vis,så där finns som jag ser det heller inget att invända.

Summerat e detta en som jag ser det mkt mkt praktisk å välljudande gammal maskin nu som som adderad bonus e billig som fan att driva å underhålla.

Lagt en liten stund till i att tweaka denna gamla "lille" Klemt.
Mest för att..som vanligt..."finns det mer att hämta?". Å jofan. Visst gjorde det de.

Jag installerade bla de där 3k resistorerna ut mot slutrören. I sin tur bytte jag 100k gridresistorn mellan stegen till 330k.
På det byttes slutligen den där 180 Ohms katodresistorn för slutrören,samt att avkopplingskondningen intill sattes om från 100uF till 47uF.
Å visst fan gav det önskat resultat.

Har snackat lite med Ohjay idag om att filma ngr fler klipp med dessa hela fantastiska maskiner,å vi har enats om att försöka sy ihop det snarast.

I sammanhanget skall det sägas att detta med en sketen hårt driven 2 stegare verkligen varit en mkt positiv överraskning. Det hela har fallit MYCKET väl ut,å jag e verkligen mycket nöjd med resultatet.
Ni vet vad jag snackar om...nu e det en såndär maskin som gör att man inte KAN sluta spela!

Å...ni vet...så satt man här igår kväll åsså fick man ytterligare en idé,en tanke,som e värd att prova...så nu blir det ut till grottekvarnen å slå på lödstationen.
Annars kommer jag inte kunna sova inatt