Mm.

Av olika anledningar har jag genom Bojaren Michael sprungit på ett par riktigt gamla Holländska Philips maskiner. Den ena av dem e vad som e angivet till en 40w mono maskin.

En maskin vi nog generellt sett skulle kalla för "brödrost".


(Lånad bild här från Bojen)

Som några av er säkert har reflekterat över har jag det sista snöat in en del på gamla -50 samt -60 tals maskiner. Detta av primärt två orsaker.
För det första är byggkvaliteten normalt mycket hög. Riktigt,riktigt hög rent av. Vad man än tar i så andas det kvalitet,å däri sitter utan tvivel en del av deras sound.
För det andra...så e generellt,gäller inte bara förstärkare,väldigt väldigt lite nytt under solen. Det hör till saken att historien upprepar sig självt,å i fallet med fabrikat som tex Philips,Geloso mfl så talar vi fundamenten av det som grundlade hela imperier.

Kan knappast vara dåligt då eller?

Hur som helst. Till skillnad från tex Geloso maskinerna så har mången gång dessa gamla Phlips lite udda rörbestyckning,och så är definitivt fallet med denna 6411. Fö,hur FAN kommer man fram till produktnamnet 6411? E ju lika spännande som att se färg torka för helvete!!

Nåja.

Rör e där. Många. Det sitter ett par EF-40 som ingångssteg följt av ett mixerrör i form av ett ECC-40...följt av en driver+concertina i form av ytterligare ett ECC-40.

Det leder i sin tur in i en kvartett EL-81.



Det senare nu en tillfällighet som inte är helt utan merit. EL-84 känner de flesta av oss till ifrån en ren myriad av gitarrmaskiner,medans EL-81 är mer eller mindre okänt i våra sammanhang. 81´an utvecklades för dubbla sysslor. Dels för "NF audio bruk" (mao det vi sysslar med),men även för TV bruk.
I detta fallet innebär det att EL-81 är vad vi kallar topp anodmatat. Dvs att den högsta drivspänningen leds in i toppen på respektive rör. Detta eftersom man i TV sammanhang oftast hade HELT andra drivförutsättningar än vad vi är vana vid från gitarrmaskiner.
(Finns ju fler exempel på rör med rötterna i TV bruk som vi använder ibland)



Maskin e i grunden utvecklad för "long distance" PA bruk. Innebär att den e konstruerad kring den dåvarande standarden med 100V system. Vi behöver kanske inte bli långrandiga kring det,utan det räcker att konstatera att 2 av de många tapparna är användbara för oss. Som konventionella 8 respektive 16 Ohms utgångar.

Toppanod matningen ser ni tydligt på slutrören längst ner till vänster i bild.



Philips envisades länge med att använda likriktarrör. I det att man gick ifrån det så var vid tiden Selen likriktare standard. Oftast ser vi dem som små rektangulära,platta,aluminiumchassien...så icke i detta fallet. Det där som ser ut som gammaldags värme element är...selen likriktarna. Utrymmeskrävande e ju fan bara förnamnet,och det skall sägas att när man demonterar sådana här skall man vara aktsam. För er egen säkerhet så löda inte ur dem utan klipp kablaget. Selen är mkt mkt giftigt,varför det hela skall hanteras därefter. Om ambitionen är att använda förstärkaren ifråga SKALL de ersättas. Tillförlitligt är ICKE ordet vi förknippar med dem här!



Iom att de rent fysiskt är så omfångsrika så leds det AC spänning kors å tvärs i en sådan här. Knappast den vaknaste av ideer.... Som ni ser sitter socklarna för EF-40 ingångsflaskorna strax intill... Skärmat var ordet. Nåja. Skit samma för nu blir det avsevärt mer kompakta lösningar. Lugnt sagt...



Jag ersatte de där "elementen" med en vanlig likriktarbrygga. I sin tur ersattes tornlytarna med vanliga axialer,och som den observante ser har jag dubblerat kapacitansen för de första två smällarna.

De här maskinerna använder en halvspänningstapp till skärmgallerna...taaaaaackar för det...

Vidare moddade jag biaskretsen ganska rejält. Har bla gett det för handen att trimpotten som sitter där...den behöver bytas till en med annat värde för att få vettigare upplösning på det hela.



När jag provade maskinen orörd som kortast var där närmast kortslutning överallt. I allt från glättningslytar till gud fan vet vad. Iom det kopplade jag loss det mesta från B+ krets samt bias krets för att kolla att jag fick ut råspänning innan jag gick vidare. Det var hur som helst ingen anledning till oro,så efter en del meckande så...ptja...



Det har skrivits en del i Hi-Fi sammanhang om dessa där de då används som sk monoblocks. Dvs att man använder två av dem för att driva ett stereo system. Det som anförts e just att B+ stiger iom bytet av diod lösning från selen till kisel. Iofs sant,men i det att jag nu provade systemen obelastade så får jag säga att jag fattar fan inte vad folk jiddrar om.?

Det hör till saken att obelastat på 245VAC tappen med kisel i båda ändar (dvs HT samt bias-å på de avsevärt ökad glättning) får ut ca 345VDC i HT samt 55VDC minus till bias. Vari problemet skulle finnas med den biten vad avser EL-81 e då fanimig förbi mig iaf!!




Var vi där igen. Det har hänt lite på de här decennierna. Den lilla gula e en modern 22nF kopplingskondensator å de svarta e 2st 47nF vax dito från när det begav sig.



Faktum e att i det jobbet jag gör med denna maskinen "städas" det upp rätt rejält. Ledande delar som dels då likriktning,såväl som säkringar mm installeras nu invändigt. Rent principiellt hamnar allt AC förande i chassiets ena sida.

Uppmärksamhet läggs vid såväl "the golden rule" som kabeldragning mm.





Det jag tycker skall bli intressant som fan e att få höra hur en sådan här beter sig med gitarr. Givetvis då med adderandet av bla kapacitans för glättning såväl som det faktum att jag nu tar ner värdena nååååååååågot på signalkondensatorerna.

Primärt för att jag aldrig innan arbetat med varken EF-40,ECC-40 eller EL-81. Skall bli mkt mkt intressant tycker jag.



Det hör vidare till saken att ingen av de 3 rörtyperna e varken speciellt ovanlig eller dyr ens idag. Mao..funkar det är det nog bara att köra.

Å gör det inte...så finns EF-86 och ECC-83 på lager. Inte mer med det...

Då funkar eländet iaf.
Det hör till saken att rent relativt e dessa lite äldre maskiner oftast inte så komplicerat uppbyggda om man har det minsta insikt i rörteknik,så efter en stund med "vår" fantastiska å Bojen standardiserade HF lödpenna vart saken biff.

Provade faktiskt att dra igång eländet med de gamle signalkondensatorerna i preampen,men det var som väntat rätt meningslöst. De gamla vax kondningar som sett spänning var helt enkelt kass.



Å jodå. Nog lyser lampan så fint.

Ett stort steg bakåt var att i samma ögonblick alla kondensatorer nu var bytta så flashade det till i ett av slutrören,å se där var resan för den flaskan slut. På ett ögonblick efter blixten som kom så vart det vitt i toppen,åsså var sagan all där.
Inte världens ände eftersom det fanns 3 till. Mao körde jag nu slutsteget på 2 av dem..inte mer med det.



Själva karossen e lite märklig. Stål,i huvudsak,men se fronten är av plast. Faceplaten i sin tur av aluminium. Jag rev av rattar mm å så fick de bitarna sig i vanlig ordning en omgång i disken.
Karossen i sin tur är inte i ngt speciellt fint skick så jag har till att börja med lackat om den i antracitgrått vilket jag tycker var ett jävla lyft rent estetiskt.
Samtidigt e det så att jag sett bilder av dem där de e lackerade i svart,och jag tycker faktiskt det gör sig. Kanske framför allt som halvmatt...
Får se var det slutar.....



Första vändan ut brumma skiten en hel del. Pga det så bytte jag även den andra tornlyten,och i samma veva letade jag fram ett gäng skärmkåpor som gick att pressa på plats. Preamp flaskorna använder ju en form av 8 pin sockel som inte är så vanlig idag,å att då hitta skärmkåpor kan man väl sannolikt glömma,men genom att mixtra lite med "vanliga" kåpor till novaler funkade det hela alldeles utmärkt.
Netto resultatet av det med bytet av lytar samt installation av kåporna vart att maskin nu är rent föredömligt tyst i tomgång.
Sådär så man fanimig får anstränga sig att höra att skiten går på full patte.



Runt slutrören städades det rejält. I all respekt för killarna på Philips i Holland så kändes faktiskt maskin lite taffligt designad just runt det med hur komponenter var lagt mm original. Nu vart där 1 Ohms motstånd osv installerat,å tack vare ett par lödstöd vart det helt plötsligt logik i hur saker å ting var draget kring såväl slutrör som bias krets.



Ingångsflaskorna ja. EF-40. Hm. De e i vart fall triod kopplade original,å det vetti faen om det e så vaket.? Kanske framför allt med det jag har i tanke att det komma skall.
Jag uppfattar bandbredden som lugnare än för EF-86. Rätt eller fel,you tell me,men en del av den upplevelsen är jag helt övertygad om att det ligger just i triodkopplingen av dem.



Å "inåt" sitter det då ett par ECC-40. Gainfaktor 37 enl datablad. Hm..

Hur låter då en Phlips 6411 när det nu i det närmaste i originalskick e fart i skiten igen?
Svaret är...sådär. Hade utan tvekan funkat om man bara vill få det att låta,men....jag tror den bästa beskrivning jag kan få till är att för gitarrbruk är förstärkaren karaktärslös. Helt.

Så? Vad göra åt det då?
Mm.
Till att börja med har maskin ett enda tonvred. En avblödning av diskant. Det räcker i vårt fall inte på långa vägar när,varför den biten helt klart behöver hanteras.
Sen...det där med att använda EF-40 som man gjort menar jag är att beröva EF flaskan ifråga dess kapacitet.
Därför kommer jag göra denna prylen 2 kanalig,och med en James setup per kanal. Japp..blir 4st nya små hål framtill...utan tvekan.
I den vevan kommer jag koppla EF-40 flaskorna som det är tänkt. Som pentoder. Max förstärkningsfaktorn för dem är i det läget detsamma som för EF-86,dvs 200...

ECC-40 däremot tror jag på,vilket jag nu iofs rent karaktärsmässigt efter idag gör vad avser EF-40 med.
Kort sagt,de får stanna.

Värre är det då med EL-81. Här...fattar jag inte vitsen. Det behövs nya till att börja med,och då jag gör bedömningen att de har allt för litet avsteg mot EL-84 så tror jag faktiskt det får bli en omgång nya EL-84 istället. På så vis blir jag av med topp anodmatningen i samma smäll..vilket jag anser är positivt rent säkerhetsmässigt.
Vidare är EL-84 enkelt att få fatt i....och slutrör är trots allt förbrukningsvara.

I stort är jag dock nöjd med att maskinen går igen. Törnrosa sömnen för den här maskinen är över..

Dessvärre får jag nu pga materialbrist avvakta till måndag. Behöver bla pottar...

Meeeeeeeeeeen...jag tror helt övertygat att detta kan bli en lite kul å spännande "30watts" topp.

Hänger inte riktigt med... jämför du EL81 med EL84? Flaskan må vara lik (förutom toppanoden), men inte mycket mer.

http://www.r-type.org/exhib/aad0121.htm
http://www.r-type.org/exhib/aam0042.htm

Skall det med EL84 in i den så får utgångstrafo också bytas.
EL81 som effektpentod i audio PP jobbar mot mycket lägre Raa jämfört med EL84. Så där faktor 4. Och lägre anodspänning. Köp ett gäng 81-or.

Ja. Jag jämför dem,ljudmässigt primärt.

Ja. Jag vet Alex,och menar att det kan vara värt besväret.

B+ var fö 300VDC i 245VAC läge och rätt prick 350VDC i 220VAC läge.

Fö.
En form av fråga i sammanhanget,eller konstaterande. Välj själv.

EF-40 flaskorna är alltså triod kopplade. Innebär ju annan arbetskaraktäristik såväl som förändring i gain vs när de är pentodkopplade.
Fö är det jag slutlett så långt att vad avser topologi i pentod koppling kan/skall värden mer eller mindre plankas från EF-86 rakt av.?

Min ambition i sammanhanget är ju att förse varse kanal med tonkontroller. Mao kommer gain att ätas upp där i större grad än nu.

Som maskinen står nu är "R" ingångarna borttagna. Dvs,de ingångar som original finns EFTER EF-40 flaskorna.

När man kör maskinen som den står uppvisar den snart nog mkt mkt kraftiga tendenser till blocking,oavsett kanal (De två kvarvarande kanalerna är likadant uppsatta).

Gainet lär ju öka i samband med att man kopplar om EF-40 flaskorna till pentod drift,och jag ser då verkligen inget fel i det i ljuset av ovan. Dvs att en James setup samt volym hängs på respektive ingångssteg.

PI´n tror jag sådär från höften att jag bygger om till LTP för att mer förtjänstfullt kunna applicera en PPIMV. Jag tror kort sagt på vad ECC-40 flaskan kan tillföra som PI i med den topologin.

http://102983.org/gallery/albums/userpics/10003/EL_6411.PDF
(Schema)

Min tanke e därför att iaf göra om det ena ingångssteget till pentod. Den där "B" switchen i sin tur tror jag att jag kommer använda för boost av ena kanalen i form av i samt urkoppling av en katodavkoppling medelst 4,7uF e-lyt.
Som synes är där ett mixersteg innan driversteget för concertinan,men iom att jag nu ställer allt det där på ända blir alltså sista ECC-40 flaskan en LTP...varför jag särar på trioderna för flaskan innan,och därmed gör genuina tvåstegare av de båda kanalerna. Dvs,ett EF-40 följt av en ECC-40 triod per kanal.

De 4 rattarna framtill blir därför...gain,gain,master samt PPIMV. Mao kommer där borras 4 hål för installation av pottar till James setuperna. Den biten blir nog väl..

Men. Så det med slutrören. Min tanke e som sådan att OM jag kommer över en vettigt prissatt OT för 4st EL-84 så tycker jag det vara värt besväret. Den primära poängen i det är att jag inte ser en karaktärsskillnad som gör det värt besväret att bibehålla EL-81´orna med alla dess rent fysiska baksidor.
Att ha 350VDC "fritt" under skalet iom topp anodmatningen känns ärligt sagt sådär rent failsafe mässigt. Kan vara jag har fel?

Hur som helst så upplever jag inte att EL-81 är speciellt långt ifrån EL-84 i karaktär efter att ha lekt med dem en stund,varför jag ser det med ett ev byte som ngt man tar i "framtill".
På måndag blir det iaf ett samtal till vännerna på Radiomuseum... så jag får uppleva full effekt från maskin.
Vidare så provade jag maskin,med allt det innebär i impedans mismatch,i såväl 10V som 25V läge. Det senare lät verkligen helt för djävligt..som en rimlig och naturlig konsekvens.
Även det då ett faktum man hade hanterat med installation av en annan OT.

Åsså..."not to self-you´re an idiot sans afterthought". Var å handla en helvetes massa material igår. Mm...bortsett från pottar,vilket jag nu behöver.
Mao blir det en vända till te Magnus på Tema Elektronik first thing på måndag. Det,å som sagt ett samtal till Radiomuseum.
Behöver dessvärre mer än bara EL-81´or...

Alex fö.

Appropå Raa. Rätta mig om jag har fel,men datablad säger att vid 300VDC vill EL-84 ha 8k mellan tapparna.
I fallet med EL-81 läser jag det som att ETT EL-81 vill ha 15k som pentod vid 250VDC.

Var kommer faktorn 4 in?

Kl 2 på natten. Fel tid på dygnet att studera datablad.
Mullard ger data för pentod i SE Ra=15k
Philips ger data för class B PP Raa=2.5k vid B+=200V. Okejdå, faktor 3.2 jämfört med EL84. Men de kommer inte trivas med dina 350V...
http://www.mif.pg.gda.pl/homepages/fran ... e/EL81.pdf

Hmm. Jag tycker du tänker fel. EL81:orna får du, med lite tur, för ynka femtiolappen stycket. Skaffa keramiska anodkontakter så utgör toppmatningen ingen som helst fara.

Ljudmässigt vågar jag inte uttala mig om likheter/skillnader mellan EL81 och EL84 (det känns inte så relevant att jämföra).

Mja.
Kan kanske vara,och det e väl precis det detta forum e så bra på. Bolla tankar å idéer. Kan mkt väl vara att jag varit för snabb på avtryckaren,har hänt förr.

Gör så att jag lugnar mig tills jag varit förbi radiomuseum. Får se var det tar vägen efter det. EL-81 e som du skriver allt annat än dyra. Det jag tänker i sammanhanget e att de nu inte e så vrålvanliga att hitta snabbt om ngt händer,men å andra sidan kan man väl handla i "framkant" då antar jag.?

Alex.
Ja. Du ser. Det med Raa behov i PP hade jag inte ens hittat... Bra där
Men som sagt,jag är på inget sätt mentalt låst vid att bibehålla original trafon. Kan mkt väl tänka mig byta till ngt som e mer drivet mot EL-84 om jag hittar ngn till en rimlig peng.

Jag kan kika i lagret åt dig idag

Edit: det fanns ett digert lager EL81:or.

Å ena sidan kan du byta trafo och köra 4xEL84, å andra sidan, när du nu har 350V och en 2.5k utgångstrafo så kläm dit 2st EL34, de vill se 2.8k och puttar ut ca 40W. Ganska exakt lika mycket som 4st EL81. Gallerförspänning har du också så det räcker till.

Tack,båda två!

Mm. Jobbat vidare lite med maskinen mellan allt annat man varit igång med idag,å under den tiden funderat lite och jag tror vi gör så att vi låter den andas ut med en omgång hela EL-81 till att börja med.

EL-34 planen kan man ju isf ha som backup plan. Bra tänkt där Alex!



Man får väl säga att på tyskt maner sitter samtliga pottar skyddade mot störningar som i en liten bur. Pottarna e av en sort jag aldrig sett innan,men e oavsett stämplade 12/55. Antar därför att maskin skulle kunna vara från -66? Skulle det kunna vara rimligt?
Kvar blev nu endast två av originalen eftersom det då skall fyllas på med master samt PPIMV,och hela det arbetet blev faktiskt gjort,inklusive dragning av skärmad kabel osv...



Fasvändaren blev som nämnts ovan nu en LTP. Lite eget hopkok vad avser recept på topologi,och det skall bli intressant att se var det landar. Iom att det enstaka gamla ganska "glesa" lödstödet blev ersatt med två moderna varianter som kom det med adderat antal poler som ett tacksamt brev på posten. Iom det blev det åxå bra mkt enklare att få plats med allt,och layouten känns nu mer logisk och rätt.

På det har jag adderat ett droppmotstånd ut mot EF-40 flaskorna samt en extra glättningslyt. Draget om all isolerad hardwire så det som är strömförande ligger tight mot chassiet.
Faktum är att som resultat av allt städande under huven så känns det ju närmast som de enskilda komponenterna skulle behöva simborgarmärke för att snacka med varandra!
Jaja...gott om plats har då ingen ont av. Allra minst jag.



Å även runt EF-40 flaskorna har det då rensats ganska rejält. Som jag skriver ovan blev nu verklighet,och iom det så är alltså båda de flaskorna är pentodkopplade. Skall bli intressant detta!

Återstår då att imorgon få fatt i lite material. Skall faktiskt bli riktigt kul att uppleva var detta tar vägen rent ljudmässigt!
Skitkul rent av.

Vi börjar i rätt ände.
Jag hade fel. Tack innerligt till Conviction å Alex. Jag har nu givits möjlighet att känna på EL-81 i ett mer modernt sammanhang rent ljudmässigt och kan konstatera att jag anser dem ha mer gemensamt med PL-84 än med EL-84.
Kort sagt,dessa EL-81 stannar. Det e fan lika jävla kul varenda gång man springer på flaskor som tillför ngt,rent ljudmässigt då. De flaskor som har med sig en egen karaktär,och det står ju bara för att än en gång bevisa att man skall ge fan i att hoppa på avtryckarn rent omdömesmässigt. EL-81 e kort sagt bra skit.

En sak i sänder dock.
I stort var ju det mesta gjort utom den ganska omfattande kabeldragningen mellan faceplate och huvudchassiet.
Så den biten hanterades.



Nu lurar man ingen längre. De 4 extra småpottarna e alltså bas samt diskant i form av en James till varje kanal. Å dessa James e lika effektiva som de fanimig alltid e..

Så. Pentodkopplade EF-40. En triod av nästanföljande ECC-40 per kanal,och så leder de ut ur det ihop via mixerresistorer in mot "mastern" som kort sagt styr hur mycket vi skjuter den till longtailed pair ombyggda ECC-40 som sitter som PI i omlopp.

Kort sagt? Detta fungerar.
Problem? Ja. Det visar sig då att ena EF-40 flaskan låter som ett vattenfall med lite påställ. Hyggligt tyst och fin vid snällare utslag,men låter rent för djävligt vid tyngre diton.
Men!!!
Behållningen e att den andra kanalen,vars EF-40 funkar som den skall,nu e rent smäcktyst i tomgång. TROTS påställ som får små barn att gömma sig å husets katt att söka skydd. TROTS att PPIMV´n i det läget e bottnad.
Kort sagt?
Detta lovar förbannat gott. Bra där.

Summeringen såhär långt e att det i nyanskaffning av rör behövs dels EL-81´or då,av ganska uppenbara skäl,men även iaf minst ett EF-40.



Å efter en omgång ljust antracitgrått vart "karossen" såhär. Inte helt dumt i min mening!

Lite av finessen med det att driva 2 stegare tyngre än ett helt kostalls producerade mängd skit e att man just när man vrider av får en mkt mkt behaglig tystnad-OM det hela gjorts rätt.
Satsningen på att använda EF-40´orna som pentoder i framkant var mao inte helt meritlös. E bara att konstatera.
Snurrar nu lite med mig själv kring det med tweaks,men det får nog fan anstå tills jag fått dit 4st fungerande EL-81 iom att det kommer påverka så mkt. Allt från railspänningar till hur signal tas omhand av resp steg påverkas ju så..
(Vis av lärdom sedan det med mitt sågande av EL-81 e de la lugnt sagt dags att klappa igen kakintaget i frågan tills man ser rättvist på saken).

Funkenstrecker.
Ja.
Det sitter alltså som ett par ledande bleck mellan tapparna på utgångstrafons primärer. Dessa bleck har till uppgift att leda över spänning mellan tapparna vid för hög last.
Mm.
Där satt jag å lira...å börja skruva upp PPIMV´n. MÄRK NU VÄL med en impedans mismatch iom bristen på 2 av slutrören,men icke desto mindre..
I allt,när jag nu öppna PPIMV´n,så vart det liksom världens grej...tills maskin började komprimera,i brist på bättre förklaring.
Såg då tydligt hur det blixtrade till nere vid de där blecken.
Hm.



...tog mig då för att tolka avståndet med bladmått,å det var fan löjligt litet. Letade LÄNGE å väl i servicemanualer mm efter instruktioner,men nähfan....inte ett ljud.
Tolkade avståndet till 0,15mm...å satte om det till 0,20 å provade igen...å se nu vart det inga som helst problem.
Men all respekt för tanken bakom denna "funkenstrecker" så har jag svårt att se att ett stegs impedans mismatch,om man nu använder vardagligt tal,skulle ge det för handen som nu skedde.
Nåja. No ills,å jag körde maskin stenhårt en stund som den stog.

Appropå det med toppanod matningen så har jag nu försett kontakterna med krympslang tv iaf. Bättre än ingenting som jag ser det.

Summeringen så långt ur ett totalt perspektiv e att detta kommit att bli mkt mkt lyckat. Maskin behöver fortfarande utveckling och arbete,men redan som den står-med enbart 2st EL81 på plats-räcker den LEDIGT att repa och giga med.
Tonen i maskin lovar mkt mkt gott och det där med vad jag trodde skulle bli ett problem,med EF-40´s bandbredd,visade sig snarare vara en tillgång iom att topologin nu ser ut som den gör.

Nä. Mkt mkt mkt mkt nöjd med utfallet så långt.


Rent praktiskt behöver jag fixa ngn form av handtag till den. Tanken e ju trots allt att den skall kunna användas som gitarrmaskin och därmed roddas.
Enligt vad jag vet sedan tidigare brukar det inte bli så snyggt,i min mening,när man installerar handtag uppepå brödrostar.
Så frågan e?

Har ngn idéer på temat mottages dem gärna!!

Vi börjar väl dagens skörd med denna...



Jaja..jag VEEEET...handtaget ser helt vanskapt ut på plats,men det är en tillsvidare lösning som får duga. Iom att handtaget hade en delning som passade exakt i de befintliga hålen är det bara att demontera när jag väl får fatt i ngt vettigare,och just för tillfället handlade detta om att det iaf FINNS ett handtag så man kan lyfta omkring maskin lite enklare.

Som synes placerade jag nu de två ingångsjacken i frontpanelen. Denna är alltså i plast...så det var inga större problem.

Annars har just denna Philips idag handlat om att utvärdera. Generellt taget e jag mkt mkt nöjd men jag kommer att labba lite med att dra ner railspänningen ut mot preampen i ambition att få kapacitet till ännu mer distortion.



Sen ett litet tips. När ni behöver hänga dit en extra axial lyt så fungerar dessa buntbands ankare från Biltema,av alla jävla ställen,helt förträffligt.
Tejpen på dem e SVINSTARK. Gör det hela till en enkel affär att på ett avlastat och säkert sätt i princip kunna fästa en elektrolyt precis där det passar en. Vidare e dessa buntbands ankare billiga som skam..



Generellt lite ordning. Fick även,den installerade "funkenstreckern" till trots hängt på en 100 Ohmare på utgången. Gör det enkelt för mig och installerar bara ett jack. Ser ingen anledning till mer.



Som ni ser är denna Philips inte gigantiskt stor den heller,intill den lilla 18w Geloson. Totalt sett får jag säga att jag gillar formatet på den. Kraft finns så det räcker å blir över för allt från AC/DC rock till halvt in i metal land.

Återstår då att få till de felande flaskorna. Kommer nog inte jävlas mer med den innan den biten är i hamn. Som sagt..vis av erfarenhet nu då.
Totalt sett blev detta en mkt mkt trevlig liten rocknroll maskin,och då med sin alldeles egna karaktär. Mycket bottnande i EF-40 flaskorna gissar jag.
Så långt gillar jag den ena kanalen bättre än den andra,vilket iofs mkt väl kan vara ngt jag omvärderar i samband med att maskin med de nya flaskorna ges andra förutsättningar vad avser drivspänning..
Oavsett så får jag med det säga att vad avser pentoderna förefaller det som att mina tidigare erfarenheter av ECC serien inte riktigt blir att applicera.
Förefaller som EF flaskor gillar lite lägre värden på katodmotstånden för att komma till sin rätt. Jaja..lär visa sig.
Den där switchen som sitter på faceplaten redan i original funkar nu alltså som "booster switch" för ena kanalens katodavkopplings lyt. Bra grej,å kanske framför allt iom att den redan satt där liksom..

D-day.
Den 7e januari. Radiomuseum öppnade igen

Så..jag for ut till Lindholmen jag å möttes av den gode Horst. Å tillsammans fick vi samlat ihop rör så det räckte å blev över.
I det uppmärksammade mig Horst på ngt jag tar upp såsom från mitt förmenande gravt oetiskt.
Det förhåller ju sig som så att Radiomuseum i stort ändå är en ideell organisation. I det behöver de i likhet med andra dito organisationer ha in varenda spänn de kan komma över. Inget märkligt i det,men i det att vi började snackas vid kring detta med rör inne i förrådet berättades det mig att mer ogina människor sitter och avvaktar vad marknaden ger...å handlar upp det som är löst bla från Radiomuseum i ambition att tjäna pengar på det.
Två ord. Fy fan! Att vi som håller på handlar det som behövs för att få fart i våra maskiner är som jag ser det både naturligt och rimligt,men att på det vis det presenterades mig alltså slå mynt av det som ett MUSEUM besitter e mig bara rent förbi från perspektiv av vandel.
Det där..e som beteende fan bara inte ok.

Fick jag det sagt iaf...

Jaja.



Som jag tidigare gett uttryck för e jag glad för att såväl Conviction som Alex talade mig ut ur iden att byta utgångsflaskor samt OT. De gamla flaskorna gav nu plats för en kvartett Tungsram,å..helt matchat var det nu inte. Står inte heller att begära..
Oavsett kan jag konstatera att EL-81 är INTE ngr EL-84! Snarare har de karaktär av PL-84.



Poängen e väl den att det nu iaf blev en sats av dem. Med det följer att det alltså nu finns reservrör till maskinen vid behov. Till saken hör att EL-81 varken e speciellt dyrt eller krångligt att handla över Europas div e-bays mm,men att kunna som idag få det man behöver på ett bräde.. Jag bockar å tackar...



Nu var det som sagt inte helt matchat. Å...se det hanterar vi det med. Måååååååånga trimpottar blir ´e!! Trimpottarna e nu kopplade dels i "bankar" och dels i sista änden som rör för rör. Mao är nu bias justerbart för vart och ett av de individuella rören,och även om det väl ärligt sagt e lite överkurs så...mja..nu e det gjort iaf.



ECC-40 flaskorna blev ett Mullard och ett Miniwatt. EF-40 flaskorna längst fram till sist blev ett par Siemens.
Med det...e de alla friska igen och med det följer givetvis frågan...nååååååå??? Vad gav det då?

Vet ni vad. Detta e den Marshall,på ena kanalen,som Marshall aldrig byggde men borde gjort. Inte bara det,utan med ett James network för respektive kanal så har de i motsats till en äldre Marshall tonkontroller som de facto GÖR nått!
Det hör till saken,se ovan,att jag även flyttade lite på värdet för ena kanalens katodmotstånd en del. Som jag skriver ovan har jag iaf dragit slutsatser kring detta med pentoder som ingångsrör som säger mig att de INTE varken reagerar eller vill ha värden som deras triod motsatser.
Vad det fört med sig i detta fallet är en maskin som INTE svarar och låter som de jag "brukar" smiska ihop utan i det här fallet har maskin en totalt mer "öppen" ton. Fortfarande med samma separation osv som blivit lite av ett trademark i mitt fall.
Man skulle kunna summera det hela som; "Same same but diffelent!". En del av det som bidrar,och ur det kan givetvis lärdomar dras,är att ECC-40 flaskorna i sin tur har begränsat med förstärkning vs det vi "normalt" leker med och se...det var fan inte helt utan merit.

En av polarna,Daniel,kikade förbi precis när jag höll på som bäst och fick därmed anledning att prova maskin å Daniel e generellt ganska bortskämd med att prova mina alster. Duktig på att spela e han mä..
Å Daniel varvade att flina som en idiot med uttrycket i ansiktet.

Ja vänner. Som rocknroll stärkare blev denna maskinen SÅ bra. Ingen överdrift. Vi provade att leka en del med railspänningar,och det visar sig att med mkt små justeringar i resistorvärden kan man alternera maskinen mellan gammaldags hederlig rocknroll vräk å....upp med drivspänningarna ngt så har man helt plötsligt ett Dave Mustaine ljud av dess NÅDE!
Nu..e kanske inte riktigt det mitt territorie då så..jag lugnade mig vid den första setupen. Oavsett var det intressant att uppleva,för en så markerad skillnad i attityd,sound och attack brukar jag normalt inte uppleva med att lattja med railspänningar tex när man har vanliga 83´or i preampen.

Iom det begränsade gainet från ECC-40 flaskorna och att man då har en del av den varan att ta av ifrån EF-40´orna i motsats så blir det hela en avvägning som funkar rent ut sagt FÖRBANNAT bra!
I denna maskinen nu så skiljer sig inte hur mycket dist man kan få ur respektive kanal så mycket,men däremot är den ena kanalen BRA mycket snällare i karaktären än vad den andra är. Detta utan att ngn av kanalerna känns som det går över styr. Inte i ngn form faktiskt.

Avslutningsvis en lite blänkare om det med OT´n på dessa. Det jag läst mig till är att en OT som anges i Volt kan höftas till utgångsimpedans genom att...
Utgångsimpedans= Roten ur maskinens effekt*högtalarlast.
Skulle uppskatta om ngn kan bekräta den tesen,om den e med i matchen iaf. Som det är nu har jag den alltså enl Philips angivna 40w (vilket den LEDIGT levererar) mot en 16 Ohms låda vilket innebär att jag har justeringen för OT´n ställd på 25V läget.

Å återigen. Jafan. Detta e BRA skit. RIKTIGT bra skit. Det roliga i kråksången e att de kan fås för skit å ingenting i orenoverat skick,mer eller mindre,varför resultatet bara e ÄN roligare.
De e kompakta som fan..högljudda nog för att lira trosorna av frun/flickvännen...åsså e de FULA SOM SKAM
Kort sagt? Jomen. Detta e helt enkelt rocknroll. Från den djupa änden av bassängen. Marshall.? Go eat your heart out!

Å jupp. Next up,ljudklipp. Ni får leva med att jag gör det med "sket Zoom´en". Ger ju iaf en ide om vad den gamle Philips maskinen kan om inte annat.

Long overdue-som det heter.
Iaf.

https://www.youtube.com/watch?v=q6WaGTjn-TA&feature=youtu.be

En våldtagen Philips från -56
(Å ja...kvallan suger. Som sagt,en svinsur Zoom Q3. Hoppas att videon iaf ger er en ide.)

Time mark 0:26 låter som burken oscillerar, det är inte akustisk rundgång. Får du väl fixa efter helgen när du fortfarande är närmare 49 än 50.

Lät riktigt gott de där, kunde man inte tro att burken skulle komma att leverera när den stod hemma i min källare,

Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaalex!!!!!!!!!!
Nah.
E brytarn till det "vilda" jacket som inte kortsluter bara. All good,trust me.


Michael.
Mjo.
TOLD ya didn´t i ?
Philips 6411. The little engine that could.

jo visst sa du kommer mkt välljud från ditt håll

Kiitoos!

Gjorde en ny inspelning med den gamle Philips maskinen idag.
En där inte allt slår i taket
Jaja. Försökte då som sagt justera den där förbannade Zoom prylen,å nettoresultatet e som sagt att nu hör man inte vad jag säger istället.
Skit samma,det ger iaf en vettigare ide om vad den lille Philipsen handlar om. Som kanske framgår av klippet e detta INTE en förstärkare man "gömmer" sig i.
Lekte med den en del vid sista rep,å...vet att detta låter helt vansinnigt,men den e nästan FÖR genomträngande.
Det gäller mao att ha koll på var man sätter fingrarna med denna.

http://www.youtube.com/watch?v=Sp0q7sP6_uE&feature=youtu.be

Najs! Ang handtag, vad säjs om ett ljust läderhandtag?

E inte alls ngn dum idé!