Dagens uppdatering så,å nu skulle jag faktiskt behöva lite infallsvinklar å idéer från er "the wise men of Acron".

I jakten på ton har jag bryggat mig både fram å tebax i den där preampen. Jag fick bytt de sista trissorna,å med det försvann "vattenfallet".
Väl å ve.

I det att jag kastade fram å tebax med var jag tog ut signalen osv så tyckte jag mig märka att där det sitter e-lyter som signalkondningar så krävs det MER signal innan den "går rent".
Dvs,med mindre signal så låter det lätt "trasigt" å då framför allt där det sitter e-lytar i signalvägen.
Det jag grunnar på e hur det funkar med ev tröskelvärden osv? E mindre e-lyt kan väl knappast vara att föredra framför plast i sammanhanget?
Å ja..jag HAR tagit hänsyn till behovet av ström kring 1a trissans bas.

Det vart till den grad att i vissa konfigurationer så tycker jag faktiskt att maskinen låter riktigt ok! Å nu menar jag RIKTIGT ok!
Det jag insett att jag skall komplettera med är en effektiv presence. Den behöver det nu,men totalt sett får jag säga att jag som sagt i VISSA av konfigurationerna e mer än nöjd.
Å vad vidare e..jösses för ett slag det e i den där aktiva 8 bands EQ´n. Helt sjukt jue!

En ellyt är "halvledande i viss mån ( får den spänning baklänges börjar den dra ström).
Så ellytar i signalvägen måste ha förspänning så att de aldrig får backspänning.

Kan du byta mot något annat är det en fördel.

I see....
Då blir det byte. Inte mer med det.

Så kan det gå...när minnet inte räcker till .
Kan säga att jag vet med mig att jag gjort bort mig lite idag,eller hur Alex . Eller som det heter,jag borde veta bättre. Nåja..."bara" på det teoretiska planet,å efter en spark i röven i rätt riktning antastades den gamle DA´n med förnyade krafter.

Bla installerade jag 3st spänningsdelare i rörpreampen,å se det gjorde gott. Därefter en kik på div motståndsvärden i EQ delen..å tjillevipp ja!
Now we´re på väg nånstans!

Tanken här e ju att försöka bibehålla originalets bredd,för BRED i vad den skapar e en originalare. Fast..med "fel" ljudbild då,i min mening. I det har jag installerat två motstånd i serie på respektive ingående triod,den e ju tvåkanalig den lilla maskinen,å tanken där e att kunna bypassa ett av dem via original sensivity switcharna framtill...å jofan.
E där trimpottarna kommer in.
De sitter som spänningsdelare för signalen mellan 1a å 2a steg på respektive kanal,samt som spänningsdelare efter mixerresistorerna.

Jag har ändrat lite i topologin på EQ. Istälet för att leda signalen rakt ner i "motorvägen" som leder till resp band på PCB´n så har jag nu kopplat så att det sista originalsteget INNAN EQ´n e med i potten. På schemat innebär det alltså att jag leder in signalen innan katodföljaren som e sista steg ut mot EQ´n.
Det hela verkar faktiskt fungera riktigt hyggligt. Man kan nu ställa mängden "grit" rätt hyggligt i preampen...åsså leda den signalen ner mot transistor/EQ delen utan allt för mkt bekymmer.
Det jag avser göra mer e att öka förstärkningen ut från sista steg som leder ner mot fasvändaren. Ambitionen där e solklar,å det e att på så vis kunna driva fasvändaren i taket den med.

Det med trimpottar kan kanske ses som den fega vägen ut,men samma skit ärligt sagt för det fungerar...å det fungerar bra.

Till saken hör att man original skärmat transistor PCB´n mot AC,som ju ligger vid switcharna på faceplaten strax intill,medelst en aluminium plåt.
Plåten är viken som ett Z,och original går dess "tak" in en liten bit över PCB´n. Original sitter ju PCB´n inte på stands utan på skruv med massor av stackade muttrar. Detta e ju nu bytt mot stands..å ett av dem utgör jordpunkt för hela faceplaten. I den vevan har jag vänt skärmplåten om så att taket nu istället ligger in över switcharna,vilket förefaller funka minst lika bra det-om inte bättre.

Rent generellt e faktiskt maskinen hyggligt tyst i ljuset av hur många utspridda delar vi talar och att jag än så länge bara bänkkör den. det mesta ligger öppet..å i ljuset av det som sagt får jag säga att den e rent föredömligt tyst.

Jag ökade på värdet för droppresistorn mellan skärmgallerutgången å PI´n till 22k. Ger strax under 400VDC på PI´n (vilket jag vill ha) men det räcker dessvärre inte för preampen som i mitt tycke fortfarande ligger väl högt kring 350 pinnar.
Kommer därför prova att byta den 10k som sitter som första smäll in mot preampen till en 22k den med.

Har sen rabblat lite med folk kring det med att använda e-lyter i signalvägen under dagen å kan kort konstatera att det e ömsom vin,ömsom vatten.
Överväger ändå att prova plast. Det e så få kondensatorer det e tal om så att det spelar ingen roll ekonomiskt å alltid lär man sig nått.

Fick sen installerat ett handtag på själva cabben. Gött mos!

Om tiden ges imorgon så hoppas jag få den såpass färdig,med bla då en presence pott åxå,så att OM det hinns med kunna använda den vid rep imorgon.
Oavsett hur mkt man "tycker" sig höra å märka standalone så är det riktiga testet ALLTID hur den bär sig i en bandsits.
EQ´n imponeras jag av hur som helst. Helt klart. Detta e ju en av mina första bekantskaper med en aktiv EQ i gitarrsammanhang å jag får allt säga att det gett mersmak.
Normalt gör ju jag annars inte så "breda" maskiner,men det tar jag igen med råge denna gången.

Å Tomas!!!
Jafan.
Jag har allt klappat de gamla Partridge trafona snällt medhårs...make no mistake . Tanken med denna maskinen från mitt håll e ju primärt att skapa en old school pryl,men sanningen att säga har jag allt vad detta projektet lidit kommit mer å mer att grunna i 2203 banor. Dvs kaskad koppla kanalerna. Frågan e om det kan vara värt besväret?
...to be continued

Tja, skyll på de igentäppta bihållorna, fortsätt med ingefäran så blir det bra.

OND E DU!! DU E OND!!!

Skämt åsido.
Fick hämtat 2.2uF kompisar i plast. Inte fått dit dem än,men oavsett fått jobbat vidare lite med maskinen å den kommer sig.
Styggt.
RIKTIGT styggt.

En fundering.

Nyare EL-34´or anges ju med 450VDC som maxvärde för skärmgallerna. Kan detta överskridas med ngr volt utan härdsmälta å att de ringer upp en illförbannade från strålskyddsinspektionen?

Poängen e den att jag ser maxvärde kring 460 ung...

Browsar man igenom datablad så ser man olika värden, philips 1969 anger 500V, medan 1953 ( http://frank.pocnet.net/sheets/030/e/EL34.pdf ) säger 425V. JJ skriver 450V , telefunken (http://frank.pocnet.net/sheets/128/e/EL34.pdf) 425V.

Men huvudsaken är nog inte spänningen som sådan utan strömmen genom skärmgallret. Ta ett tillräckligt stort
motstånd ( 1k 2w ?) så klarar det sig nog.

Nja,den biten har vi redan avhandlat tidigare i tråden Peter.
Iom Partridge järnen som sitter i å iom att det e samma typ som i Klipp osv så har vi tillsammans rett ut att det lämpliga var 2st 27V/5w zeners.
Det sitter installerat ett par per rörpar,å fungerar helt förträffligt bra

B+ rör sig i nuläget kring 550VDC,så det totala spänningsfallet till skärmarna e ju en funktion dels av zener dioderna men även av choken. (Ca 80V+)

Det sitter fortfarande en omgång gamla Tfk i maskin. Den e på alla vis högljudd så det räcker å blir över,men tanken e helt klart att installera en omgång fladder nya flaskor inom kort. Ex vis JJ.

E helt med på vad du menar med ditt resonemang kring att så länge inte skärmarna drar påtaglig ström osv...men nånstans i det finns det ju samtidigt en anledning till angivna max värden.(tänker rent isolationsmässigt osv nu).
Å...på rörbojen finns mukke kunskap samlat. Helt klart,varför jag ställer frågan.

Min egen gissning e att det kommer klara sig alldeles utmärkt,just av den anledningen du anger,men..hellre safe than sorry.

Jo fö.
Som passus i sammanhanget för andra DA ägare att ta del av.

Hade en stund probs med en del nätburet brum. Maskin åtlyder iofs "den gyllene regeln" med att inget får finnas installerat mellan bryggans minus och första smäll vad avser glättningens jord. Där e det "rätt" redan från fabrik.

Däremot så ligger ju jorden sedan dragen PTP via kortets stolpar och går inte ner i chassiet förrän borta vid original DIN kontakten.
Den kontakten har jag iofs ersatt med en mer säker variant,men brummet försvann när jag kapade kabeln som leder upp i jordledningen vid PI´n ungefär och ersatte den med en kabel som drogs ifrån första jordstolpe(vid de första två lytarna,som sitter i serie) till samma punkt.
Sen har jag alltså gjort av med DIN kontakten vilket jag varmt rekommenderar andra med eftersom maskinen original jordar genom DIN kontaktens chassie...å se det chassiet som e av stål är draget i slutstegsdelens chassie medelst en aluminiumnit.
Verkligen inte den bästa lösningen man kan ta till.

Ergo..borra ett litet 3mm hål eller vad som nu krävs och installera ett par lödöron medelst skruv å mutter så e sagan all. Som jag gjort det i maskinen ovan är jorden nu en form av stjärnjord kan man kanske säga. All jord i maskinen leder till den angivna punkten-på ena eller andra sättet.

Faktum e att dessa maskinerna e riktigt riktigt illa designade totalt sett vad avser elsäkerhet. Det med Bulgin pluggen å dess brist på plats å åtföljande fullkomligt lobotomerade lösning vad avser faceplaten e en sak. Det med att använda en aluminiumnit i stål på det sättet som gjort e fan knappt mkt bättre varför JAG iaf är av uppfattningen att säkerhet e viktigare än originalskick om problemen ifråga e av den art att folk som kommer i kontakt med maskinen kan skada sig.
Då SKALL som jag ser det problemen rättas till om ambitionen e att använda skrotet. Bra där,å genom att hantera sitationen med div kontakter i en Dan Armstrong så har man i stort iaf sett till att maskinen e ofarlig som design sett.
Något den alltså INTE är original.

Å för å deppa sönder alla tvivlare ute i etern.....



Kan man nog skäligt anta att det e första ggn på mkt mkt länge det släpps på ström med bitarna på plats i den cabben iaf!

Men..som sagt. Inte klart än. Har problem med att jag får störningar. Räcker rent av att ta i cabben...
Jaja.
Problem e till för att övervinnas.

Efter en del labbande... Asså,ibland e det då att den långa vägen runt e den rätta. Som synes är där nu installerat en plåt,å dess uppgift e tvåfald.
Dels att agera skärm för transistorbiten samt inputjack mm,men även att agera fästplatta för rörpreampen. Det senare då en eftergift för dels utrymme,men kanske framför allt värme..

Det i sin tur har medfört att jag fått flytta preampsocklarna till preamp chassiet högkant/långsida,vilket alltså medför att de flaskorna kommer sitta som i en combo. Dvs vertikalt.
I sin tur medför direktkontakten mellan plåt å plåt att ena jordkabeln av de totalt 2 kommer får respass för att undvika loop.
Vidare bytte jag kabelpiskan till transistordelen mot friska bitar.

Oavsett så kändes detta efter mkt provande fram å tebax som den rätta lösningen för denna maskinen allt sagt å gjort. På såhär vis blir det inget som sitter på trekvart,jag får till "skott" mellan delarna värt namnet osv.

Provkörning i det nya utförandet får bli imorgon.. Nog lekt å lattjat med detta för idag.

Ett litet tips sådär appropå åxå. Det händer att chassien/faceplates mm tillverkas av anodiserad/eloxerad aluminium. Var i de fallen noga med att slipa rent från elox på de ställen där kontakt skall finnas. Eloxering e normalt INTE ledande.

Som jag tidigare påvisat och påtalat e en Dan Armstrong en pissdåligt konstruerad maskin. Det finns ett otal punkter där man helt enkelt inte tänkt färdigt,å detta e väl som jag ser det ytterligare en av dem.
Avståndet mellan muttern och turreten e ca 2,5mm med allt monterat. Vid dioden i bild ligger där alltså ca 560VDC under last. Mer under uppstart.
Kort konstaterat e det inget jag tänker göra mkt åt i nuläget bortsett från att helt enkelt pensionera den där muttern. Det hela e gränsande till vansinne som jag ser det.

Ömsom vin,ömsom vatten..som det heter. Börjar bli lite av en följetong med den här maskin..å det skall sägas att jag tror så långt aldrig jag behövt investera de mängder med tid jag gjort denna ggn. Det e rent löjligt detta..
Hur som så har jag inte brytt mig om att kika på ngt så enkelt som Ohms lagar i samband med installationen av zener dioderna till skärmgallerna på slutrören...
Allt flöt på gutt..tills där kom ett sprak.
Jag hade ju gjort så att jag använt ett par 27V/5W zeners per rörPAR,å se det var helt enkelt för bra när jag började lasta maskin i längden. Den spelar nämligen FÖRBANNAT högt!
Men..zenerdioderna kastade in handduken,å zener spänningsfallet gick förlorat. Hade en kvartett extra liggande...så jag fick ihop det hjälpligt,men e nu medveten om att det helt enkelt blir en kvartett till så att där sitter kapacitet av 10W per rör. Inte mer med det.



Maskinen fick sig då åxå en presence kontroll. Av Fender/Marshall liknande stuk...med skillnaden att denna fungerar å det facto GÖR nånting!
Maskinen vann som jag ser det oerhört på det. Kaaaaaaaanske kanske man kunde önska ännu mer spännvid på potten,men sanningen att säga e jag åxå mkt mkt bortskämd med presence funktion tex genom Klemt maskinerna. Å..som den arbetar i nuläget räcker det. Den sveper ifrån mjukt till "in your face",å på det bör man nog åxå har kapaciteten i EQ klart för sig.
Pottarna e nu alltså..
Master
PPIMV
Presence



Rörpreampen så... Sådär vart det alltså installerat. Alla mina problem med störningar e nu som totalt bortblåsta,bla tack vare skärmning osv,å maskin e nu rent föredömligt tyst i tomgång. Med HÖG volym å potten på gitarren öppen..inte ens då låter den ngt märkvärdigt.
Som synes blev det hela ett ganska kompakt paket,å inte mig emot. Nu kan man muttra ihop maskin utan att känna att det e på håret i nån form,grejerna liksom bara passar.
Bra det.



Å det här e då vyn bakifrån. Business som man säger..


Ngr saker står nu på programmet.
Jag upplevde den efter en stund som lite hård å "taggig" i tonen trots att det bara e tvåstegare vi snackar. Vid ktrl visade det sig nu när det mesta börjar anta slutlig form att spänningen in mot PI´n låg på ~430 pinnar,å det e i min mening väl bra.
Jag hade ju sedan tidigare monterat en 22k dropp resistor ut från anslutningen från skärmgaller utgången...å den ersattes nu med allt sagt å gjort med 33k/3w å iom det hamnade nu spänningen in mot PI´n på ~390VDC. Bra mkt bättre,å givetvis föll spänningarna in mot preampen motsvarande.
Tonen i maskinen förändrades drastiskt till det bättre.. Spännvidden i presencekontrollen visade nu sitt mer ärliga ansikte,å även det till det bättre.

Som synes saknar jag den bakre regeln som skall skydda rören från yttre åverkan. Blir att tillverka ngn enkelt bit av plywood antar jag. Blir starkt så det räcker.
Sen...det med zeners givetvis då. Jag överväger faktiskt att installera 3st i serie till resp slutrör...e lite skrajsen av mig i det att jag avser installera nya flaskor,å har inget större intresse i att se dem gå upp i rök första ggn jag lastar maskin.

Preampen sen. En effekt av att maskin e byggd som den e blir att allt tweakande får ske med delarna ute ur cabben uppställda på bänken.
Jag tänker till att börja med blöda av lite diskant på gain kanalen. Det hela blir väl bra... Sen blir det en del lattjande med trimpottarna som sitter i signalvägen. Tanken från min sida e att få en vettig upplösning på volympottarna. Gain kanalen fungerar skitbra,men..e nog lite väl mycket i vissa situationer.

Annars e vi nog vid den där punkten när den gamle Dan Armstrongen skall förses med dekalen...å börja användas. Tycker den ryter STYGGT på gainkanalen nu...RIKTIGT styggt.
Tänk er ung en gammal tidig JMP Superlead..fast med ÄNNU mer "grit",ännu mer headroom å en ENORMT mycket bredare potential vad avser tonbild tack vare den aktiva EQ´n.
Tror det blir en ganska bra förklaring. Den låter verkligen svinbra.. Har provat den dels med P90 yxor å dels med PAF försedda diton..å den liksom bara levererar.

Cleankanalen sen,som man alltså kan ratta till "bluesgrit" om man vill,e..inte direkt Fender lik-typ som en Twin eller så. Snarare isf lite DLR av äldre årgång,fast med en HELT annan spänst å det e kanske inte så konstigt iom slutsteget i DA´n.

Nah. Totalt sett e jag allt ganska nöjd nu. DA´n låter fortfarande "gammalt",å se det var ambitionen det. Däremot e allt det kalla å spretiga från originalet bortblåst...med den twist att VILL man en vacker dag e det bara att medelst lite kunskap å insikt rycka ur rörprylarna...å dra om signalkablarna så har men en mer eller mindre original Dan Armstrong från -72 igen.
En nackdel,som jag ser det,e att iom de rejäla Partridge trafona osv e detta fanimig ingen lättviktare. E nog på par med en JMP det med för å vara ärligt,å då e den stor typ som en Mesa MkII rent fysiskt.

Men..ngr tweaks till blir det innan jag klassar det som helt färdigt. Jaa...det å en omgång nya 34´or...

Nöjd?
Mjo.
Varit mycket arbete detta men...jo. Jag börjar bli nöjd. Inte bara det,jag har allt lärt mig en hel del på detta lilla bygget. Framför allt kanske det e den biten jag e glad över.

Nu börjar det ju bli ett antal maskiner som blivit klara det sista...e nog fan dags för lite videos bara den gode Oscar hinner trilla förbi..

Man får nog kort konstatera att det nu e målgång.
Fick idag ersatt zener dioderna med en omgång i detta fallet nu...28 volt å 5w. Poängen e att dessa varianter jag löste idag har lite större kropp å kraftigare ben varför jag hoppas att de orkar med det jag nu kastar efter dem. Inte bara det,jag valde att installera 3st av dem i serie per rörsockel. Mkt riktigt ramlade skärmgallerspänningarna ner riktigt riktigt vettigt,så..nu vågar jag installera nya glas baktill.
Med i runda slängar knappa 30mA i tomgång på de gamla flaskorna som sitter i landar B+ nu på ~550VDC. Gott nog tycker jag,å den låter som effekt helt SJUKT bra nu maskin!
SÅ nöjd!



Labbade lite med EQ´n å den minnesgode vet med sig att jag just e glad i midaccentuerade sound... ,å jo...det iofs men..mja..får väl erkänna att bilden e arrangerad.
Hur som så muttrade jag ur faceplaten/preampen igen å gick över det med diskant rikedomen framför allt på "gain" kanalen. Det slutade i ngt så enkelt som en 330pF kondning mot backen,å med det vart där avsevärt mer balans i hur de båda kanalerna producerar just diskant.
Trimmade vad vidare e signal för de båda kanalerna ytterligare...å det hela har för min smak nu landat. Det som skall göras som appselut sista åtgärd imorgon e att den lilla 47pF keramen mellan utgångarna för fasvändarens noder skall ökas på en del.
Tänkte prova med 220pF till att börja med så får jag se vart det slutar.
Grejen e väl den att arbetsomständigheterna för maskin e...lite udda,varför jag med tillförsikt ser att jag får tänka lite utanför boxen för att rent ljudmässigt nå dit jag vill.
Men den ryter....HELVETE va den ryter! Gainkanalen låter mig rent ut sagt rent perverst bra för att vara av "old school" stuk. Dvs,med sina begränsningar i form av endast 2 gainsteg så blir distorsionen den producerar grovkorning..å i ljuset av det så antar jag att det faktiskt är de gamla transistorerna som tillför det där lilla extra "magiska" som nu kommer ut. Rytet i gainkanalen e verkligen allt man kan önska,å tack vare att den är så jävla högljudd som den är så upplever man att maskin har en helt SJUK spänst för att svara på tilltal.
Kort sagt,detta blev bra.
Bättre än förväntat,å det med marginal.



Jafan. Nu har den förtjänat dekalen . Clean i sin tur..känns åxå mkt spänstig. De 100 watten gör sig mer påminda där på ngt vis,å det givetvis för att den inte kroknar eller duckar i nån form. Tror faktiskt inte ens maskin vet innebörden i det ordet.
Gainkanalen e dock MIN hemvist,men det skall sägas..."clean" bär helt klart med sig förtjänster med. Iom att den vad vidare e är byggd på det vis den är så innebär det att man med enkelhet har sig en tvåkanalare man kan styra från golvet med en AB-Y box om man vill.

Vad kvarstår då?
Jaa...slutrör då,givetvis. När nu allt annat i maskin e nytt eller som nytt så känns det lite löjligt att stoppa nu,så det skall till.
"Plankan" baktill..jo...
Det med keramen mellan utgångarna för PI´ns noder...meeeen..det ser jag mer eller mindre som avklarat. Handlar om ngr sketna minuters jobb imorgon..
Nah.
Sanningen e att vi som jag ser det här har oss en återuppstånden gammal Dan Armstrong som nu lirar som den aldrig gjort tidigare. Vad vidare e på ett TILLFÖRLITLIGT sätt!
Efter dagens övningar kan jag bara konstatera att jag e mkt mkt nöjd med utfallet.

Å mest för att...det sista som KUNDE krångla givetvis skulle-det med. När jag då letat rätt på korrekta skruv för att dra fast slutstegsdelen i cabben så nog FAN bokstavligt talat TRILLADE original blindnitmuttrarna isär! Tamigfan inte ens DET kunde de få rätt!
I det läget mest hångarva jag åt eländet...tog fram borrmaskin å borrade ur dem gamla å installerade ett nytt gäng med M gänga som just blindnitmutter.
I backspegeln får jag säga att denna maskinen verkligen dels varit väldigt mycket jobb,men att jag nog främst kommer minnas alla riktigt urusla grundkonstruktioner i den.

För det skall sägas. I MIN mening e de i originalskick inget annat än en olycka som väntar på att få hända,å det e inte bara på EN punkt man missat.