Vilka nytillverkade 12AX7/ECC83 brukar ni använda i t.ex. Marshall 1987/1959/2204/2203 position V2?
Eller i t.ex. Soldano SLO position V3 och V4?

I en del förstärkare så hamnar ju "heater-to-cathode"-spänningen bra högt, uppåt 250V,
och enligt vad jag luskat fram på nätet så dör en del rör i förtid i den positionen.
Gäller t.ex. en del rör från New Sensor (Sovtek, Tung-Sol m.fl) och då särskilt de som har "spiral filament".
En del hävdar att kinesiska rör klarar sig bättre där.

Vad har ni funnit som funkar bra?

/Mats

Jag tar väl och inleder svaren med ett inlägg som jag kanske blir slaktad för..

Jag tycker du kan använda i princip vilket rör som helst, de låter alla så lika att ingen kommer höra någon skillnad ändå. Enligt min mening är resten bara fifty fifty försäljarknep och nörderier.
Jag gjorde nyligen en hel del ljudtester (som ingen ville lyssna på ) och då bytte jag ut samtliga JJ's till fina gamla NOS rör, mestadels Mullard, och då först, kunde man höra en liten skillnad som var helt klart bra, men jag är osäker på ifall någon skulle höra den skillnaden i en bandsituation.
Jag vill också påstå att det var V1 som gjorde skillnaden och anser att det är det vitalaste röret för bra ljud. Se till att resten bara är hela och inte från Kina. Har varit med om Kinarör som brummar och har helt enkelt missljud.

Det finns andra saker som gör betydligt större skillnad på ljudet än rören. Nya strängar på guran t.ex. gör mycket större skillnad!

Sorry, trådkap men vad är det för trams? Handlar det om dina två trådar där du frågar om någon vill lyssna på din 18-watter så fanns flera intressenter, mig själv inräknad, men några klipp blev det aldrig?

Ja, fast det var inga frågor. Ljudklippen talar ganska mycket för sig själva i form av svar. De finns där, men bara att ladda hem från 4shared än så länge. Fick mailsvar från min webmaster nu och han skrev att han skulle ta en titt på det när han kom hem från Nicaragua, så det lär väl dröja..

Hej David, tack för svaret! Men jag är inte ute efter ljudskillnader, utan vilket/vilka rör som folk har märkt pallar den höga spänningsskillnaden mellan katod och glöd i en katodföljare.

/Mats

OK, sorry. Jeff Lewis på Matamp sade en gång till mig att JJ rören tål de högsta spänningarna av dagens rör. Kommer dock inte ihåg ifall han bara snackade om slutrör då, kanske specifikt EL34 t.o.m. .

Jag har haft problem med JJs slutrör med höga spänningar (550-600VDC) (överslag i sockeln samt strömrusning) men inte haft problem med Shuguang (Kina) ännu iallafall.
Dock kan kina-rören (12ax7) brumma lite i preampen, glöden ligger kanske för nära katoden? Men jag kör alltid med "DC-biasad glöd" i mina byggen och då är de tysta.

Det bästa är väl att lära sig leva utan DC-kopplad katodföljare. Det måste inte låta som 1969 för all evighet.........

Haha, good point!

Men du Mats. Om du trycker i ett gammalt Telefunken då? Ett sånt rör klarar väl allt?

LÖsningen på problemet består i att man kopplar glöden till en högre potentiaal, t.ex genom att göra en spänningsdelare på B+-linan. 75-1100 volt räcker gott. Snacka med din lokale rörpulare. Fast jag håller i princip med Tubis: skippa katodföljaren; de flesta Marshalls klarar sig utmärkt utan, om inte bättre.

Hmmmmm... Frågan handlar om att datablad m.m. för elektronrör anger en maximal potentialskillnad mellan spänningarna på glödtråden och katoden. Detta är förståeligt eftersom det bara är bråkdelar av m.m. mellan dessa två rördelar...

För exempelvis 12AX7/ECC83 är denna maximala spänningsskillnad angiven till 180 V.

Katodföljarsteget i en vintage-typ-Marshall m.fl. har ungefär 150 - 220 VDC på katoden (kanske även finns de med uppåt 250 VDC, som Mats skriver). Glödspänningen är oftast 6,3 VAC. Spänningsskillnaden kan alltså i vissa fall vara större än vad databladen anger som "Absolute maximum ratings"...

MEN! Vad är problemet? Hur många Marshalls o.d. går, och har gått i åratal, med "nytillverkade rör" i försteget utan några som helst problem där? Hur ofta är det katodföljarröret som pajar, jämfört med hur ofta andra förstegsrör eller fasvändarröret pajar? Hur många visste ens om att detta är något att bekymra sig om?... Svaren, och bristen på svar, i denna tråd talar kanske också sitt tydliga språk...

Jag håller dessutom inte helt och hållet med om nedrackningen av nytillverkade rör, varken från Ryssland, Tjeckien eller Kina.

Vet att en del ett tag hade rätt mkt problem med Tung Sol ri i V2 och även sovtek LPS, men det kan ju mkt väl berott på att de inte köpte rören hos en handlare som testat dom ordentligt, det visade sig sen nämligen att de som gjorde det slapp haverier...

För min egen del har jag fastnat för Blackburntillverkade Mullard i v2 och det har aldrig varit problem med dom i den pos.

Jo, jag har sett att det är en lösning med högre potential på glöden. Men det är ju ett bök att göra det också. Och som Sven -Johan säger så är det ett gäng gamla och nya förstärkare som verkar gå fint med nya rör som katodföljare. Själv så tycker jag nog att det rör som oftast brukar dö "oförklarligt" är just det i KF-position.

Att skippa KF hade hittills inte fallit mig in, för ska det bli "rätt ljud" och åt Marshall-hållet så tänkte jag att då är KF ett måste.
Men jag har fått revidera den uppfattningen. Jag köpte nyss på mig en billig Bugera 6262 Infinium topp (Peavey 5150 II/6505+ "klon") som inte var mycket rätt för mig ljudmässigt i original. Efter att ha ändrat i clean-/crunchkanalen (bl.a. filtrering + anodmotstånd) och gjort resten av signalkedjan och slutsteget mer klassisk Marshall så låter crunchläget riktigt bra! Detta fortfarande med Peavey's något underliga tonstacklösning från anoden, och i brightläge. Sådär bra att man bara blir stående och spelar mycket mer än man tänkt, och snirklar iväg med tonerna. Faktiskt det bästa ljud jag haft på mycket länge

Känns som jag kommer fortsätta labba med anoddrivna tonstackar nu.

/Mats

Hmmmmm... Oftast? Det har alltså hänt dig FLERA gånger? Då har du andra erfarenheter än jag, och jag ser ändå ganska många stärkare med problem, typ en i veckan. Men, jag kan ju ha missat att fatta sammanhanget eller nått...

Mats.
En stack jag använt ett större antal ggr e den du hittar på 1a anoden i en Peavey Triumph. Om du saknar schemat så yla till.
Grejen e den att ju mer jag håller på...ju mer börjar jag anse att Mesa inte var helt fel ute med den passiva stacken i början åsså en aktiv dito som 5 bandare e det väl (?) i slutet av kedjan(Har för mig det e en 5 bandare iaf).
Oavsett aktiv eller inte kan jag iaf säga som så att jag byggt ett antal maskiner just med dubbla stackar,eller iaf dubbla tonkontroller.
Poängen e då...blir det tillräckligt med signal över? Jaja..visst fan gör de det.

Tex de sista DNS;erna...jopp. Dubbla stackar,å tro mig när jag säger att det utan tvekan har sina meriter. Vidare e ju stackarna i DNS;erna en variant av passiv James setup med midkontroll. Det hela fungerar skitbra.

Triumph stacken i sin tur...tycker jag fungerar förbannat bra när distnivåerna går upp.

Sven-Johan, det är klart att jag har andra erfarenheter än dig.

Jesper, jag ska kolla upp det du skriver om. Kanske ylar.

/Mats

När det gäller specad max potentialskillnad mellan katod och glödtråd så räcker det inte att bara se på DC arbetspänning på katoden. Man måste lägga till max signalamplitud som kan förekomma.
I en DC kopplad KF där katoden kan hamna en bit över 200V i tomgång kan signalamplituden bli upp till 100V. Då hamnar katoden kring 300V i signaltoppar. Även en triod specad för 200V katod-glöd avstånd kan ha problem i sådan situation. Så det är ren försäkringsåtgärd att lägga glöden på 70-80V DC.

Får outa mig med lite kunskapsvacka här. Beror nog på att jag aldrig använt scoope. Men rider alltså signalen uppe på likspänningen på detta sättet? Borde inte det gälla även på anoden där då amplituden även här lätt överskider max anodspänning för röret?