jag har konkat hem lite gamla mätinstrument, bl a en mätbrygga för resistans, induktans, kapacitans och impedans. Man ser ju ofta att gammal mätutrustning, särskilt rörbaserad, döms ut som alldeles för otillförlitlig. Den här tror jag dock att man ganska lätt kan få i bra, och hyfsat tillförlitligt skick. Den har ett enormt mätomfång, och klarar med enorm marginal alla lyter, drosslar mm som jag har liggande, så det vore rätt kul om den ginge att lita på. Jag skulle gärna vilja ha era synpunkter på detta. Min föreställning är att de enda riktigt kritiska komponenterna här är de få kondensatorerna och motstånden mellan transformatorerna. Principen är att den okända impedansen (vid link) jämförs med den kända impedans som erhålls genom kretsen runt C1, och att man finner värdet genom att ratta in ett läge där signalen genom den okända impedansen, vilken är i motfas mot signalen genom den kända, har samma amplitud som den senare och därför släcker ut den = inget flöde genom trafo 2. Om jag nu fattat rätt.[:)]

och så den i mina ögon okritiska kretsen, som förstärker signalen till ett magiskt öga:

Johan H
http://www.myspace.com/nomadsofhopehttp://www.myspace.com/kultivatortheofficial