Jag har under en period tagit mig igenom ett tiotal gitarrer och börjar få bra koll på instrumentet. Allt började med en Sigma som någon hade kastat. Efter det har jag lyckats få fart på en positiv bytesrotation. Nu tillslut har jag pengar nog att köpa mig ordentlig high end gitarr - vad nu det innebär? Då till mina frågor:
Vilka är de absolut största skillnaderna mellan Mex/Jap/USA? när jag kollar runt så finns alla tre mellan 5-8000. Mexiko kanske inte ligger på 8k men iaf samma pris som en highway1. Folk marknadsför sina USAbyggda gitarrer som bättre än Japan och Mexiko. "Köp en riktig strata"

Vilka ingrepp på gitarren påverkar andrahandsvärdet mest?

Sen undrar jag över den där nästan religiösa upplevelsen när folk säger att det är en skillnad när man håller i en riktig strata jämfört med en som inte är "äkta", att det inte ens behövs spelas på den antar jag att det menas? Skulle man klara av ett ta-upp-olika-gitarrer-känna-vilken som-är-en-riktig-gibson-fender-test med ögonbindel?

Slutligen, tele/strata med riktigt fet hals - vilka modeller ska man kolla efter?

kolla det här!!
http://www.youtube.com/watch?v=YVligAj-hIQ
http://www.youtube.com/watch?v=QCEdT2d43jU

Det har tillverkats så många modeller i alla tre länderna att det inte går att ge något svar bara utifrån vilket land gitarren kommer ifrån.

Det har tillverkats ömsom vin ömsom vatten i alla länderna (kanske något mindre med vatten ifrån Japan).


Först måste du bestämma om du vill ha en vintagespecad Fender eller en mer modern Fender (flackare radie, modernt stall, tunnare halsprofil). Sen väljer du bara den du tycker känns bäst utan hänsyn till tillverkningsland. I vart fall för gitarrer under 10.000SEK.

US byggda Custom Shops må vara bättre i en del detaljer, främst att de är cellulosalackade, men också till helt andra priser. (Förekommer dock också japsare och mexare med cellulosa som jag förstår de.) Cellulosabegrepet är dock inte absolut, förekommer olika ickeortodoxa underbehandlingar, vad jag har hört.

EDIT.) Personligen tror jag inte på religiösa upplevelser eller att blindtest skulle kunna skilja på en Fender av samma "typ" (t.ex vintagespecad).

Fet hals är nästan ett måste för mig. Mer än så har jag inte kommit fram till.

Mexikanska Baja Telen och Roadworn Telen har nog de tjockaste halsarna som suttit på billiga icke custom shop instrument.

En del mexikanska Thinlines har rätt stadiga halsar också. Har för mej att en del Robert Cray strator har haft kraftigare halsar, men tror att det varierat.

Sen kan du ju alltid slakta en japsare/mexare och köpa en hals i stort sett med den den halsprofil du vill ha från t.ex Warmoth. Då kan du även på samma gång få rostfria band till en i sammanhanget mycket låg kostnad. Vill du upp mot en tum tjocka halsar så är det i stort sett eftermarknadshalsar som gäller, förutom custom shop då.

Tack för bra svar!

Jag tänker att att jag inte vill gå back på affären när jag vet att jag om kanske 3-4 år kommer vilja byta kommande gitarr mot en annan modell. Jag tycker att Mexikofender känns tunga. Är det så generellt eller är det olika från gitarr till gitarr?

Thinlines är det modellen som är semihollow?

Både kul och intressant! Speciellt när han tar fel på Squire och Fender Customshop.

Finns hyfsat lätta mexare och japsar, varierar stort, åtminstone mexarna. Dom riktigt superlätta bitarna tror jag inte hamnar i mexarna dock, typ 3-kilosgitarrer och mindre, men dom hamnar nog inte i standard US gitarrer heller längre.

Thinlines är semihollow, mysiga gitarrer.

Finns ingen anledning att behöva byta en bra japsare eller mexare, man växer inte ur dom på något sätt. Att folk byter en sån gitarr beror i så fall på helt andra saker. Finns hur många yrkesmusiker som helst som spelar på mex/japs, speciellt live.

Låter som om "baja" telen e ett bra val som de skrevs om här. Har haft ett par och dom e välbyggda med feta halsar, låter bra gör dom oxå:).
Mvh Daffyd

Jag har införskaffat både tele och strata här på bojen ingen jag riktigt fastnat för även om de var grymma gitarrer. Telen var för tung för mig bland annat. Största fördelen med en bra Mexikotele är väl att man har råd med ett par öl efter man har köpt den också.

Spelade inte Hank Marvin på en Squire fresten?

Något i den här stilen tänker du? http://www.blocket.se/kronoberg/Fender_Telecaster_50005507.htm?ca=11&w=3

Det finns bra gitarrer som är Mim Mij och USA.
Tricket som slår allt! Är att åk till en affär som har flera exemplar och prova prova prova!

Du kan mychet väl hitta en Mexico Banjocaster som är betydligt bättre än en super dyyr!

Testa!

Du skriver 'High end' gitarrer? , på gitarrer runt 5-8000 kr nya så är det alltid värdeminskning med 30-50% ellerr mer oavsett vad Du gör med dom (förutsatt att det är vettigt) dock är det ju inte mycket pengar dethandlar om i slutändan, om man inte handlar en massa prylar såklart, det är väl där de flesta går bort sig pengamässigt

Ex Du köper en Fender MEX ny för 8000, köper sen plektrumskydd, mickar, stall och en massa lull för 4000 och 'uppgraderar'. Gitarren är sen ändå inte värd mer än kanske 5 , så värdeminskning blir 7000 i det exemplet.

VÄRSTA är väl när man tar bort trä, eller scalloperar, det är rena döden för värdet på gitarren.

Strunt i andrahandsvärdet på så här billiga gitarrer , det är kanske procentuellt stort tapp men så kan man inte tänka det är i kronor man bör värdera värdeminskning.

På en CS Fender köpt ny tappar man kanske upp till 15-20.000 när den går ut ur dörren på musikaffärn, utan att den moddats.

Då känns det ju som att en beggad AM standard är en bättre affär. Fördelen med att köpa nytt är ju att det går att jämföra massor av gitarrer med varandra, sen kommer jag inte på nått mer som skulle vara bra med en ny gitarr - garanti kanske?

å andra sidan är kvalitetsspridningen mindre på en USA-Fender än en MIM. Köper du en USA standard får du vanligen en bra till mycket bra gitarr. När det gäller MIM kan du också få en mycket bra gitarr, men inte sällan kan du råka ut för ett bra mycket sämre ex

Hej.

Det är ganska intressant läsning detta, att 5-8000 spänn skulle räcka för high end instrument, då vet man inte riktigt vad det handlar om.
För 5000 spänn får man inte trä och hårdvara till ett högklassbygge, sen skall den byggas också. Så de highend instrument som man
surrar om här är inget annat än vnliga serietillverkde plankor som i och för sig kan funka hyfsat, men är knappast några high end instrument
i dess verkliga betydelse.

Man hamnar lätt bortanför 30000 spänn för ett riktigt highend instrument och materialet ligger runt 10000 eller mer för ett sådant bygge.
Så glöm detdär med highend för 5-8000 spänn, det är fråga om enkla serietillverkade instrument inget annat.

Mvh,
26rednef

Har du glömt bort vad du skrev sist betr kostnaden för att bygga en bra gitarr? High end är fö ingen absolut måttstock, det är ett relativt begrepp. Visst finns det serietillverkade instrument för mindre än 30.000 som i alla fall jag jag skulle kalla high end. En bättre beggad R8 eller R9 tex tycker jag kvalar in under high end. En sån får du för under 20.000...

Låt inte denna tråd också spåra ur , håll Er till TS ursprungsfråga , inget att hänga upp sig på att
'high end' innebär olika nivåer för olika personer baserat på erfarenhet, ålder , plånbok eller vad det är.

Därav får Rednef inget svar av mig denna gång.

Struts, Du bor i Stockholm... Ta dig till Gitarrmässan i fryshuset i helgen, där kan Du prova gitarrer i alla prisklasser ,
finns fler strator än Du hinner testa på 2 dagar.

Kan tom köpa en på plats om det klickar!

Kan testa olika mickar hos Lundgren osv, Du kommer bli klokare (eller mer förvirrad)

Juste den hade jag glömt helt. Det är ju gretsch tema iår - kul!

Hej Joshunznera.

Kan man bygga själv blir det ju billigare jobbet som är en mycket stor bit av priset kan ju räknas bort i det fallet, skall man däremot
få det byggt av något känt brand då hamnar man lätt väldigt högt, en vanlig 335'a ligger runt 20k och det skulle jag inte kalla highend
instrument, mer arbetsverktyg. L5 och Super 400 ligger däremot i highend segmentet enligt mitt sätt att se på detta.

Mvh,
26rednef

Måste påpekas att allt rednef säger ska tolkas som lag då han vet mest om alla instrument i branschen.

Du spindelmannen.

Sluta, det handlar inte om detta, vem som helst som varit med ett tag inser att man får inget high end instrument för några futtiga tusenlappar tyvärr.

Om du går tillbaka till låt oss säga 1960 då kostade en Fender Stratocaster runt 2000 spänn och en Gretsch CG runt 4000 spänn, de var handbyggda givetvis något annat fanns inte därför blev de dyra, en ny Volvo kostade en bit över 10000 spänn, fundera nu på vad det skulle
bli i dag och förstå att man får slanta upp om man vill ha bra grejer tyvärr.

Mvh,
26rednef

Min Jimmie vaughan strata har en grov hals, väldigt likt min baja tele

Om man tänkt satsa lite och hittar en gitarr man verkligen gillar - spelar det så stor roll vilket andrahandsvärdet kan bli i framtiden?
För mig finns det två kategorier gitarrer. Keepers samt sådana man köper av diverse andra varierande, mer temporära, orsaker. I det andra fallet spelar andrahandsvärde en roll.

Detta med USA/Mexico/Japan handlar mycket om psykologi. Tycker man att en "riktig" strata ska vara gjord i USA, då är det så.
Känner man att endast Gibson är en riktig Les Paul, då är det så.
Det inverkar på hur du "connectar" med gitarren. Vetenskaplighet och blindtest har underordnad betydelse i sammanhanget.

Lider man inte av sådana fördomar är det bara att välja och vraka

Inte ett dugg, men om man ställer den frågan så är det väl troligen så att det är tveksamt?

Om Du kollat köpes/säles här ett tag så är det uppenbart att väldigt många köper och säljer hela tiden , även HPD projekt man sagt sig 'ALDRIG' kommer sälja.

Är man inte säker på hur man känner inför detta beslut säg 5 år framåt i tiden så är det ett relevant argument, kanske inte på ett 5000-kronors instrument men definitivt på dyrare gitarrer.

Förutsatt att man inte har sån ekonomi att det finns massor att ösa ur, då kan man ju kasta de gamla eller elda upp dom.

Köp begagnat eller hpd. Finns en hel del på bojen, kolla om det finns några nära dig.

Jag håller helt med. Min erfarenhet är att många med tiden vill byta eller sälja en eller flera av sina gitarrer pga av massa olika orsaker. För tillfället är jag student och har verkligen slitit för att göra en tusenlapp till flera genom att byta och sälja. När jag började detta "projekt" visste jag inte ett skit om gitarrer. Idag har jag pengar i handen för engångskull och är därför intresserad av era erfarenheter kring fender.

En fråga som jag fortfarande inte fått svar på är: Vilka av fenders modeller har fet hals. Någon som finns i butik som man kanske kan gå och känna på? Tele och strata.

Fender Custom Shop: Nocaster och G.E. Smith Telecaster har bägge 1 tum jämntjocka halsar, ska vara de tjockaste serieproducerade halsarna. Men det är Custom Shop och därför relativt dyrt.

Något tunnare men ändå rejäla halsar från Mexico har du fått förslag på i tråden redan.

Sen återstår bara eftermarknadshalsar.

Pröva Deluxe Music Fridhemsgatan 40, dom torde hålla störst lager av Fender CS.

Jag kanske ställde frågan för att väcka en tanke..?
Självklart kan man tänka på andrahandsvärde vad än man köper. Men ibland kan man tycka att det blir så mycket fokus på köpa-sälja-byta att det glöms bort vad gitarrer är till för. Alltså att spelas på.

Om man hårdrar lite, ska man köpa en man är halvnöjd med eftersom den har bättre andrahandsvärde än en man är helnöjd med?

Hade jag själv massor med pengar att ösa ut skulle jag nog hellre spela på de gamla gitarrerna än att elda upp dem

Det finns inte jättemycket gitarrer med feta halsar, det magra utbudet gör att det blir svårt att hålla på och byta/köpa/sälja på samma sätt som om man gillar "standardhalsar".