Soundet i en Fender Eric Clapton -och David Gilmour signatur Stratorna -är ju onekligen någonting 'annat'. Man förväntar sig att få höra ett klassiskt; vintage Strata sound ur instrumenten: Men...? Vad är det egentligen för sound som man får istället? För att söka svar just på denna fråga; beslutade jag mig låna hem två styck gitarrer -som i alla fall i el-mässigt är designade att göra ungefär samma sak:

- En moddad (EMG DG20) David Gilmour Fender Custom Shop 'Black' signature Stratocaster.
- Eric Clapton Fender Custom Shop signature 'Blackie' Stratocaster.

Det som dessa två instrument har gemensamt; förutom lätta alkroppar och lönn halsar: Är hur elektroniken i dessa fungerar. Båda har aktiv elektronik -som omfattar en EQ/Expander + en mid boost -funktion. Dessa funktioner ersätter de klassiska tonkontrollerna -på plektrumskyddet.
Det som skiljer dessa två instrument; är att Gilmour gitarren har hel aktiv el; medans Clapton gitarren har aktiv el -med passiva, brumfria mickar.

Sounds:
Med all 'lull-lull' av på båda instrumenten; ger grundljudet: Och JUST DETTA ljud är ANNORLUNDA jämfört med en traditionell SC-Strata. Det är; -balanserat, .kristallrent, -återhållsamt SC-sound. Ljudet är en väldigt jämn näbbighet i grund dess dynamik. ALLT är helt jämnt; ingen EQ-del sticker ut. Båda gitarrerna har dock sitt egna fingeravtryck av just detta grund sound: Gilmour Stratan har det där LA-sessions soundet; medan Clapton Stratan ger en 'aning' mer 'stygghet' och dynamik i mitten. (Väldigt väntat; med tanke på de olika mickarna i gitarrerna.)
Gjorde detta test i fyra steg när det gäller förstärkare delen: -Clean vintage (stärk), -dirty vintage (stärk) -heavy dirty (stärk) -och stereo wide (rackrigg). Blev faktiskt förvånad -över hur stora skillnaderna mellan instrumenten var redan på rent ljud. Detta altså med allt 'lull-lull' 'off'. Upplevde Gilmour Stratan som för 'basig' och 'EQ jämn'. Nästan i den mån -att den kändes för 'steril' -där man fick verkligen jobba för att producera fram något som stack ut i liret. Clapton Stratan var raka motsatsen här: Här var det väldigt lätt att lyckas få igenom sina egna fingeravtryck genom högtalarna. Till den grad faktiskt; att detta slutade i ett A/B/C/D -test: Där jag var tvungen att plocka fram en av mina klassiskt bestyckade Strator + en Gen1 bestyckad EMG-gura -för jämförelse.

I steg 2; var det dags att återgå till A/B -testet -och börja leka med EQ -potarna (övre tonkontrollen) i dessa båda gitarrer. Clapton Stratan imponerade åter här! Poten har ett definierat 'center läge' i mitten; som fungerar så här: Potens första 50% är egentligen som en klassisk tonkontroll -som tappar diskanten. Restende 50% upp till 10 lägger till diskant och bas. Förvånansvärt användbar funktion; som i princip om karaktäriserar mickarna i instrumentet HELT. Detta utrotar TOTALT med 'heliga' magnet -och output diskussionen gällande SC-mickar. Här är det bara att vrida till det sound man själv föredrar ur en SC-mick: -Basicly: -That's really it! -Återhållsamt, -aggressivt, -krämigt, -mörkt, -krispigt, -vasst, etc etc: -Your OWN choice! -MUMS! Expander funktionen på DG-20 -skyddet fungerar och låter HELT annorlunda: Detta kapar mellan register och adderar bas. Kort: Scoopar EQ:n i mickarna. Det bästa sättet att beskriva detta sound är: "Y-kalsong". Det finns lixom ingen som helst fördel med detta. Den ENDA gången jag lyckades få denna funktion -att faktiskt bidra med någonting nära positivt; var genom en fet rackrigg: Varigenom nästan en gummisnodd skulle kunna låta. (Tänk typ: U2 här.)

Steg 3: Mid boost funktionen (den nedre tonkontrollen) på plekan. En trevlig funktion på båda instrumenten; där man kan addera överstyrning till soundet. Tekniskt medför detta -att man i princip kan omvandla sin SC-mickar till HB-mickar; och även ta detta rediculously förbi om man vill. På rent sound blir det allt ifrån lite mer bett -till äkta dist murr i stärken. På distande ljud är det som att knäppa på en till distpedal. Vid ännu mer distade metallsound; ger detta riktigt mycket mer 'fräs' och 'balle' till soundet. På Gilmour Stratan ger mid boosten en push av de redan för basiga EMG SA-mickarna. Här upplevde iaf jag en önskan -att medvetet skapa effekterna av en riktigt, riktigt stor scen -med längre signalvägar; för att få bort lite av den irriterande basigheten i mickarna. När väl mid boosten började pusha signalen; skulle det märkas lite mindre i basen. Clapton Stratan däremot: Återigen: KLOCKREN! Här kan man istället kompensera mickarnas EQ -med EQ-kontrollen. Detta medför givetvis att funktionen bli optimalare -och VÄLDIGT MYCKET MER användbar.

Efter det här bestämde jag mig för att starta ett nytt bygge: En Clapton -style Strata. Det unika soundet i instrumentet är inte bara unikt -utan även väldigt användbart inom många områden. Soundet är i grund ett vintage sound -fast annorlunda. Det erbjuder den som spelar verkligen någonting annorlunda och unikt. Detta oavsett om det är genom vintage prylar -eller genom modernare prylar man kör igenom. Fantastiskt adaptivt instrument; som ej räds längre signalvägar eller brum. Ett ut-i-tårna perfekt live instrument helt enkelt!

Sökte fran en Al-kropp, en lönn hals och ett set brumfria mickar -som jag hade i lådorna. Idag blir det att fräsa i kroppen för Mid boost systemet. Resten av prylarna är redan beställda; och på väg. (Ska bli kull och se hur en Clapton mid boost system funkar till sammans med ett set Kinman Woodstock mick set. Målbilden är dock att få en gitarr färdig -som är bättre än dessa två låne instrument. Blir det så; lär nog ägaren av dessa två CS-Strator även vilja ha ett exemplar.


/ Jonken

Intressant, aldrig testat nån av gitarrerna.
Vad är det för mid boost du använder?
Köpte nyligen en germanium fullrange boost pedal som verkligen lyfte soundet till en ny dimension.
Vad tycker du är fördelen med att ha en boost i gitarren förutom att kunna kontrollera den via gitarren?

Trevlig läsning!
Tack!!!!!!

Här är en rätt grundlig genomgång av ljuden, https://youtu.be/cehL7fbvWuk?feature=shared

Det verkar ju som en helt klart intressant modd Jonken!

TBX-tonkontrollen är "batterifri" så den kan ju sättas i vilken gitarr som helst vad jag kan förstå.

Det är lite märkligt att det tydligen finns ett så pass stort motstånd bland gitarrister mot aktiv elektronik. Möjligheterna är ju gigantiska vad gäller förförstärkning, EQ/ton, men även switchning när man har många mickar och kombinationer av micktyper.
Många fina gitarrer gick ju i graven pga rädslan för aktiv elektronik, som MusicMans ursprungliga gitarrer och Ovations "breadwinger", den som såg ut som ett sharkwing plektrum!

Nåväl tillbaks till tråden ämne:
Att det finns skillnade mellan Fenders egna system och EMG system är väl väntat, och är säkert upp till varje musiker att avgöra vilket som passar bäst!
Jag har inte provat någon gitarr med något av allternativen, men däremot lyssnat en hel del både på Gilmour och Clapton när dom spelar stratocaster.
Har alltid gillat Gilmours strata sound skarpt,,,,,,,,,,men det är mycket elektronik signalen ska färdas i innan den möter förstärkare för att slutligen landa i mina öron!
Claptons Strataljud på senare år tycker jag dock är vidrigt, så långt bort man kan tänka sig från mitt ljudideal! Men om det kommer från gitarrens elektronik eller inte vet jag inte för jag tycker hans ljud är lika kasst även när han spelar Gibson nu för tiden.

Alembic och BC Rich var väl märken som hade viss framgång med aktiv elektronik men det varade inte så länge.

Det är väl lite att allt det där är genomförbart utan att behöva hålla på med batteri i gitarren med i stället apparater utanför gitarren vilket gör sådana guror mindre populära. Den enda fördelen att ha elektronik i gitarren är om man vill motverka effekten av kabelkapasitansen. EC midboosten ser för övrigt ut så här https://drive.google.com/file/d/1G4SmIp ... sp=sharing

Länken är tyvärr inte åtkomlig, du behöver ge tillstånd för läsning via drive.

Fungerar den nu?

Mid boost -kittet -som sitter orginal i Clapton Stratan; är den här:https://www.thomann.de/se/fender_mid_boost_kit_clapton.htm
In action (genom old school vintage prylar):
https://www.youtube.com/watch?v=dCc00pX_pFA
https://www.youtube.com/watch?v=vyftaay-pFA


/ Jonken

japp! ganska rejäl boost på max där... 28 db!

För en 15-20 år sedan sedan så köpte jag en Westone bas som troligen var från början av 80-talet.
Den hade en passiv EQ på en ratt som var mycket effektiv, man kunde tro att den var aktiv.
Har för mig att jag sökte efter info om EQ:n på nätet och hittade en del beskrivningar.

Gilmour Strata vs. Clapton Strata = Same; fast två helt olika världar. I min värld ser jag dock Clapton Stratan som överlägsen Gilmour Stratan. Precis ALLT. Och då menar jag verkligen ALLT; anser jag att Clapton Stratan gör bättre än Gilmour Stratan.

Den stora skillnaden mellan Gilmour och Clapton; är ju att Clapton är en 'straight-into-amp' -kille. Dvs Eric vill tillverka all ton från själva gitarren; medans Gilmour har en mer avancerad signalkedja.

Men precis som du nämner: Det är vad man i slutändan får till sina öron; som räknas.

När jag gjorde mitt A/B test mellan dessa två gitarrer; vad det Gilmours äldre, aktiva sound (EMG DG-20) i gitarren. En mer 'korrekt' A/B-test hade nog varit mot en äldre Clapton Strata utrustad med de 'släta' noiseless -mickarna -istället för Gen4 noiseless mickarna med polerna. Idag kör ju DG med passiva mickar: En blandning mellan Seymour Duncan och Fender CS-mickar i sina Strator. Har en testat en sådan Gilmour Strata; men däremot är man ju bekant med mickarna i den samma (Duncan SSL5 + Fender CS Fat 50's).

Jag tycker definitivt att det finns bättre mickar än Fender Noiseless -mickarna; som sitter orginal i Clapton Stratan. Bla DiMarzio Area -mickar är exempel sådana mickar. De borde fungera fantastiskt mycket bättre med Clapton elen. Jag önskar att jag hade haft några extra Area mickar liggandes -för att kunna bevisa denna 'tes'; men jag har tyvärr inte det. Så vi får se vilka mickar jag i slutändan landar i mitt Clapton bygge. Har iofs ett set Kimnan Woodstocks liggandes. I värsta fall får det bli dessa.


/ Jonken

Nu blandar jag in Jeff Beck...
Gilmour gästade Beck på åtminstone en konsert; det var slående vad olika gitarrljud de hade.
Tycker det överensstämmer bra med hur Jonken beskriver skillnaden mellan Gilmours och Claptons ljud; här nästan "försvann" Gilmour jämfört med Beck.

Ja den är kraftig och använder man den till lite hetare mick kommer kretsen klippa. Den är gjord för en klen single coil för att få den till het humbuckernivå. Slängde ihop den där kretsen själv en gång för att testa. I stallläget fungerade tonen bra men i eggläget blev det lite väl basigt. Problemet är ju att i stalläget förstärker man även allt brum från en singlecoil med 28dB....