Jag har en bra P-bas som låter bra och mycket rent akustiskt, där den lägsta stallsadeln går i botten och jag skulle vilja sänka stränghöjden lite mer. Och då är det ju omvandling av halsen som är lösningen.

Vad skulle ni gjort? Enklast är att köpa shims. Men då blir väl anläggning emellan kropp och hals sämre, vilket borde kosta ton. Är fräsa de enda alternativet? Vad brukar en bra etablerad gitarrtekniker ta ta för det?

Jag har fått en gammal stratas halsinfästning omfräst en gång vid bandbyte, annars har jag aldrig behövt ändra halsvinkeln på något gitarr. Vad har ni för erfarenheter här?

Har "shimmat" halsen på gitarrer och inte märkt ngn noterbart försämring av ljudet.
Hade startat med det och tycker du att det blir en försämring av ljudet så får du lämna in den till ngn tekniker.

Hur en kropp och hals sitter ihop med varandra -ger i princip HELA grunden till hur ett stränginstrument låter och fungerar.


/ Jonken

Köp tapered (taperwound) strängar.

Det finns ju shims som är "heltäckande" så att säga, inte bara en bit längst in i fickan. Sedan vill man ju i få fall ha ett riktigt stadigt material i shimsen, helst hårt trä. Det kommer upp massor med Neck shim bass som sök.

En sådan shim borde inte påverka nämnvärt, fast jag håller helt med Jonken om att en stadig halsfog är mkt viktig för ljudet. Helst genomgående hals, sedan är det ju så att det ger ett visst ljud med en något mindre distinkt sammanfogning, basfrekvenser försvinner t.ex sägs det...

Som Michael säger, testa, och blir det för galet så får du väl fräsa.

Jag har bara svårt att se att det kan inträffa på en P-bas med rak hals utan att det uppstår sträng-rassel? Alltså, att du har stallet helt i botten men ändå har utrymme att vilja sänka.

Fulmek: slipa bort lite från undersidan av stallsadeln.

Väldigt vanligt förkommande problem på sträng instrument med skruvade halsar -om man avlägsnar shims ur halsfickorna. Det ligger ALLTID ett tjockt lager lack i de främre kanterna i halsfickan. Detta ger en onaturlig, vriden och 'tvärtom shimsad' -tilt effekt på halsar. Utöver detta tenderar även centerlinjen genom hela instrumentet även vara pretty 'off' i samband med detta.


/ Jonken

Det är väl bara att slänga in ett shims och prova? Antingen såga ut ett i hårt trä eller klipp till en remsa plåt, eller mässing och lägg emellan! Kan garantera att ljudförändringen blir knapt märkbar, och med tanke på att många basister kör på både femton och tjugo år gamla strängar utan att klaga så lär det funka!
OT:
Renoverade en gamal halvacke 60/70 tal av fabrikat Teisko där strängvinkeln var katastrof! Skruvade av halsen och fann ett shim
av äkta kartong! Med Japanska skrivtecken och allt! Givetvis åkte shimet in igen, kompleterat med nått annat som jag glömt! Men Gitarren hade ett helt OK sound både före och efter min handpåläggning!

Många Fender instrument på 50 60-talet var väl oxå shimade från fabrik? Och shimet var ofta en liten remsa forbon (vulkaniserad pappkartong ungefär) som pickupernas bobbinändar var gjorda av.

Min Fender Custom Shop Nocaster från 1997 (”Cunettocaster”) har ett shim som täcker inre fjärdedelen av halsfickan, av ett material som ser ut som ett ganska grovt slippapper. Den köptes ny på Boogie Musik/Musikbörsen i Växjö.

Det finns absolut inget att anmärka på ton/klang/sustain hos det instrumentet. Gitarrens häng är bland de bästa jag upplevt hos en tele, det tunga soundet har renderat den namnet ”Mjölner”.
Den har spelats väldigt mycket och banden har bytts till rostfria av Åke Björnstad i Göteborg för 10-15 år sedan.
(Pickupsen har efter 20 år bytts mot Don Mare ”Green Onions” i stall och Lindy Fralin ”Big T” i hals pga. viss avsaknad av diskant hos Fenders Nocasterpickups då dessa är i hetaste laget.)

Köp och prova.

https://www.gmf.se/byggmaterial/tra-material/shims

Edit: passade inte för bas givetvis

Kolla setup. Ibland kan det bli lite konstigt rassel om inte reliefen är ok. Om allt där är ok - shimsa och prova innan du provar andra ingrepp.

Jo, jag har varit noga med halsinfästingen på Fender-modeller ända sedan jag började bygga HPD och skruva i gitarrer som 18-åring. Det är egentligen därför jag frågar. Jag kanske varit väl extrem..?.

E-strängens stallsade är i botten, eller så lågt man kanske ställa den utan att hela sadeln ligger emot stallbasen.

Halsen behöver spännas lite, men jag behöver fylla på med några brickor i dragstångskanalen för att dragstången ska gå att spänna mer. (Jag har redan lagt i några uppborrade brickor för att dragstången över huvudtaget sak funka.)

Men jag får nog börja med att komplettera med fler brickor och spänna dragstången lite mer så halsen bli helt rak. Då får jag se om det räcker eller om jag behöver vinkla halsen. Jag kanske börjar med att ahimsa för att känna om det är den perfekta P-basen för mig eller om jag ska låta den gå vidare. Om det känns som den perfekt P-basen för mig, så kommer jag förstås kosta på mig en omräkning. Det är det ju det värt om det är en keeper, men helt bortkastat om jag den ska säljas vidare.

Tack för alla synpunkter, svar och förslag.

Tack. Det påmind mig att jag se över halsfickan och rensa den på eventuellt lack-kladd.

Jag fixade en gitarr med dåligt utformad halsficka och jag upplevde lite ljudskillnad inte som natt och dag men nåt hände, men som alltid med ljud är det lite svårt att ta på.
Men en sak som var väldigt uppenbart var att stämapparaten blev mycket stabilare efter jag fixat till halsfickan, det går att ta på.

SÅ halsfickan påverkar definitivt ljudet och vibrationerna.

Varsågod.

Dock lite mer matnyttigt om anliggningsytor på stränginstrument:

-Jag tror att vi alla kan vara överens om följande: Ju bättre kontakt två bitar har mot varandra = Ju bättre är detta ur samtliga aspekter.

-Optimala kontaktytor handlar inte bara om träbitar; utan i allra högsta grad även om ex; översadlar och hardware.

-Man kan göra en hals ficka helt perfekt; men ändå inte få ut den önskade effekten. Detta beror på följande: Bara för att anliggningsytan på kroppen är perfekt; betyder ju inte att halsens anliggningsyta är det samma. (Lackade ytor är ofta VÄLDIGT ojämna.)


Exempel:
Levererade ett instrument åt en minst sagt nöjd kund idag. Detta var en DYR neck thru gitarr med ett Floyd Rose system på. Det ENDA jag gjorde på gitarren (förutom set up och strängbyte) -var att slipa om/optimera Floyd hyllan på halsen + slipa om/optimera Floyd nöten undertill -för optimal kontakt. Vad jag försöker säga här är följande: Det är dom små extra detaljerna som gör skillnaden. Inte de 'vanliga' sakerna som de flesta redan känner till.


/ Jonken

Jag börjar med att lägga på ett par extra brickor på dragstången så att jag kan räta upp halsen så den blir helt rak. Jag sak också kolla halsfickan så att inte lackrester har skapat en negativ kil.

Om inte det gäller så får jag ändra halsvinkeln.

Jag har ändrat halsvinkeln på två st strator med gott resultat. Men i mitt fall åt motsatt håll, d v s jag ville kunna sänka stallsadlarna mera. Anledningen är att jag upplever att bockade stålsadlar blir mkt stabilare om dom får vila på så korta höjdjusteringsskruvar som möjligt. Långa skruvar gör dom "vingliga" och instabila.

Inser att jag riskerar att svära i kyrkan här, men jag är inte säker på att träkilar är den bästa lösningen. Jag tror att det kan vara bättre med två riktigt bra anliggningspunker än en större yta (hel kil) med tveksam anliggning. Är heller inte säker på att shimsen måste vara av trä eftersom tjockleken då kan variera med luftfukigheten. Som exempel blockade jag en gång ett stratastall med en träkloss som spändes fast "stenhårt", men efter en tid ramlade den helt sonika ut eftersom den krympt när luften blev torrare.

Mina stratahalsar har jag shimsat med tunna (0,5 - 1 mm) remsor (kanske 5 mm breda) av hårdplast (t ex fr ett kasserat CD-fodral e dyl) som jag klämt fast längst ut i halsfickan, utanför skruvarna. Tycker att det funkar hur bra som helst, och upplever inte att tonen har försämrats (kanske t o m motsatsen).

Tror att Buzz Feiten förespråkar shims där.