
Re: Ny projekt gura. (En kines...)
Körde ett litet 'ryck' med gitarren -och fick den klar.
Stall stolparnas hål/position visade sig sitta korrekt på kroppen. Samtidigt som det bara skiljde några hundradelar i diameter mellan studsen som satt orginal i gitarren -och Schaller studsen. Då tänkte jag: -Whatta F: De e ju bara å köra med studs och skruv nu. Möjligheten att plugga om till woodscrews senare finns ju ändå kvar ifall man vill. Jag förberedde endast lacken kring hålen med lite slippapper; för att det inte skulle spricka. Sedan var det bara att knacka ner Schaller pluggarna i hålen. Det gick extremt tight in. (Var tvungen att använda med av metallkloss -istället för träklossar som jag vanligtvis använder i dessa arbetsmoment.) Hålen för fjäderklon baktill som var 'hej-å-hå' borrade; pluggades och borrades om korrekt med gitarrens centerlinje.
Hoppade över till att se över banden och brädan. Några av banden hade rest sig lite i mitten. Dessa knackades ner. Med detta satt alla band jämnt och fint på brädan. Sedan polerades samtliga band upp ordentligt med stålull; som ger den där slickare -mer lättspelade kvalitetskänslan i ett stränginstrument.
Efter att ha strängat upp och intonerat gitarren med GHS Boomers 009-042 strängar; var det ÄNTLIGEN dags för delen som jag såg mest fram emot: Elen och mickarna. Ny CTS 500K pot + nytt jack -med braided wire (jordomsluten kabel) monterades. En ny pickup ram i Gibson storlek monterades korrekt i centerlinjen. (De gamla felaktiga hålen pluggades tidigare.)
Först ut i pickup väg var den klasiska Gibson 490T. Detta är ju i grund en PAF:ig Alnico II spole -fast med bredare polspacing. Micken lät hur bra som helst. Dock till denna gitarr ville jag gärna ha lite mer 'spark i röven' -än vintage soundet.
Nästa pick up ut var SD Screaming Demon Trembucker. Som väntat lät detta för vasst och gryningt. Så detta gick bort direkt.
Tredje försöket var samma Screaming Demon med Alnico II magnet. Resultatet var ett varmt sound med lite mer attityd. Detta dock tyvärr till bekostnad av diskantregistret -som inte fungerade alls.
Fjärde försöket var Samma Screming Demon med Alnico IV magnet. Detta lät helt klart mycket bättre -jämfört med Alnico 2 -magneten. Helt klart mer dynamik -och en gnugga lätt gryn ovanpå det. Helt OK; men inte riktigt det jag sökte efter.
I femte försöket kom fullträffen: Screaming Demon med keramisk magnet. Varm PAF-botten -med EN EXTREM dynamik palett ovanpå: -WOW!!! Och här snackar jag inte alls om en 'puchad'/tvingad ton: Tvärt om: En naturlig, dynamisk ton; som är högst formbar med anslaget. Detta i sin tur resulterar i en fantastisk orgie i övertoner/pitch harmonics/sqoueelz -om man gillar sådant. Det flesta spolar är ju beroende av större mängd överstyrning -för att kunna leverera detta. Här är det nästan tvärt om: En hängande Zakk Wylde -sqoueel genom en HELT REN Twin?: -Där: Varsågod. Instrumentets varmare mahogany -metalliskt klara och tighta akustiska klangbild -kämpar sig smått fantastiskt genom micken till stärkaren. En dynamik som är så as bra; så att man trots pedaler på golvet -egentligen inte behöver vrida ner volympoten alls: Utan bara toucha strängarna återhållsammare. -GRYMT!
Gitarren har en 24 3/4 mensur. Detta lägger spelkänslan ganska klockrent bland typ; standard Gibba Explorers. Detta med en aningen snabbare och explosivare akustik klangbild. Detta del påminner lite mer om al kropps plankor. Här är det definitivt egenskaperna från asien mahoganyt gitarren är byggd av som påverkar. Svajjet -som med mina personliga set up preferenser hamnar ändå en bit ovanför ytan på kroppen. Trots att stallet inte är har någon recess undertill; ger möjlighet till väldigt generös up pitch i svajfunktion. Stämningsstabiliteten är top notch -med Schaller grejerna. När man töjt ur strängarna; kan man lyfta gitarren i svajarmen och skaka sig less -utan att stämningen ryker. Radiusen på brädan ligger ungefär på en rak 15/16 tum -och gitarren har en dubbelverkande dragstång. Detta innebär att -med jämna band kan man sänka ner sträng höjden ordentligt ifall man så önskar. Upplever inte åtkomsten till de högsta banden på brädan lika djävlig som jag trodde att den skulle vara. Dock lämnar den helt klart lite mer att önska; ifall man skall leverera någon riktigt avancerat tekniskt nummer nere i klykan. Allt är exakt och sjunger ut -ifall man någelunda bekvämt kan nå banden.
Overall är detta ett attityd rikt instrument -som garanterat vänder på några extra skallar bland folk. Detta både bland instrument kännare -och allmänheten; eftersom gitarren är så unik -och svår placerad. Vilket landar det här i det klassiska: Kan man backa upp gitarrens extra attityd med; -sitt lir, -sina chops -eller sitt kroppsspråk: Upplevs man nog både som mer unik och en vinnare i andras ögon. Däremot att fucka up 'smoke on the water' -riffet även på ett blött party gig: Tar nog ner skylten snabbare än snabbast för vem som helst här. Men detta är ju som bekant fallet med vilken attityds rikare instrument som helst.
Har knäppt bild på guran. Kan SMS:a bilden till någon som vet hur man kan lägga ut den i denna tråd. (Skicka mig gärna ett SMS på 070-2601300 -ifall någon är sugen på att hjälpa mig med detta.)
/ Jonken
