På en Strat med en fullstor HB i stalläget vill jag löda dit något nytt.
Där sitter nu en Shadow Blues Swinger SH681N (splitbar och det vill jag fortsatt ha) som låter ganska fjösigt, vill ha det fetare.

Vad säger panelen?

Jag gillar Dimarzio Dual Sound och Tone Zone.

Tack, ska kolla dessa

Gör så, Dual Sound är egentligen en Super Distortion med fyra tåtar.

Har alltid gillat Bill Lawrence pickuper, hade en sådan i en strata för länge sedan, sitter i dag i ett hemmabygge.
Sen vet jag inte exakt hur fettma i micksammanhang låter i och för sig! Men jag tycker dom påminner om gamla rickenbacker 30-tals lap-steel i ljudet.

Jim Tyler Super Humbucker.
Bra drag och låter bra i split.

/Mats N

Har själv haft Seymour Duncan JB i stalläget på strata, splittbar som jag tyckte var riktigt bra

Ett tips kanske?

Lundgren. Alla dagar i veckan.

Tack för alla tips, ska snoka reda på lite om de nämnda pupsen - får se var det landar.

Feta humbuckers brukar ge riktigt dålig balans med singlecoilmickarna. Tycker det funkar dåligt, men det är kanske en smaksak...

Beror på hur man ska använda det. Man kan ha distat ljud på stallmicken och sen flippa till den svagare halsmicken för renare ljud. Då är det en fördel om det skiljer mycket i output.

Mina 'fem' i ämnet:
Fetare (läs; basigare) humbuckers är min värld inte lösningen till ett fetare sound. Vill man ha ett fetare sound; är det faktiskt "the other way around". Fettet kommer inte från mickarna -utan ifrån förstärkaren. Och fett ur en förstärkare innebär egentligen att vrida till för mer fett. Problemet med att ratta in mer i stärk -med muffigare mickar: Är att soundet grötar ihop tidigare. Med detta sagt: Det är absolut inte fel med mickar som låter fetare; så länge dessa mickar har den så viktiga dynamiken och definitionen. Vi kallar ofta detta för 'tighthet'. Dessa typer av mickar finns givetvis tillgängliga där ute. Nackdelen är att dessa är färre -och tenderar ofta kosta lite mer.

Personligen anser jag; att hur en humbucker mick i grund låter: Styrs av vilken typ av magnet som sitter i dessa. Det finns hur många variabler som helst -hur detta påverkar sound. Dock för att göra detta så enkelt som möjligt och förstå; listar jag nedan de vanligaste magnet typerna i HB-mickar med ett ord; hur jag tycker att dessa påverkar grund soundet:

Alnico II - Naturliget
Alnico IV - Definition
Alnico V - Grynighet
Keramisk - Tryck

Beroende hur spolarna över dessa magneter lindas; ger helt olika EQ-värden -samt output ur en HB-mick. Dock den gemensamma grund nämnaren i soundet -är det som är listat här ovan.

Naturlighet är kanon för att återspegla den naturliga strängtonen i ett instrument. Detta innebär samtidigt: Tonen du matar in; är också tonen du får ut. Detta på både gott och ont. Tjockare strängar = Mer bas osv, osv.
Definition är egentligen anslag och strängseparation. Mycket av tonen kan formas mer med anslaget -och strängarna separeras mer separat.
Grynighet är mer "gryn" -istället för en muffig bas. Enkelt kan man säga att detta ger mer mellanregister i basregistret. Den naturliga basen hamnar ovanpå "grynet".
Tryck här är ej att blanda ihop med output. Trycket jag refererar till här är en jämn "pusch" över alla strängar.

De flesta av dessa magnet karaktärer märker man enklast i anslaget -förutom "grynet" som man hör i den ut ringande tonen. Ju lägre output micken har = Ju enklare hörs dessa nyanser i soundet. Än en gång: Hur -och med vad humbucker spolarna är lindade; ger den slutliga outputen och EQ:n i mickarna. Magneterna ger dock grundkaraktären som lindningen formas runt i mickens EQ. Oftast: Ju mer man lindar = Ju mer bas och output tenderar detta ge i en HB-mick. Detta samtidigt som man tar bort diskant och flyttar mellan registret över till basen.

Åter till frågeställningen: "Fetare HB till stallläge":
Jag skulle göra precis tvärt om. Jag skulle välja en återhållsammare, dynamisk HB-mick -och dra på mycket mer fett i stärkaren. Jag skulle satsa på en F-spaced DiMarzio PAF Master -genom en 500K volym pot och en extra 500K-isch parallell resistor. Utgår ifrån att vi snackar om en H/S/S mick konfiguration här. Detta gör gitarren ENORMT flexibel: Typ HB och SC i samma gura. Allt från brutal metall till Hank Marvin. Parallell resistorn mellan ett pothölje och switchluggen för halsmickens hot/signal. Detta ger klassisk SC-ljud i position 5 och 4 -på 5 läges switchen. Och då givetvis Klassisk PAF till fullt metall vräk i läge 1 på samma switch. Detta gärna genom en preamp pedal typ; en treble boost eller en tube screamer -pedal > in i en klassisk Marshall med gain ratt. Detta ger en ENORM palett bara med hjälp av gitarrens volymkontroll.
Att tappa/spitta HB-micken krävs att man flyttar tone tone grejerna från switchens ena sida -och kopplar dessa direkt till mickarnas hot -luggar. Smart är att köra en separat tone till HB-micken och en master tone till SC-mickarna. Switchens andra sida kopplar man ala Ibanez JEM -för stallmickens tap -funktion. Detta ger splittad HB tillsammans med mittenmicken i switch läge 2. Fördelen med Dimarzio här är att den måste lödas omvänt (signal & jord>) -för att passa Fender mickarna. Detta medför att när HB-micken splittas; blir stall spolen i HB:n aktiv -istället för halsspolen i den samma. Detta ger en Tele 'ish -effekt tillsammans med mitten micken. (Tyvärr genom 500K här; utan en fetare custom 5-läges switch.) Dock coolt ändå.


/ Jonken

Tycker även att "fett" kan innebära att man har boostad mid. Antingen ifrån mick, stärkare eller en pedal.
Om jag skulle ge mig på att köpa ett par lite "busigare" (som Lehnert säger) humbuckermickar så skulle jag nog skaffa ett par som hade lite extra tryck i lågmidden.

Tack för glada tillrop.

Förstärkaren är ställd med ett fett mjukt ljud, spelar i stort sett rent i stärkaren (just nu en Pignose G40V - bara förstärkardelen - kopplad till en "no name" 212 basreflexlåda).
Jag låter pedaler sköta färgningen av ljudet, sist i kedjan en BOSS GE7, så att få fram ett i grunden fett ljud har inte varit några större problem och det låter mumma med halsmicken (Seymour Duncan JB Jr HB) och även mitten (Peter Florance VooDoo P90)
Är alltså inte ute efter en het p-up i stalläget utan snarare en som har god balans med de övriga.

Tror att jag har hittat lösningen bland grejerna jag hade hemma - en Tonerider Rocksong .
Har bara testats hemma i lägenheten och det låter bra så långt, men den ska få en ordentlig snytning i replokalen, kanske redan ikväll.
Återkommer med utvärdering.

Det blev bra med den där Tonerider Rocksong på gitarren.
Den är egentligen en pup för halsläge men då jag gillar mjukare framtoning i pups så funkar den fint i stallet för mig.

Så här lät det i repan igår.
https://youtu.be/J4ZqN_DJ3RM

Först rent i stärkaren och sen lite pedaler på - bl.a. Mad Professor Forest Green Compressor, Mooer Pure Boost, Boss GE7 ...
Bortse från mitt mediokra spel, bara leker runt lite utan någon direkt tanke.
Ser fram emot att få testa den tillsammans med bandet senare i veckan....