Här har vi en bra exempel gitarr för "det varmare" stallmickssoundet jag nämnde om tidigare:
http://no1guitar.se/sv/begagnade-vintage-instrument/151621-gison-sg-standard-black-2400000012757.html

Att notera här: Är det längre avståndet från stallklackarna till stallmicken.

Att droppa ur orginal tar-back -micken; och droppa in den återhållsammaste PAF-micken man hittar: Ger ett alldeles fantastiskt naturligt, varmt sound -ur högtalarna. Soundet hänger enormt mycket genom en Marshall plexi, Orange eller VOX -helt utan hjälp av extra distar & dyl. Soundet blir typ; mer AC/DC -än AC/DC själva. Och detta är rent ut sagt ûber coolt!

Men som säkert alla förstår; handlar ju ett SG -köp plötsligt om helt andra pengar; OM man lyckas hitta ett exemplar som är fin.


/ Jonken

Aha, då förstår jag lite mer angående greppbrädans längd. Får väl se vad det går att hitta till slut...vore gutt att kunna känna på guror med både kort och lång greppbräda och se om man kan känna nån skillnad.
Jakten går vidare!

Det generella med dessa äldre 70's SG's; är att de har en VÄLDIGT smal bredd (läs; bräda) -på halsen. (Känns nästan som att hålla i en sopkvast.) Detta ger dem en väldigt speciell spelkänsla. Ton mässigt är de som ett klassikt gammalt vintage instrument: -Enormt mycket naturlig sträng klang, -otroligt lång naturlig sustain, -och klipp/twang. Många av dessa äldre SG's har varit med om halsbrott uppe vid huvudet -av någon konstig anledning...?

-Lycka till i SG jakten!


/ Jonken

Det vanligaste skälet till glipan mellan halsmick och greppbräda beror på att de flyttat halsmicken närmare stallmicken pga halsinfästningen blev för klen när micken var längre fram.

Stämmer inte. Däremot har de flyttat ut halsen -från kroppen av samma orsak.


/ Jonken

Den perioden som de flyttade in halsen mera in i kroppen är ca 72-83 och var kappast ansedda som Sg:n primetime.

Håller med. Så är det absolut. Egentligen är ju hela SG-linen en "fluke" av Gibson; när det blev tvärnit ifrån Les Paul. Men konstigt nog -låter just dessa mer "udda" exemplar av SG riktigt nice. Dessutom har ju Gibsons värsta SG-modeller av "supreme" -alltid haft brädan ända in till halsmickssargen. (Detta berättar ju en del om hur även Gibson själva anser om denna typ av konstruktion.)


/ Jonken

Stämmer inte , LP modellen sålde katastrofalt dåligt redan 1957/58. Les Pauls karriär var också i princip slut.
SG var en helt ny modell som man sålde MASSOR av till skillnad från 1958-1960 Les Pauls

Det var en planerad utveckling från Gibsons sida som inte inkluderade Les.

Hela det med flyttande av greppbrädan både i längd och höjd är att man experimenterade och ändrade halsinfästningen hela tiden, den blev aldrig riktigt bra.
Den smala nöten mellan slutet 1965 och 1978 var ju oklart vad det skulle vara bra för, det har jag inte riktigt lyckats förstå.

Den smala halsen på tex min -68 är helt suverån. Aldrig varit lättare att spela, jag gillar den verkligen.

Det finns säkert bättre referenser än detta; men "for what is worth":
https://www.guitarworld.com/artists/watch-les-paul-reveal-why-he-never-liked-gibson-sg
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gibson_SG
http://www.guitarsite.com/news/electric_guitar/gibson-1961-les-paul-tribute/


/ Jonken

Les gillade inte Les Paulerna heller, iunte den välvda toppen , wraparoundstallet, Cherry sunburst eller ens Humbuckers. SG'n gillade han såklart inte heller.

Han var en uppfinnare som moddade all utrustning till oigenkännlighet.

Gibson hade ett 5-års kontrakt med Les från 52-57 , 57 när modellen sålde dåligt så signade man ändå på 5 år till just pga Humbuckerns tillkomst vilket man trodde skulle boosta modellen kraftigt.

Så blev inte fallet och det går knappt att ens hitta en bild på Les hållandes i en 58/59 LP. En finns på en demo på ett hotell, prislappen sitter kvar på den.

När man bytte till SG designen 1960 så fortsatte man sätta på Les Paul loggan eftersom man fortfarande hade kontrakt. Inget i kontraktet verkar dock ha begränsat Gibsons rätt att ändra konstruktionen.

Les finns med på ett flertal bilder tv-shower och skivomslag spelandes SG så han använde dom kanske plikttroget

1968 gjorde Les en comeback som skivartist 53 bast gammal och vid den tiden hade intresset för Les Pauler vuxit under 60-talet, därav startade man samarbetet igen.

Les Paul ville absolut ha P90 på den första gitarren som kom och fick som han ville, Endast 2 mickar på Custom-modellen var också hans idé , han moddade tidigare sin SG Custom just genom att ta bort en av mickarna.

Les nya karriär blev kortfattad men denna gång slog ju gitarrmodellen ordentligt och mig veterligen fick Les fortfarande en royalty för varje gitarr som tillverkades fram till sin död 2009