När vi repade igår kväll så föreslog någon att vi skulle spela Van Halens "Ain't talkin 'bout love" och vår sångare tyckte då att jag kunde testa min Ibanez RG550 som köpte för ett tag sen för prova vad jag kan göra med en räsergitarr. Den är gammal och jag ska fixa till den på lite olika sätt. D v s justering, byte av mickar till DiMarzio Norton/36th som jag har över, uppdatering av stallblock och optimering av Edge:t i båda ändar. Men har inte hunnit längre än att byta strängar och justera upp Edge-stallet så att den är spelbar. Så än så länge är den helt original.

Jag har aldrig spelat på något liknande i ett band tidigare, utan i stort sett bara spelat på 50-talskonstruktioner (ja bortsett från PRS då).

i ärlighetens namn så har RG:n med sina V7- och V8-mickar inte låtit fantastiskt när jag spelat på den själv, så jag hade inga förväntningar på att det skulle låta särskilt bra ihop med bandet, men helt klart så skulle det passa rätt bra med en gitarr med låsbart svaj till den låten.

Till allas vår förvåning så lät den hur rätt som helst trots V7/V8-mickarna och att den är långt från färdigrenoverad. Det är kul när saker man inte tror på sitter som en smäck i bandmixen, klart bättre än med någon av mina amerikanska gitarrer. Att den fick mig att spela lite bättre hjälpte förstås till (Edge/Floyd är kul) men även ljudmässigt var den väldigt rätt. Det ska bli kul och se hur den blir efter renoveringen.

Jag tror att det är du som spelar så bra att du kan få allt skit att låta bra.

Är du säker på att det var p.g.a mickarna då och inte p.g.a stallet?

Det finns många som väljer just floyds för att de tycker att det låter bättre, inte nödvändigtvis för att de ens använder svajet.

Ha, ha! Nä, det är tvärt om. Jag behöver bra grejer för att kompensera för bristande talang.

Nä, det var inte på grund av mickarna, det var snarare trots mickarna. Gitarren d v s en japan-tillverkad RG med Edge är ju en bra gitarr i sig. Men mickarna verkar ingen gilla och jag kan inte säga att jag varit direkt imponerad över hur den har låtit inkopplad när jag spelat med den ensam, i alla fall om man inte drar på med ganska mycket dist.

Nu körde jag med en del dist och dessutom med delay a'la EvH och då lät det bra i bandmixen och det var lite oväntat

Kul story!

Det är ju lite så att det går trend i att somliga saker alltid är rätt och andra alltid fel (som med de mickarna).
Det finns bättre mickar, beroende på vad man är ut efter, men de där sitter är ju långt ifrån kass.
Gitarrister är ju mest placebostyrda pajaser


/Magnus

Det är mer än en gång jag märkt att ett instruments ljud ensam låter allt annat än bra, men i en bandsituation kan låta lysande.
En vän till mig som spelar trummor har ett Gretsch sett från sextiotalet som låter riktigt tråkigt och oinspirerande för sig själv, ett sound som låter mer kakburk än trummor, men i ett rockband med blås på lagom ställ slinker dom in i ljudbilden som smält smör!

Ha ha!! När t o m du kan kosta på dig att säga att något det står Ibanez på är det minsta lilla halvdåligt, ja då vet man att det är ren skit..

Har också haft inne ovanligt många -80 och -90 -tals Ibanez RG räzers på sistone (Typ: 'Pre Prestige). Får lite vibbar av att en hel del folk har tagit fram sina äldre racers ur garderoben; och vill ge dessa en chans till. Instrumenten är ju torra, fina grejer nu; vilket gör att dessa basswood kroppar inte alls låter lika tråkiga som de gjorde back-in-the-day.

Men JÄKLAR vad vissa av dessa gamla RG's har komprimerat! C-C måtten mellan EGDE-stolparna är ibland lite småintressant. Dock är basswood ett väldigt mjukt träslag -och stolpbussningarna är oftast limmade i fabrik. Dessa har också grövre jängor mellan bussning och stolpe; varifrån det går att hämta lite mer 'spel' i sidled -om man skiter i/lossar låsningen i stolparna.

Tyvärr är orsaken till att många arkiverat dessa instrument; att man klantat sig. Skruvat i stallstolparna med strängtryck på -utan att veta bättre. Resultatet är givetvis det klassiska: Ingen stämningsstabilitet; pga eggen och skårorna i stolparna har fått smisk. Vanligt är också att den gamla original Ibanez 5-läges switchen har gett upp.

Dock när en äldre räzer funkar som den skall; har den trots allt en helt ok ak ton. Och med en bättre ak ton; brukar ju även spolarna som sitter i (oavsett vilka) -låta BETYDLIGT bättre. Så givetvis även de historiskt tröttare, gamla original mickarna: V7/V8. Dock är det ganska vanligt att stallmicken är bytt i dessa räzers redan innan man arkiverat dem.

Flersträngars 'bräng' -ljud funkar alldeles kanon! Nämnda VH's "Ain't talkin' 'bout love" är precis en sådan. Däremot att lyckas med det tightare treble licken i Ex "Dance the night away" -tenderar att thumpa och bumpa lite väl mycket i basregistret. Detta speciellt när man vrider ner på volymen.

Summa sum: Tycker att det SKITHÄFTIGT när folk ny upptäcker sina egna closet classics !!!


/ Jonken