Har alltid gillat utseended hos 4000-serien så när jag fick reda på att Rickenbacker gjorde gitarrer med samma kroppsform blev det liksom en sån där gitarr jag bara var tvungen att ha nån gång under mitt liv... Så för ett tag sen dök den här upp på vend. Den var i rätt dåligt skick, jätteslitna band, väldigt rostigt stall som saknade ett par skruvar, sprucket plektrumskydd, mickarna bytta mot gamla Gibson tarbacks osv. Men priset var bra så jag slog till. Kan väl nämna att säljaren spelar i ett band jag är ett fan av så det kanske spelade in litegrann med...
I alla fall, jag kunde inte låta gitarren vara i det skick den var men skulle jag försöka mig på att återställa den så gott som möjligt eller modda den till något som är mer idealiskt för mig? Till slut bestämde jag mig för det senare.
Jag beställde ett nytt stall från Mastery och medans jag väntade tog jag gitarren till Hasse på Ad-lib för att banda om den med medium jumbo i rostfritt stål. Det blev en massa krångel med att få hit stallet (inte Mastery's fel, dom var hjälpsamma och tillmötesgående genom allting. Skyller helt och hållet på Postnord) så jag bad Hasse göra ett nytt plektrumskydd och löda om elektroniken medans jag ändå väntade på stallet. Från början hade jag tänkt göra detta själv men resultatet blev hundra gånger bättre än något jag kunnat åstadkomma.
Halsmicken passade inte särskilt bra (rent fysiskt) så den fick gå men stallmicken låter riktigt bra och funkar väldigt fint i den här gitarren så den fick vara kvar. Valde att ha en volymkontroll, vanlig tonkontroll och en bass-cut ifall jag ändå vill ha nåt lite mer "jangly". Fixar nog nåt lite mer rickenbacker-aktigt till halspositionen i framtiden men just nu gillar jag den som den är. Påminner mig på nåt sätt om gamla Epiphone Coronet eller så med bara en mick och en massa plektrumskydd.
Till slut kom stallet och var en stor förbättring gentemot det gamla. Jag beställde också ett Duesenberg Tremola som jag var lite lat med att montera och sitter en aning snett men det funkar väldigt bra. Skulle nog välja det hellre än ett bigsby vilken dag som helst, billigare också.
Det är fortfarande lite som behöver göras. Skåran för höga e-strängen i översadeln är lite väl nära kanten och som sagt så vill jag nog ha en halsmick nån gång i framtiden men det visade sig vara en riktigt bra och intressant gitarr. Väldigt annorlunda än nånting annat jag har med sin smalare hals (på bredden) och väldigt platta radie på greppbrädan men ändå riktigt bekväm att spela på.
Lite bilder (inga bilder före eller under ingreppen tyvärr):
Ville också passa på och fråga hur ni bojare känner kring att modda vintageinstrument? Gör det nån skillnad ifall det är nåt mer obskyrt och kanske billigare jämfört med något mer "ikoniskt" och dyrare? Ärligt talat hade jag nog inte gjort allt det här om det inte var för att gitarren redan var i såpass dåligt skick.