Hej!
Jag har länge gått i tankarna att köpa en lite dyrare gitarr, detta är naturligtvis väldigt subjektivt men i min värld ligger en sån gitarr någonstanns i 25-30k segmentet.
Fender Telecaster är gitarren.
Så vad får man då för 25-30.
Ja antingen köper man en CS Tele för dom pengarna, något jag ställer mig ganska kritisk till då det känns som att den lär tappa en hel del i värde.. Samtidigt så tror jag att dom gitarrerna ofta kan vara bättre än riktiga vintage då mycket inom gitarrbygget har "datoriserats" man får mer exakthet osv osv ja ni fattar..
Däremot för 30k så kan jag ju också få en Tele från 70-75.. Frågan är då om en 70 talare bara för att den är från 70 automatiskt blir bättre än en ny usa standard.. Naturligtvis inte.. Oas så lär den öka i värde med tiden..
Ja ni förstår så går mina tankar kring detta..

Vad tycker ni? Egna erfarenheter?
Personligen så är min nr1 gitarr en Japan Strata från början på 90-talet.. Värdet på den kanske ligger runt 6k. I mitt tycket väldigt mycket skönare än många amerika jag spelat på. Så priset säger ju inte någonting egentligen..:/ Det var lite onsdags funderingar!

Mitt tips är att köpa en gitarr du trivs med istället för att gå på värdet. Jag har ägt gitarrer från både Gibsons och Fenders Custom Shop och även om de var bra gitarrer så kan man hitta minst lika bra gitarrer inom Gibson Standard-serien eller Fenders American Vintage-serie. Det finns garanterat folk här som ej håller med men då är det pga att de vägrar erkänna.

Dom är alla så olika , förändrats genom åren och från ex till ex.

Du bör knata runt och testa så mycket du kan, bestäm vilka 'key features' som är viktiga för dig
och inte går lätt antt ändra, tex vikt, halsprofil , radie , bandstavar...... det får man genom att testa.
Ta dig gärna till någon av mässorna som hålls, där finns det mycket att välja på.

Sen kan man såklart köpa på måfå, det blir oftast hyfsat rätt om du satsar på en bättre modell...

Av de du nämnerskulle jag personligen satsa på en CS Nocaster Relic från 2000-talet, dom kostar mellan 14-18 beg ungefär vid privat affär.
Då slipper du värdetappet också som blir när man köper en ny.

Men prova först ordentligt olika modeller...

ps... Äkta vara mot en CS är inte en 70-talsvariant utan 50-tals .....

Haha ja det är väl så..Smaken e som baken.. Det är bara testa sig fram..

Nog får vi sträcka oss en bit in på 60-talet som "äkta vara", men ja, principen är korrekt om vi pratar "vintage".

Ja tänkte främst på 'Black guard' Teles och de försvann ju redan runt 55.....

Ja jo det är sant,, tänker du på nån speciell mässa?
Tack för tipset, beg cs känns ju värt! Spec om man får den för 14.. Sen undrar jag också varför det skiljer så mycket på olika cs modeller, vissa kostar 25 andra 35.. Visst, jag fattar att olika relicer tar mer tid osv.. Men 10k skillnad för i princip bara finish anser jag är löjligt.
Haha nä det stämmer ju iofs.. 50 tals tele vore ju det fetaste..

Sant, då är jag med.

http://www.blocket.se/vi/71403407.htm
Denna ser ju riktigt fin ut..

Den blir fin när du tar bort gubbskyddet vid stallet.

Ja fan det första jag skulle plocka bort! Sen skulle jag dra dit kompenserade mässingsadlar;)

Japp förutsatt att du trivs med 7.25 radius och vintagebanden....

Halsen kanske något smalare än Nocaster också.

Sedan är ju inte en planing av greppbrädan och ombandning sååååååååå dyrt heller.

Om man köper vintage och faktiskt vill spela på den så är det ju bara att budgetera in ombandning direkt.

Finns ju bra och mindre bra gitarrer i alla segment. Tror att det är större chans att hitta en bra CS än en bra 70-talare, men det är ju min subjektiva åsikt (är dock så gammal att jag upplevde 70-talsfender IRL när jag började spela runt 1980). Om vi bortser från det rent subjektiva i att man gillar eller ogillar en viss gitarr så är värdeminskningen ett problem för en ny CS men inte för en 70-talare i bra skick. Den kommer nog bara fortsätta bli mer värd, om du inte bestämmer dig för att sätta i ett Floyd eller något.

Jag gjorde slag i saken i början av 90-talet och köpte en Strata från 1965. Jag har inte ångrat mig en sekund sedan dess. Är den världens bästa gitarr byggd av magiskt tonträ och tillverkad men hjälp av Voodoo och extra mycket Mojo? Nej, inte alls. Jag har en James Tyler som nog är ett "bättre" instrument egentligen men jag älskar min gamla stratta och jag inbillar mig att jag spelar bättre på den. Så det funkar för mig.

Många Relics kommer från fabrik med 9.5 radius och Medium Jumbo band!

Plana en Veneer går ju men inte mycket RW att jobba med.

Jag tycker dom första roadworn teles är otroligt sköna att spela på, lätta och resonanta har alla ex varit jag testat! Gillar att dom har lite fetare bandstavar ( tror det är medium jumbo). Däremot gillar jag inte ljudet i mickarna, lite tamt klent ljud och inte så briljant och klart.. Det kan man ju alltid byta.. Fan jag får ju typ 3 sånna till priset av EN cs..:/ Gör mig bara ännu mer konfunderad

Om det nu inte måste stå Fender på huvudet kan du få en suverän customspecad gitarr från t ex Suhr för runt det priset (kanske lägga på ett par tusen). Och du får den precis som du vill, och mycket troligt en bättre player för dig än en beggad Fender Tele.

Provchecka out denna.
https://www.youtube.com/watch?v=dq5qzWV5KOQ

Hade en sån där CS 63:a, bra gitarr,lätt ,resonant,grymma mickar, men som du säger har den en både tunn och smal hals.
Jag hade lite problem att få mina klumpiga fingrar att rymmas, trivs bättre med den 60`s Mexico hals jag har på en HPD Tele nu, halsen på denna är marginellt lite bredare, dock tillräcklig skillnad för mig.

Har tjatat om detta förr, om halsens dimensioner är viktig så tycker jag du ska testa en sen 70-talare, jag, och många med mig tycker de är idealiska.
Det är abslolut inget fel på en (bra) sen 70 talare, klart värt att prova, har en fealing som man inte hittar på nytillverkade, de flesta dåliga exemplar (för det fanns det rätt gott om, varpade halsar t.ex) är redan skrotade eller reparerade/moddade till bra standard.

När det gäller Fender CS tycker jag det kan skilja sig enormt från ex till ex och
dom är sällan värda 25-30 tusen spänn! Jag skulle då aldrig köpa någon över 20tk!

Min erfarenhet av 70 tals fenders är tungt, dött och taskiga mickar, men det finns säkert undantag.

Däremot har jag goda erfarenheter av American vintage reissues på både tele o strata men då måste
man ju gilla dom gamla specarna från 52 tele och 62 samt 57 strata...

När det gäller halsar, band, radies och hela skiten tycker jag man vänjer sig med det mesta ...men där
är det säkert fler här på bojen som tycker helt tvärtom!

Jag gillar CS med 9.5" radie och mediumband. Det är verkligen förbättringar som gör mycket för spelbarheten. Nu har jag aldrigt ägt någon 70-tals tele, men var det inte tjock plastlack på dem? Tunn nitrolack som det är på moderna CS tror jag har en hel del positiv inverkan på både känsla och ljud. AVRI har ju också nitrolack och är trevliga. En annan modern feature som jag tycker att en tele ska ha är kompenserade sadlar i stallet, gärna i mässing.

Men framför allt gillar jag tanken på att köpa ett instrument man provat och fastnat för. Att köpa en gitarr som investering verkar fel för mig. Investera i något tryggare och acceptera en värdeförändring på det instrument du trivs med och spelar länge på. Så testa och välj det instrument som bäst gynnar ditt spelande och din musik, oavsett ålder. Ska du investera, välj andra tillgångar.

Sant. Men ibland tvingas man köpa oprovat pga avstånd och det kan ta ett tag att känna efter om en gitarr är en keeper. Då känns det tryggt för mig att inte ha betalt överpris. Då kan jag sälja och köpa nåt annat. Gjort över 100 gitarraffärer sen år 2000 och skulle jag förlorat 10k på varje hade jag varit ruinerad nu. Tiden för rena investeringar i gamla prylar är nog över... tänker på Fagerstapojkarna...

Man kan kommer ner en bra bit i pris med Haar, Thorndahl, Real Guitars, Maybach och andra, mindre kända 'butikstillverkare', och ändå ha top-line specar. Oxå ett alternativ kanske?

Efter att ha spelat gitarr i 30+ eller nåt liknande så har jag provat allt man kan i strata väg jag har haft fender am std/Classic/japan osv osv
samt alla möjliga japaner som tokai/greco/fernandes/aria/Yamaha osv osv men igår köpte jag en fender custom shop strata o den är ju faktiskt bättre.
Jag menar det är ju inte vansinnigt stora skillnader men ändå så låter den lite bättre o spelar lite bättre osv sen tycker jag att den e jävligt cool med

En Fender Custom Shop Relic må vara en grym gitarr som känns inspelad och har "mojo", men jag tycker inte att det känns rättvist att jämföra en sådan med en "osliten" ny skinande gitarr som inte känns inspelad? Isåfall är det ju mer passande att jämföra med en Custom Shop NOS och där tror jag faktiskt att skillnaderna är rätt små.

Vissa custom shop är fantastiskt bra! Och vissa är helt ok.
Men det finns också begagnade (och även nys) "vanliga" Fender som är grymt bra.
Så jag säger som alla andra prova massa gitarrer tills du blir nöjd oavsett om de är dyra eller ej.

Sen är det bra att ha en tanke om hur man vill att gitarren ska vara tex vintagesvaj eller inte, rosewood eller lönnbräda osv.

Men generellt tycker jag att det är en större chans att hitta en bra custom shop än en bra "vanlig" om man letar ny gitarr.
Vilket det också bör vara om man ser till priset.

Jag förstår fullt ut att det finns skillnader i kvalite när det gäller träslag, mickar osv på en gitarr för 5000 och en för 20000. Men när man kommer upp i nivå med American Vintage vs Customshop så handlar det väldigt mycket om känslan att ha en inspelad relic och "mojo", val av band, radie osv. Precis som ni skriver här nedan. Jag har spelat flera customshop som var helt ok. Andra jättebra. Den American Vintage jag äger är helt fantastiskt trevlig. Den hade inte mycket mojo när jag köpte den ny, men det kommer med åren. För mig är den inspelade känslan rätt viktig. Men jag hade ALDRIG köpt en relic.

Hade jag helt fått välja gitarr hade jag nog ändå köpt något i stil mellan NOS och Closet med 9,5 radie och lite fetare band. Nästan inga nya skinande gitarrer i gitarraffären drar igång något köpsug på mig. Inte Fender eller Gibson i alla fall. I min värld är det bara Gretsch som man ska ta fram putsduken för. En riktig 60-talare Stratocaster kan jag inte alls motivera priset för. Inte för min fru i alla fall....

Frågeställningen är ju lite diffus... därav bredden på svaren, men vi får väl utgå från att detta
fortafarande gäller Fender Telecaster ? Det är ju det som efterfrågas....

Börja med att fundera på vilken typ av Tele som intresserar, 50´s eller 60's eller 70's style.

NYTT eller inslitet?

Prova några om du bor nära en större stad...

Tror att dom du tänkt investera i en dyrare CS gitarr eller semi-vintage så kommer inte en JAPS/MEX eller HPD tillfredsställa
det suget OAVSETT OM DET ÄR LIKA BRA GITARRER (vilket det ju oftast ändå inte är )

Framgår inte i dina funderingar om du är petig med såna saker som radius, halsprofil band, vikt etc ... Men det är dessa faktorer man
brukar känna att man föredrar eller ej efter att ha ägt ett antal....

Att köpa en ny CS gitarr för 30 k och sen inte veta om man kommer trivas p åsikt innebär ett tapp när man säljer så därför vettigt att
prova och testa lite olika grejer .....

Min erfarenhet av Fender CS relics är att stratorna varit ojämna i kvalitet (sustain, döda punkter på greppbrädan, etc.) medan telecastrarna hållit en jämn och konsistent kvalitet jämförelsevis. Så jag håller med om att köp av begagnad CS tele/Nocaster är att rekommendera.