Alla minns väl tidningen FUZZ (numera nerlagd sedan flera år sedan) och Mats Nermarks
ständiga hyllningar av skitprodukter från NAMM-mässorna.
-Här har vi POD 3 med upgraderat chip från Taiwan, nu låter den ännu bättre
och synkar också med bröstrosten, jajamensan.
Det var tider det. När kritikerna fick betalt med mjukvara!
Jag köpte nästan enkom FUZZ för Mats dåraktiga recensioner av allt mellan himmel och jord,
givetvis gick inget att spela på, eller lät förjävligt, fizzligt, fuzzligt och med ett fasansfullt
ljud, men det var liksom njutningen. Efter cirka 10 år med konstgjord andning
gick sedan tidningen i konkurs, undrar varför!
-Den som läser mellan raderna förstår givetvis vidden av det jag har skrivit.
När det gäller Ola och Ryan går DE garanterat inte lottlösa, VIP-biljetter till trånga passager
där flickorna dansar gogo under röda lyktors scen, samt kvälls-rabatt på den överblivna
buffen som värms upp under värmeljus på Cafe Operas bistro.
Härliga tider, underbara tider...
