Tja,
hur mycket brukar man gå upp i strängtjocklek när man går från "standard" till wraparound,
för att få så lik känsla i strängarna som tidigare, ett steg?

Vad är det för gitarr?

Gibson LP.
är väl rätt lik design på alla LP, SG, Firebird, Flying V etc i detta avseendet.

Varför?

Förstår inte riktigt heller: Att skillnaden medför -så mycket slappare känsla; att man måste gå upp i strängtjocklek för att kompensera detta...?


/ Jonken

Ptja, förstår att ni undrar.
Kanske en...onödig fråga.

Men tycker wrap ser snyggare ut, med tailpiecen i botten.
Sen finns det en hypotetisk fördel ang sustain väl, att ha tailpiecen i botten. (dock kanske minimal skillnad egentligen)

Jag frågar för att jag kan inte skruva ner tailpiecen mer utan wrap på min LP.
Har wrap på mitt V, men det var en väldans skillnad i känsla mot tidigare.
På ett sätt bra, lättare att benda, men känns lite sladdrigt emellanåt.

Därav min generella fråga

Tasta half'n half: Kör de strängar warp som du gillar mest att benda på -och traditionellt på de strängar som känns sladdriga.

Skillnaden mellan wrap -och traditionell strängning på T-O-M; ger olika strängvinklar på sadlarna i stallet. Strängskårorna skall helst vara matchade både till strängarnas tjocklek -och vinkel; för optimal & stabil ton.

Jag filar alla mina strängskåror for "wrap". Detta av två orsaker: A.) Jag föredrar warp. B.) Det är inga problem att skifta tillbaka tlll standard -med wrap skåror. Däremot tenderar det oftast vara knivigare att skifta åt andra hållet utan att fila tillbaka -alt byta ut sadlarna.

Att fila strängskårona för wrap är väldigt enkelt -då man har möjlighet att ta stöd av överytan på den nedjusterade stränghållaren. Detta givetvis med den lilla. lilla oräfflade delen på strängfilen. Detta ger alltid perfekta vinklar för wrap.

- Optimala strängspår + vinklar stabiliserar alltid strängarnas ton rejält.


/ Jonken