Alla har vi säkert någon pedal som vi har ett speciellt förhållande till. Vi vill tycka om den men samtidigt så kliar det hela tiden. Vi säljer den för att några år senare köpa något liknande - som inte känns rätt... Känner ni igen er?

För mig rör det sig om två pedaler men i synnerhet en. Kompressorer har jag lite svårt att motivera mig för även om jag gillar hur det låter. Men det känns fake på något sätt. Fel i mitt huvud förmodligen.

Men nu till nr.1. Vibe-pedaler. Har ägt en RotoVibe. Köpte den första versionen som kom ut och den kostade mig då multum. Gav på den tiden 2700:- har jag för mig. På tidigt 90-tal var det mycket för en kille i gymnasiet. Tack vare att den var så dyr så tvingade jag mig till att tycka om och använda den. Men jag gillade det inte riktigt ändå. Använde den endast som vibrato på låt hastighet för att simulera ett gammalt bandecho. Tog för mycket plats på bordet och efter många års parkering i skåpet så sålde jag den.
Sen gick jag och köpte en Fulltone mini DejaVibe. Same same. Nu har jag även den på bordet men den stör mig mer än vad den tillför. Jag kan inte bestämma mig för hur jag ska använda den. Skruvar och rattar konstant i stället för att lira. Vibratot är det jag försöker använda mest, men det kommer inte i närheten av min gamla Boss VB-2, som jag såklart sålde. Inte samma typ av vibrato. Idiot!
Men jag har upptäckt att Fulltonen är en bra booster om jag sätter den i vibratoläge och har rate på minimum. Fetar till ljudet lite och lägger till ett litet skimmer på toppen. Jag kan med foten öka på vibratot när jag vill. Men det känns som en väldigt dyr och stor boost... Å andra sidan så har jag viben till hands om jag vill.

Som sagt, love and hate! För mig är det helt klart vibe-pedaler!

Kompressorer är det för mig, har ett antal men använder bara periodvis. Grejen är nog att det finns en massa ”dåliga” kompressorer som färgar lite väl mycket (kan ju också vara bra), men det finns guldkorn utom allt tvivel. Tycker dock att man klarar sig utan kompressor, lite bökigt trampa ur när man trampar igång en dist (som komprimerar per definition).

Ja kompressorn är lurig. Jag gillar att den ger längre sustain som är gött i lite flummigare lugnare tempon med mycket rymdljud. Men samtidigt så tar den bort gitarrens egenljud. Kanske är paralell kompression som är grejen! Jag vill gärna tro att en boost/volymhöjning ger nästan samma effekt i en bandsituation men med lite kortare sustain då rå. Sen kan jag gilla hur en kompressor färgar efterkommande effekter som reverb och delay med lite vibrato på. Hmm, klurigt...

Chorus som jag verkligen hatar innerligt och lik förbannat har man fortsatt och leta efter en choruspedal som är användbar och efter åratal av svärande och förbannande av pedaler så dök the holy grail upp. Wampler Nirvana chorus blev adopterad och godkänd som möjlig att stå ut med

Ha ha, jag chorus är oxå lurigt. Jag har faktiskt oxå hittat ett som stannar på bordet - av en slump. Köpte ett Z Cat Hold delay/chorus http://www.zcatpedals.com/?dir=view&id=hold för holdfunktionen. Sen fick man tap-tempo dealy och chorus på köpet. Men choruset var långt över förväntan. Riktigt blött och med lite delay i sig. Låter exakt som det Kurt Cobain använde på Nevermind-plattan med Nirvana. Tänk Come As You Are som exempel.

Cobain hade en Electro-Harmonix Small clone

Men köp en VB-2 igen då eller en klon av Zeta för typ 1500?
verkar ju klart värt om du gillar den pedalen så.
PS-5 har nåt mode som är liknande också.
jag gillade det när jag hade den pedalen.

Fuzzpedaler! jag älskar soundet och många andra låter guld med fuzz, men jag har inte hittat dit än!

Håller med kapten! Fuzz! Låter bra när andra spelar, och ibland hemma när man spelar själv....men svårt att få till.ett bra ljud med bandet.
Men jag tänker inte ge mig....det är bara att köpa fler pedaler..tillslut hittar man väl rätt!

Kompressor. För varje variant blir jag lika besviken av färgningen och att attacken försvinner.

Ja, det är främst med bandet det blir grobianpung av alltihop, särskilt då man har två gitarrer i sättningen. Finns liksom ingen plats för fuzzljudet, den terroriserar alla och en var!

Ikväll kanske jag ersätter en love & hate-pedal med en annan. Hur sjukt är inte det..?
Kan bli så att kompressorn åker på och vibe-pedalen av, den har överlevt väldigt länge till trots, måste testa lite till...

Det blir wah utan tvekan. Äger just nu tre stycken, en Colorsound, en Fulltone Clyde dlx och en gammal DeArmond, och jag använder inte en enda. Wah är verkligen inte en del av mitt sound någonstans, men ändå envisas jag med att behålla dem för... Vad är man för gitarrist utan wah? Alla namnkunniga strängbendare använder sig av dem, så varför inte jag?

Alla pedaler utan tvekan. Mest för att jag ofta gillar vad man kan åstadkomma med de olika effekterna men så fort man närmar sig något mångsidigt så är det alldeles för krångligt och invecklat för att inte tala om dyrt.

Wah- använder sällan. Har en vintage crybaby som låter grymt, men den har ju lite egenheter som gamla pedaler har. Nya låter inte i närheten.

Comp - bra på rent ljud, men bökigt att switch av och på när man samtidigt ska switcha fler pedaler.

Od - finns det någon bra Mittemellan tight och tunn? Vill gärna kapa lite botten men inte för mycket så att det blir fisigt.

Chorus - ett stereochorus som låter som ce-2, men utan brus, finns det? Har letat men inte funnit. Jobbar på en lösning här...

Delay - gillar man både digitalt och analogt så släpar man snart runt på en hel studio.

Reverb - funkar ensamt, men i band då?

Finns mycket om och men. Jag tror att måttligt är nyckeln här. Använd de effekter som du verkligen gillar och skit i resten. Då slipper man huvudvärk och massa extra jobb som det medför om man är petig med ljudkvalitet och ändå envisas med att ha en enorm rigg. Några få prylar av kanonkvalle funkar bättre enligt mig.

För mig är det inte någon pedal, utan reverb! Klarar inte av förstärkare utan reverb, trotts att jag inte tycker speciellt mycket om soundet i sig, utan mer den spelkänsla det ger!

Vibe-pedalen åkte och compressorn kom inte in. Däremot så ersattes viben med en Pigtronix Envelope Phaser. Den gör både vibe-liknande saker, phaser och autowah. Man kan go nuts på alla rattar, men den är rätt logisk när man lärt sig den och väldigt mångsidig. Ska dock fixa en expression-pedal till den för speed-control.

Jag köper och säljer och köper tillbaka line 6 tap tremolo grym bra tremolo och klarar att snyggt skimmer som en choruspedal inte fixar utan snyggt skimmer utan att det låter ostämt. Men jag hatar även tremolo så detta hoppar till på knäppometern sälja köpa sälja

Delay pedaler. Har köpt och sålt åtskilliga genom åren. Aldrig fattat grejen. Nu slipper jag dock problemet när jag köpte mig TC's G-System där man snickrar sina egna delay.

Chorus defenitivt och jag hatar chorus men ändå köpt o sålt säker femtio pedaler men äntligen har jag hittat en choruspedal jag står ut med (wamplers nirvana)

För ett par år sedan var det tremolo. Kunde inte använda den vettigt hur mycket jag än ville tycka om det. Idag är det absolut nödvändigt, har alltid tremolo på bordet numera.
Wah är däremot tämligen överflödig hos mig numera. Händer att jag blir sugen och köper mig nåt dyrt, men lessnar fort igen. Föredrar en phaser eller univibe när det ska funkas loss.

Matte