Sakenjag wrote:
Boss overdrives är inte ens i närheten av T-rex IMHO.
Och i de håller nog majoriteten av pedalnördar med mig.
Men ja.. Har gristle kingen på "lån" av rag. Låter som en mycket bättre BD-2a fast med mera ljudmöjligheter och mycket bättre på allt.
Mudhoneyn är en dist/overdrive. Lite grittigare typ. Snygg break-upp på låga gain nivåer. rivig och skön på höga.
Albertan är en typisk tubescreamer, låter också mkt bra.
Möllern passade mig inte riktigt och har inte spelat på den så mkt..
-Mjae, en rätt rattad BD-2 slår en Alberta och Mudhoney, all the time.
En Möller däremot, boost-funktionen gör Möllern, betydligt
"spänstigare" och mera prisvärd.
Albertan och Mudhoneyn, låter lite fizzligt och transistoraktigt.
Så där är det jämt över mållinjen.
Gristle-King däremot, är en solklar vinnare,vad det anbelangar
SD-1:s motsvarighet.
Men som sagt det finns ingen solklar vinnare för alla,
Olika ljudideal och preferenser, gör att mållinjen förflyttas ständigt.
En kanske föredrar en lätt gainad Möller, med boost-funktionen påslagen hela tiden.
Medan en annan kanske föredrar en lätt maxad BD-2
med tonkontrollen klockan 08.45.[;)]
Dessutom kan man ju ha göra roligare för mellanskillnaden!
Om man nu som sagt inte gillar transistor-fnizzel
a lá dålig diod-klippning typ Marshall-800.
Vilket jag tycker mig skönja ur Alberta/Mudhoney, samt även i viss mån
även en Möller (lätt transistorfnizzel).
Boost-funktionen tar dock bort transistor-mullret+fizzlet.
En sketen boss BD-2, gör jobbet lika väl.
Har man dock pengar är Fetto-Nord den solklara vinnaren.
Fetto Nord påminner om en Soldano-SLO 100, -"En urkraft på
en jämtländska fjälltopp".
Med ett solitt mellanregister och en lätt topp av gråsten,
är det en fulländad pedal (i mitt tycke).
Dvs en hottad Marshall som äntligen har fått större (och bättre)
trafo.
[/url]
