Kanske lite hårddragen jämförelse eftersom det finns ett hundratal boutique-pedaler medan Boss sortiment är avsevärt blygsammare. Har testat främst Mad professor, men även Keeley, Ocd, Tim och Timmy osv men de har inte passat mitt spelsätt eller det ljudet jag letar efter. Sålde ut allt jag ägde och hade eftersom det inte blev nåt med spelandet men så i våras fick jag syn på en gammal favorit i ny tappning. Boss hade gett ut den klassiska OD1 med tillägget X. Kontrollerna möjliggör att påverka eq:n vilket visat sig riktigt användbart. Den låter helt fantastiskt och det går att skruva till det mesta så att det låter övertygande. I samma veva köpte jag också en favorit i repris, en DS1 oxå med tillägget X. Den gamla ds1:an har jag undvikit som pesten pga att den lät så tunn och näsig men den här är verkligen nånting extra. Precis som på OD1-X har den kontroller för diskant och bas som gör att den oxå går att få att låta övertygande i form av olika stilar av dist. Polaren testade båda pedalerna och trots att han mest lirar blues, vilket han gör jävligt bra, så fick han fram riktigt bra ljud utan att skruva ihjäl sig. De låter dynamiska och låter varenda sträng och ton balansera och harmonisera med resten av strängarna. Det första jag försökta var att få fram marshall-tugget. DS1-X behövde 30 sekunders skruvande så satt det! Dessutom brusar dom inte som distar/od ofta gör. Helt fantastiska pedaler till en bråkdel av vad boutique-pedaler kostar. Så vad är hypen med alla boutiqueprylar? Dom har ju ofta sin grund i gamla klassiker som nån gjort egna varianter på plus 1500 spänn. Är det värt det? Oxå en subjektiv fråga att svara på men enligt mig är dom inte det. Vad säger de erfarna pedaltramparna?

X- pedalerna har väl egentligen rätt lite med sina föregångare att göra eftersom de är digitala, men skulle gärna prova dem just därför, de borde ju kunna ge ett annat ljud som de analoga inte klarar, om man nu inte bara, i vanlig ordning, försökt apa efter analoga, men det verkar ju inte så.
Annars har jag väl inga egentliga åsikter om botique vs massproducerat, köper man inte de värsta sorterna så är ju inte skillnaderna så jättestor i mina ögon, prismässigt alltså, oftast är det värt det om man får just det ljud man vill ha, och eftersom utbudet som sagt är större så ökar ju chansen... Det sagt så har jag mest standardpedaler, men så är jag ju fortfarande nybörjare också.

Boss X-serie är suveränt bra och har egenskaper jag aldrig hört i handbyggda analoga pedaler, sen kan man ju diskutera om det digitala "fördärvar" den rena gitarrsignalen, men det är nog mer en åsikt än ett faktum.

har själv gått hela varvet runt och använder en gammal BOSS SD-1 som boost när jag behöver en sådan. Boutiqe pedalerna har väl mest levt på coola utseenden (+ GAS o hype)och av att folk vill ha pedaler som mer beter sig som förstärkare, dvs mer bas återgivning och transparens i att de inte ska färga ljudet för mycket samt reagera dynamiskt på anslag som en gammal rörhäck. En massa fifflande med frekvenser hit o dit. Om de lyckas skapa pedaler med mindre brus är det ju ett plus i sig oxå..

det jag beskrev ovan passar väl även bäst alla dem som kör genom mer eller mindre rena stärkare och skapar det mesta av disten o ljudet genom pedaler, andra (som jag) vill bara ha nått som kickar en redan distad stärkare over the edge, o då funkar traditionella tubescreamer som Boss o Maxon overdrives bättre då de kapar lite i basen.

å så är det ju kul, som stora grabbars matchbox bilar