Nu i helgen fick jag (vad jag än så länge tror) ännu en positiv lärdom.

Det handlar nog i huvudsak om hur spänningarna i rörförstärkare påverjkar ljudet.

När nyhetens behag hade lagt sig för min kopia av '64 Fender Vibroverb, var jag inte så nöjd med ljudet. Jag har i nästan ett år, eller så, kört den med en THD Hot Plate och dragit på så att den distar lite. När jag dragit ned ljudtrycket med hjälp av Hot Plate:en har jag inte tyckt om ljudet så värst mycket.

Nu i helgen träffades vi några nördar och provade och jämförde ljud i olika stärkare, effekter och gitarrer samt med olika gitarrister. Då blev jag än mer varse att jag inte är jätteförtjust i ljudet i Vibroverben.

Jag som i vanliga fall gillar blackface Fenders trodde att 15-tumshögtalaren var boven. Det är en Weber California som alltså är tänkt att likna de JBL-högtalare som Fender använde.

En käpphäst för mig är också att det kanske är så att det är när man drar ner ljudtrycket med en Hot Plate eller liknande, som man hör hur stärkarens dist (overdrive) <u>egentligen</u> låter. Jag kan tänka mig att man, när man drar på, tycker att det låter bra bara för att det är starkt! Drar man ner <u>exakt samma ljud</u> i ljudtryck, tycker man kanske inte att det låter lika bra. Detta är troligen inte hela sanningen, men kanske en del i att så många av oss tycker att Hot Plate, MASS och allt vad de heter, sabbar ljudet. Kanske de inte gör det <u>så mycket</u>! Kanske det är då vi hör hur det <u>egentligen</u> låter, bortsett alltså från den upplevelse själva ljudtrycket gör.

I alla fall: I Vibroverben hade jag en halvledarlikriktare, och har haft så nästan hela tiden sedan stärkaren blev klar. B+ var då på nästan 500V vid en bias justerad så att slutrören drog knappt 30 mA anodström per styck i tomgång.

Nu bytte jag likriktaren till en Weber WU4GB. Det är en halvledarlikriktare som har en intern resistans så att dess spänningssvikt (sag) m.m. ska likna den i ett likriktarrör av typen 5U4GB. Nu sjönk B+ till under 420V vid en bias justerad så att slutrören drog ungefär 35 mA anodström per styck i tomgång!

Jag spelade i stärkaren och tyckte riktigt bra om ljudet. In med Hot Plate:en och, banne mig tyckte jag inte om ljudet även med ljudtrycket neddraget 12 och 16 dB!

Det var inte utan att jag började jag bli inspirerad, och efter en av lärdomarna från Johans D’Lite-bygge (se annan tråd) bytte jag tre(!) kondensatorer till andra, mer blackfacetrogna typer (alltså inte andra värden, utan <u>andra typer</u> av kondingar). Skillnaden var inte milsvid, men det blev bättre i mina öron, speciellt när jag drog på så att det distade. Jag vill dessutom påstå att jag hörde större skillnad när jag hade Hot Plate:en neddragen än när jag inte hade det... [:0]

Nu var jag riktigt i gasen och satt och spelade en lång stund med Hot Platen neddragen 16 dB, och tyckte att det var skitkul att spela och at det lär riktigt bra! Så kul har det inte varit på länge! [:p]

Att testa hemma i förstärkarverstan är en sak, så nu återstår att se vad jag tycker efter att köra ihop med Red’n’Blue... Rep ikväll... [:)][:p]

Kommentarer?

Sven-Johan
Rörförstärkartekniker

Utan att göra anspråk på att egentligen förstå, så har jag hört en påtaglig skillnad före och efter modd av min gamla Fender Concert II, där det bland annat ingick sänkning av spänningen. Och framför allt efter det att Woody blackfejsade min SRSF. Woody menade att sänkningen av spänningen var en viktig anledning till att ljudet blev varmare.

"Nu var jag riktigt i gasen..." Hur ska man tolka det[;)][:D]
Tack SJ för att du delar med dej av dina erfarenheter. Det är alltid lika roligt och lärorikt att läsa dina inlägg!

Hasse.

Sven Johan- Samma paralella erfarenheter faktiskt. Hade ju bilder ute på gamla Planket på min Deluxe Reverb byggd på ungefär samma basis, chassie, mix av nos kondensatorer och nya, MM trafon..

Hade faktiskt en kvarstående fråga när ämnet ventilleras igen: Du nämnde/framhöll Xicon-kondensatorer då, för mig ungefär samma teknikskt som Sprague 715/716P men det vore intressant att höra varför du gillar (gillade?) just dom.

Jag har uppfattningen att man generellt kan skilja på polyester och propylen som dielektrikum för ungefär samma prestanda för respektive kategori. Nu har jag Mallory 150 (polyester) och skillnaden är ett "brunare" ljud särskilt runt G strängen och upp en oktav som jag inte hittar i/med Sprague 715-serien (polypropylen), de låter mer komprimerat och "hårt" kanske, samtidigt lite mer "twangigt".

Med polypropylen låter 22 wattsförstärkaren som en större, ett mer ren-rent renljud med väldigt markerad attack, med polyester blir tonen mjukare i responsen på de högre strängarna men på ett lite slumpartat sätt.

-Påminner väldigt mycket om skillnaden mellan högre och lägre B+ i försteget....

(Ett tips för alla som tycker att deras Deluxe Reverb (eller liknande förstärkare) låter kallt och "bright" är att ändra i nätdelen och dubbla värdet på ett av delningsmotstånden (22k istället för 10k). Tweed Deluxe, blackface Deluxe Amp (utan reverb!) har det högre värdet.)


Ett annat sätt att värma upp ljudet och göra det mer organiskt är som du/Sven-Johan är inne på att byta likriktarrör eller rent av nätdel för lägre B+. 380-400 volt är helt ok för mig med ett par 6L6:or för en relativt ren ton med "lätt spräck" på medelhög volym, lätt ordnat i en Deluxe genom att styra likriktningen, eller i en Super (Reverb) med 5U4GB och 240 voltstappen på ett exporttrafo.

Det finns naturligtvis ingen regel för vem som gillar vad och i vilket sammanhang eller förstärkare men "mer" är inte alltid bättre. Jämför en Bandmaster/Pro Reverb med en motsvarande årgång Twin/Showman med två effektrör bortplockade. Twinnen är antagligen guld om man spelar steel, de flesta gitarrister skulle nog föredra Pro:n?

Klenare nätdel,likriktarrör för all del men ett klenare utgångstrafo kan också ta bort en del stum bas och skärande höga frekvenser precis som ett element med "sämre" prestanda kan göra...

Däremot håller jag inte riktigt med om att Hot Plate eller konstlaster i allmänhet visar hur förstärkarens dist egentligen låter. Hot Plate:n "plattar till" till ljudbilden och gör många frekvenser hårda och en del (lägre) väldigt trasiga i takt med att man ökar dämpningen. Dessutom bör återkopplingen påverkas vilket bör ge en förskjutning var förstärkaren alstrar distorsionen. Jag förstår å andra sidan poängen med att eliminera ljudtrycket för att göra det hela mer hörbart.

Om tonen sitter i fingrarna eller inte har nämnts lite skämtsamt i förbifarten tidigare, jag tror att tonen till stor del sitter i huvudet: För en 10-15 år sedan gillade jag verkligen läge 2 och 4 på en strata och en relativt kall ren ton med en 82-120pF över volymkontrollen innuti förstärkaren. Numer hellre läge 1-2-3 med fördel mittläget faktiskt och då behövs lite varmare ton från förstärkaren..

Sedan är det alltid kul när man (då och då) kan få toner man vibrerar eller slår lite extra att låta lite extra, skall man kalla det: <i>belönande"]...

Undrar vilken silverface Super reverb du har då. Kan det varat 70-Wattarn (med Middle-kontroll även på normalkanalen)? På alla övriga silverface Super Reverb (45-50 Watts) ska man HÖJA spänningen vid en blackfejsning. I alla fall till fasvändaren och försteget.

Om det inte är en 70-Wattare undrar jag vad Kent har gjort [?].

Sven-Johan
Rörförstärkartekniker

Peter! Ditt inlägg gör att jag inser att jag kanske tog upp för många saker i samma tråd [:I]. Jag återkommer med kommentar på ditt intressanta inlägg.

Om vi fortsätter att prata kondensatorer så här, kommer väl snart <u>raljerande</u> motinlägg liknande "hur ljudet påverkas av vilken kaffesort man druckit till frukost" eller "hur ljudet påverkas av vilken typ av sula det är på skorna man har på sig när man spelar" och sådant [V][:(].

Sven-Johan
Rörförstärkarnörd

Det var väl inget fel på tråden, ämnet är inte helt enkelt och det finns inget svart eller vitt. Har själv märkt att man ska vara väldigt kortfattad om man vill ha svar på en konkret fråga, däremot, i ditt fall är det ju mer ett kåseri, klart läsvärt!

Du nämner inget mer om 15"-högtalaren, eftersom jag själv alltid kört på JBL 15" är det intressant att se vad andra har för åsikter om dem. Själv har jag åsikten att JBL fått dåligt rykte som hårda pga att de ofta suttit i Showman och Twinförstärkare, med den roliga mixerlösningen 3,3M/10pF. Då kan vad som helst bli hårt...

Däremot, de tar inte bort eller lägger till något i spelet, vilket gör att allt man spelar kommer fram. Och då får man skärpa sig[;)]

För övrigt finns helt klart den berömda psykmodulen med på ett hörn när ljud (och allt annat från det motsatta könet till bilar och båtar) ska utvärderas. Ena dagen låter det kattskit om allt, nästa dag fattar man inte varför man inte var nöjd med ljudet.

Kan vara skosulorna säger du, ska tänka på det nästa gång...


/Lennart

http://www.specter.se

Sven-Johan!

Det är en 45 wattare, som vi bl a diskuterade på RörPlanket i somras.

Nu är det ju så att den gode Woody förmedlar väldigt mycket information om vad han har gjort, ända ner till hur elektronerna förflyttar sig, så för en lekman som jag så hänger jag inte med på allt. Men jag besämt för mig att att nämnde något om detta. Exakt var det gjordes i kretsen kan jag inte säga. Jag ska se om jag kan få tag på honom, och lovar att återkomma. /Roger

det där med hotplate att den skulle visa hur stärken egentligen låter tror jag inte, jag tyckte min Mass gjorde ett bra jobb men den påverkade så fort du kopplade in den i princip, sen kunde man skruva lite för att kompensera diskant fall, det är nog i slutändan en smaksak om man gillar ljudet som en dämpare för med sig, jag gjorde det inte efter ett tag, tycker man kan köra med master(hitta balans mellan master, preamp och pedaler för att få önskat ljud) eller med en annan mindre kraftfull stärk eller köra 6v6(jj) istället för 6l6 eller nån sådan lösning istället.

byte av kondingar av samma värde gjorde jag i min twin jag hade för ett par år sen med riktigt lyckat resultat, hördes gjorde det, inget mumbo jumbo, sen om det berodde på att dom gamla var dåliga det låter jag vara osagt, sen att alla har sina favvisar och vill få det till det ultimata det är ju en annan sak, känns det bra så är det bra!

en tanke ang. din nöjdhet med stärk, det känns som man ändrar ljudideal(läs: Humör) lite grann från månad till månad, jag har 2 lådor jag kör med en med V30 och en med Heritage G12H, ena dagen gillar jag den ena, andra dagen den andra, så jag kör med båda[:)]

jag kommer ihåg när jag brände trafo första gången i min stärk och fick en ny med en annan spänning, från 407 till 438 har jag för mig, skillnad så det stod härliga till uppfattade jag, bättre eller sämre en smaksak som allt annat i livet, en del gillar bruna, en del gillar blå

MVH

Robban

<b>Angående kondensatorer</b>

När det gäller typer av kondingar så vill jag egentligen inte uttala mig alltför starkt. Jag tycker att det beror på vilket ljud man är ute efter.

En blackface Fender låter kanske helt enkelt just blackface Fender med de blå ubåtarna, keramiska kondingar och någon chocolate drop. En 60-tals Marshall låter kanske helt enkelt 60-tals Marshall med senapskondingar...

Frågan är vilka kondingar som tillverkas idag som ljudmässigt mest liknar de gamla â€Â

Tack för den komplimangen! Den värmde verkligen! [:X][:)]


När det gäller 15-tums-högtalare har jag för lite egentligt praktisk erfarenhet för att vilja uttala mig. Just i Weber Californian saknar jag lite botten. Jag har funderat på att testa en ElectroVoice EVM 15L eller liknande, för att se vad det gör.

På tal om â€Â

Helt enig med dig S-J! sen finns det stärkare som är mer "lättspelade" än andra med kostnade av att dom kanske inte sticker igenom så mycket i en band situation.
Typ en stärkare med topologin som en Dumble till sammans med pigga/aktiva mickar är defenitivt ingen bra lösning om man "feglirar" utan man måste vara rätt "på" i sitt lir för att det ska låta bra (vilket det då gör [^]).
Men är man mer av typen gitarist där ens timing o teknink inte är så utveklad, ja då tror jag man känner sig mer hemma på en Vox AC-30.

Häls
Owe Johnson
http://www.amphealer.se

Om en konstlast påverkar återkopplingen är en intressant fråga. Utgångspunkten för mig är att den förvränger förstärkarens distorsion och faktiskt lite olika i olika förstärkare. Olika mycket precis som i ditt fall med olika B+ kanske men även beroende på återkopplingslösning.. Samtidigt måste det ju i så fall finnas en orsak till skillnaderna. Hoppas du noterade att jag skrev <i>bör"] påverka återkopplingen eftersom jag egentligen inte har några påtagliga belägg för det, bara en misstanke och ett löst antagande att så är fallet:

Lindningsförhållandet bestämmer återkopplingen som sagt men
lindningsförhållandet är ju också beroende av lasten. Om vi ändrar lasten "ändrar" vi lindningstalet.

Hot Plate har mestadels en resistiv last i serie med spolen till en kylfläkt och några kondensatorer. Om vi mäter DC-resistansen på Hot Plate:ns förstärkaringång med en högtalare inkopplad och varierar dämpningen är DC-resistansen relativt konstant.

Nu är egentligen DC-resistansen ganska ointressant eftersom det som finns i högtalarspolen (och sekundärsidan) är AC. Så om vi däremot skulle mäta AC-resistansen och variera frekvensen blev resultatet ett helt annat, eftersom vi då skulle mäta impedansen vilket är den totala lasten som också kommer att variera med frekvensen. Olika mycket beroende på hur mycket dämpning vi väljer på Hot Plate eftersom vi då varierar förhållandet mellan induktans, kapacitans och resistans.

Hot Plate:s "volymkontroll" är i praktiken en balanskontroll som bestämer hur mycket av signalen som skall gå till högtalaren respektive Hot Plates simuleringskrets samtidigt som den håller åtminstone DC-resistansen någorlunda konstant.

I en enkel ekvivalent elektrisk krets till en högtalare (där den resistiva lasten i sig är en spole) krävs minst ungefär det som finns i en Hot Plate. Men det bör gärna också finnas en andra krets som simulerar den rörliga delen eftersom den totala impedansen också påverkas av högtalarspolens förhållande till högtalarmagneten och att spolens återrörelse till nollpunkten inducerar en spänning i motsatt riktning.

Så frågan är hur bra Hot Plate lyckas simulera den totala lasten i högtalaren vid olika dämpningar och indirekt: Om inte till 100%, hur mycket påverkar detta då återkopplingen om denna är lastberoende?

Å andra sidan händer det säkert att många dränker sitt mindre tekniska spel i dist och att VOXAC30 skulle vara för <i>"typen av gitarrist där ens timing och teknik inte är så utvecklad""]:
Ja det tror inte jag, Brian May, The Edge och the Hellecasters på[8D][:D]:http://www.youtube.com/watch?v=bjR-CdRf3jA

Läs igen!
Påstog inte att något omvänt förhållade rådde, bara att vissa stärkare var mer "lättspelade", snälla gör ingen WOR nu o ta saker ur kontext så det inte går att ha en trevlig disktion.
Att jag nämde Vox AC-30 var för JAG tycker att det är en ganska lättspelad stärkare, där både proffs o nybörjare kan få till ett bra ljud.

Häls
Owe Johnson
http://www.amphealer.se

Tack för förtydligandet för med den givna kontexten blir ju tolkningen kanske inte helt given vad du menade, åtminstone inte för mig helt uppenbart:


Jag tycker vi har en ganska trevlig diskussion, även om det vi diskuterar från början just här inte alls är relevant här[:)]

Usräkta att jag säger emot men: <u>Nej! Så är det inte!</u>

Lindningsförhållandet för en given transformator är alltid detsamma. Detta ger även att impedansförhållandet för en given transformator alltid är detsamma samt att spänningsförhållandet för en given transformator alltid är detsamma.

En utgångstransformator har, generellt sett, ingen egen impedans. Den speglar bara impedansen från en sida till den andra med ett visst förhållande.

Jag har startat en ny tråd som handlar om detta. http://www.ljudbojen.com/bojen/topic.asp?TOPIC_ID=13199


Ditt resonemang när det gäller vad som händer med impedansen vid olika frekvenser med en HotPlate, eller liknande, kontra enbart en högtalare, är klart intressant! Jag känner mig tyvärr inte tillräckligt påläst för att säga vare sig bu eller bä.

Helt klart är att impedansen för en högtalare är VÄLDIGT olika vid olika frekvenser. Undrar hur bra t.ex. en HotPlate fixar en liknande kurva...

Eftersom det är spänningen och inte impedansen på högtalarutgången som styr återkopplingsgraden ställer jag mig också frågan hur spänningen varierar på högtalarutgången beroende på olika högtalarimpedans, om alla andra förutsättningar är lika. Detta borde jag nog veta men måste krypa till korset...

Tjosan!

Sven-Johan
Rörförstärkartekniker

Hot Plate säger inget på sin hemsida om att de egentligen ska efterlikna högtalarens respons, utan de talar om de kompenserar för ljudvolymsänkningen, som en Loudness-kontroll.

En fundering från en mindre kunnig person i detta illustra sällskap, som SÄKERT ger er ett gott skratt;[:o)]
Det skulle inte gå att göra en högtalarLASTsimulering med datorkraft?

Om man scannar en specifik högtalarmodells impedansrespons på olika frekvenser borde det gå att förutsäga hur den kommer att reagera på utgångssignalen från en förstärkare. Högtalarsimulering är iofs inget nytt.

Sedan är frågan vilket typ av "motstånd" som kan användas, som kan reagera snabbt och förändras beroende på vilken signal datorn skickar ut, som respons på högtalarsignalen som kommer in från förstärkaren. Det variabla motståndet ska ju reagera olika beroende på frekvenserna.

En idé som jag fick, (och som kanske gör att jag snart får byta nickname) är att dela upp styrsignalen i ett antal segment. Ju fler segment desto bättre. Varje segment styr i sin tur ett variabelt motstånd. Det skulle, i teorin i alla fall, kunna vara något sorts bamsiga optomotstånd som tål effekten från ett slutsteg.

Eller vad finns det för andra varianter? Enklare är förstås någon form av spole som liknar en högtalare. Om det fanns en "motsatt" spole utanpå högtalarspolen som bromsade/påverkade fejkhögtaraspolen i respons till datorn styrning? Är det möjligt? Fler ideer? Vi kanske kan bygga den ultimata attenuatorn...

Nu skrattar ni så att ni vrider er, alternativt tycker att det var otroligt korkat, men det bjuder jag på...[;)]


/Lennart

http://www.specter.se

Jag skrev att man ändrar lindningstalet inom situationstecken, lite slarvigt kanske så jag kanske skall försöka förtydliga vad jag menade:

Att det fysiska lindningstalet är fast är ju självklart och uppenbart givet. Men lindningstalet står ju i direkt relation till lasten:

Tänk exempelvis att vi kör en åtta ohms högtalare via ett utgångstrafo avsett för åtta ohm. Säg att vi sedan halverar ohmtalet på högtalaren från säg 8 ohm till 4 ohm och använder en annan tapp för fyra ohm som vi har på ett tänkt utgångstrafo som i en Marshall. Då ändrar vi lindningstalet men anoderna "ser" om allt är någorlunda OK i förhållandet mellan tapparna, ungefär samma last.

Om vi däremot halverar ohmtalet på högtalaren utan att kompensera för detta på utgångstrafots impedansväljare ser anoderna en lägre last. Detta motsvarar ungefär att vi behåller åttaohmshögtalaren men ändrar lindningstalet genom att välja 16 ohm på impedansväljaren. Så praktiskt sett borde en förändring av lasten motsvara en motsvarande förändring av lindningstalet <i>edit: vad gäller den reflekterade impedansen"]?



Varför ett utgångstrafo inte har egen impedans får du gärna utveckla lite mer än i den paralella tråden http://www.ljudbojen.com/bojen/topic.asp?TOPIC_ID=13199 (edit) eftersom jag gissar att du har erfarenhet och kunskaper här som jag saknar (både vad gäller själva trafot i sig och att diskutera det.)

Att trafot primärt reflekterar omgivande impedanser via lindningarnas inbördes förhållande är jag ju med på men en spontan reflektion borde annars också vara att trafot består av spolar som alltid har någon form av reaktanstillskott vid sidan av den rena resistansen, å andra sidan tyder inte bandvidder på åtskilliga 10000hZ åtminstone vid låga effekter (?) på någon direkt övre gränsfrekvens som brukar vara vanligt för spolar. Jämför tex primärsidan på trafot med en drossel... Primärsidans har å andra sidan en relation till sekundärsidan, där magnetfält och flöde är det omvända, en ström som induceras av ett magnetfält: <i>Never mind"] men det är det som är det roliga med att diskutera[:)]





Om man reflekterar lite över återkopplingens beroende av lasten så är återkopplingsmotståndet i min föreställningsvärld en spänningsdelare tillsammans med lasten, mao står dessa i direkt relation till varandra. Eftersom (högtalar)lasten har impedans är återkopplingen också impedansberoende.

(Fast krypa till korset ligger nog närmare till hands för mig med tanke på Jönköpings ställning som frikyrkligt centrum. Domkyrka eller inte så ligger det nog Jönköpingsbor närmare att göra bibliskt relaterade offer...)



Det är väl mest det jag undrat lite över också någon gång och som sagt indirekt hur detta i så fall påverkar olika förstärkare...

Nej då Lennart! vet att den: "ultimata attenuatorn" är på G.
Den ena är Kevins: Super scaler med variabel utefekt.

Sen finns det en annan intressant ide´som jag personligen kan bli väldigt intressant om dom får till det: En högtalare med variabel efektivitet.
Men är tydligen i "barnstadiet" ännu,men vet att högtalar tillverkare är intresserade.

Häls
Owe Johnson
http://www.amphealer.se

Arbetet med den variabla verkningsgraden på högtalaren verkar lovande. Just att högtalaren i sig "genererar fyrkantsvåg" när man tar ner effekten är annars ett problem som verkar svårt att komma runt...

Hej,
Känner att jag behöver förtydliga (eller möjligtvis komplicera) ett par saker.

När det gäller dämpare får inte glömma bort olinjäriteter dels i gitarrhögtalare men framförallt i vår egen hörsel. Se t.ex. http://en.wikipedia.org/wiki/Equal-loudness_contour. Olinjäriteterna beror på hur vårt öra är konstruerat; resonansfrekvenser som uppstår är relaterat till geometrin i örongången och mellanörat. Notera att det finns stora individuella skillnader. Tillverkarna av dämpare försöker kompensera olinjäriteter genom att höja basen då man ökar dämpningen s.k. loudness kompensation. Vad man inte alltid tar hänsyn till är att hela hörselområdet är olinjärt men det är i basen det är mest markant.

När det gäller gitarrhögtalare så finns det många typer av olinjäriteter exempelvis är de amplitudberoende dvs frekvensresponskurvan är inte samma vid olika amplituder (ljudnivåer). Amplitudkompression är större för höga frekvenser.

Vad förstärkaren producerar påverkas nog ytterst lite av att man kör med en dämpare men vad högtalaren producerar och vad örat uppfattar blir inte samma. Det SKA alltså låta olika vid olika volym.

När det gäller Rallyrattens förstärkare så nämnde jag att spänningarna i försteget påverkar ljudet i förstärkaren kraftigt. I Fender Concert II får man bort mycket av det "kalla" ljudet genom att sänka spänningarna. Jag nämnde också att när man blackfejsar en 45w SFSR får man inte glömma ändra motstånden i spänningsmatningen för de påverkar också ljudet (här är det tvärtom).

Ursäkta för den något långa utläggningen.
-Kent

Nej. Lidningstalet är det samma. Dvs spänningsomvandlingen är densamma.
Du blandar nog ihop spänningsomvandlingen och reflekread impedance här.
Att du sänker lasten innebär inte att spänningen omvandlas annorlunda.
Den reflekterade impedancen räknas ut från samma lindningstal oavsett om lasten är 16,8 eller 4ohm. Alltså är lindningstalet konstant även teoretiskt.
Sen är det givetvis olika lindningstal på dom olika tapparna på trafon.

Begreppsförvirring[:D], ja jag menade den reflekterade impedansen, lindningstalet är fast (som jag skrev)...

Jag vet inte, men det känns som att vi alla famlar i blindo när det gäller detta med den <u>faktiska</u> ljudförändringen från <u>förstärkare och dess högtalare</u> med neddragen HotPlate eller utan.

Självklart är det som bl.a. Kent skriver, att de psykoakustiska förhållandena (eller vad det nu kan heta) påverkar den totala <u>ljudupplevelsen</u> en hel del. Om det, å andra sidan, alltid skulle vara så att det låter mindre bra vid lågt ljudtryck, så skulle ju en liten effektsvag gitarrförstärkare inte alls kunna låta så bra som en stor... Det skulle heller inte vara möjligt att få bra ljud på inspelad elgitarr (t.ex. på skiva) när man lyssnar vid lägre ljudtryck... [}:)] Ja, nu spetsar jag till det, men det är för att tänka till. [;)]

I helgen träffades vi några nördar och provade en hel del förstärkare och gitarrer. En av mina personliga reaktioner när vi körde stärkarna så att de distade, var att vissa av de små förstärkarna vi provade hade samma negativa ljudegenskaper som jag trodde(!) var på grund av HotPlate:en när man kör den neddragen till en större förstärkare [:0]. Vissa andra små förstärkare lät däremot alldeles förträffligt [:p].

Det var förresten när jag kom hem från den provardagen som jag gjorde om Vibroverben så som denna tråd handlar om. Jag kan bara säga att det nu är en helt annan förstärkare. Både med och utan HotPlate!

Fortfarande har jag lätt att tro att vi ratar HotPlate alltför lättvindigt. Och att rata den bara för att man inte tror på dess konstruktion, eller inte vet hur konstruktionen av den är gjord, verkar inte ens vara så klipskt, eller?

Den egentliga frågan är väl om man kan få till ett <u>bra ljud</u> med neddragen HotPlate? Detta utan att sätta begränsning på om man behöver ställa om något annat e.d. beroende på hur mycket man drar ned på HotPlate:en.

Jag ska banne mig fixa några ljudklipp med den distande Vibroverben, dels utan HotPlate och dels med HotPlate neddragen t.ex. 12 dB. Sedan kan vi lyssna på dem <u>vid samma ljudtryck</u>. Undrar vad ljudskillnaderna då är?... Men, det får bli senare, i en annan tråd.

Det blir också nya trådar framöver om mina blackface Fender Princeton Reverb och blackface Fender Champ som är på gång. Kanske det i vissa/många fall är bättre med en mindre stärkare, än en stor med HotPlate... [}:)]

I alla fall tycker jag att det, typ, känns som att vi famlar i mörkret varje gång detta med HotPlate och dess gelikar kommer upp.

Tjosan!

Sven-Johan
Rörförstärkartekniker