Det är ju ingen vidare fart här på rörforumet just nu så jag provar om den här tråden kan engagera några rörentusiaster. Det finns ju många här som har lång erfarenhet av att bygga, serva, modda eller tweaka rörförstärkare, och jag gissar att man genom åren har samlat på sig en del favoritmoddar. Jag tänker nu mest på lite enklare/snabbare/billigare mods typ byte av enstaka komponenter. Jag kan börja med några småmoddar som jag har gillat:

1. Valbar katodavkoppling.
En del förstärkare har två ingångar (High/Low), varav High-ingången kopplar in en katodavkopplingskonding i första steget med ökad förstärkning/dist som följd. Det kan vara användbart men det är knöligt att flytta gitarrsladden när man vill koppla om (helt omöjligt när man spelar). På två av mina stärkare har jag därför plockat bort ett av ingångsjacken och istället monterat en treläges enpolig miniswitch (ON-OFF-ON) för att välja mellan en stor (typ 22 µF) eller en mindre (typ 0,68 µF) avkopplingskonding eller ingen alls. Då kan man smidigt öka eller minska disten, eller korrigera lite i basregistret, t ex om man byter till fetare eller tunnare pickup.

2. Minskad kopplingskonding.
Jag har ibland upplevt att förstärkare känns "bumliga" och liksom "skiter på sig" i basregistret om man låter dom dista. Jag har då minskat kapacitansen hos kopplingskondingen efter första steget för att skära bort lite av basen innan distorsionen uppstår. Kondingen kan ju ses som en del av ett högpassfilter. Normalt är dessa kondingar stora (typ 22 nF) men jag har hamnat på runt 1 nF och då tycker jag att stärkarn blivit betydligt "fastare" i basregistret. Värdet bero naturligtvis lite på hur övriga kretsar ser ut.

3. Tonestackens sloperesistor:
Jag har några gånger här på Bojen sett tips om att labba med slope-resistorn i tonestacken (tack Racing och Axewall + ev andra). Om man studerar detta med Duncans Tone Stack Calculator ser inte effekterna ut att vara påtagliga, men jag ville iaf testa praktiskt. Upptäckte att det är ett bra ställe att tweaka på. Upplever att stärkarns karaktär ändras ganska mycket - kanske lite som när man provar högtalarelement med olika karaktär (kanske t o m kan vara ett alternativ till att byta högtalare genom att anpassa stärkarn bättre till högtalarn man redan har). Svårt att ange ett "bästa" värde på resistorn då det säkert beror på stärkarns kretsar i övrigt (och kanske högtalaren). I ett fall har jag gått från 100k till 33k och i ett annat från 33k till 60k. Ett mindre värde ger dovare karaktär. Med ett större blir det lite "vassare" och mera "in your face". Tänker montera in trimpotar för enkel justering. Även diskantkondingen spelar viss roll. Med en mindre sådan blir det lite mindre vasst och vice versa.

Vilka är dina favoriter bland mods och tweaks?

Bra initiativ! Som du säger, det är ingen vidare fart här på rörforumet tyvärr.

Katodkondingar och -motstånd är ju en ständig källa till glädje, det är otroligt vilken skillnad det gör att byta ett motstånd från 1,5 kOhm till t.ex 7-8 kOhm. Om man samtidigt tar bort kopplingskondingen blir det väldigt intressant!

Detta med switchar är min grej av flera skäl, man kan A/B-testa enkelt och se vilket man gillar eller inte. Hörselminnet är tyvärr kort sägs det. Med en switch som byter mellan de olika varianterna kan man ofta ganska snart komma fram till vad man gillar. Oftast visar det sig att det är enbart det ena ljudet man använder av de "switchbara", och då är det ju lika bra att koppla det så permanent. Och så kan switchen användas till något annat man vill prova.

Att ha optokopplare som switchar ger möjligheten att bygga om kretsen ganska rejält med en knapptryckning, vilken jag också tycker är kul. Det har jag t.ex för att byta mellan olika katoduppsättningar som jag nämnde ovan.

Sedan, katodföljare och dess kringeffekter är tvunget för go dist. Amen.

Sloperesistorn har jag inte rört mycket, satte ett motstånd parallellt med det befintliga när jag byggde om min Dual Showman till nästan-Bassman 5F6-A för att få 50 kOhm.
Ditt inlägg Beneri fick mig att fundera på att ersätta det där parallella motståndet med en pot, för att kunna ratta fram "rätt" värde. Det är nämligen så att jag tycker att Fenderläget blir liite dovt, skulle vilja ha lite mer sprill i tonen med den kanalen. När jag hittat rätt storlek på motståndet kan ju det sättas på en opto, så smack så kan det slås på automatiskt när jag växlar mellan Fenderljudet och Marshalljudet.

Diskussion och erfarenhetsutbyte för utvecklingen framåt!

Kul med lite respons. Håller med om att det nästan är ett måste att switcha in/ur moddarna mha omkopplare (A/B-test) om man ska ha en rimlig möjlighet att göra en vettig bedömning. Å visst är det jättebra med informationsutbyte.

Så stora katodmotstånd som 7-8 kOhm har jag aldrig provat (eller ens sett i ngt schema). På vilket sätt blir det intressant, dvs hur låter det.

Aha, katodföljare krävs för bra distljud? Nytt för mig. Kanske det är en bidragande orsak till att det är svårt att få en tvåstegare att dista riktigt snyggt, eller att jag aldrig fick min Fender Blues Jr att låta bra för 15 år sedan (har flera steg men saknar katodföljare). Hur påverkar katodföljaren ljudet? Den ger ju ingen förstärkning.

1.Om du inte sett detta (något förvånad) kan du inte ha kollat på så många scheman (vilket är en bra info) .
Redan på 70:talet kom Marshall med 2203 med master och med katodmotstånd på andra steget på 10K, efter det kom Soldano med sin stärkare som hade 39K ! och hur många som helst har plankat det schemat inklusive Mesa som ironisk nog hotat alla som gör något liknande som dom gör

2.Nä katodföljare "krävs inte" för ett bra distljud, men det dom ger en "karaktär" som vissa gillar.
Katodföljare laddar inte ner tonstacken , men gör den även mindre efektiv kontra anoddriven.

3. Mitt bästa tweak är att lägga DC på glöden, stärkan blir tystare och om stärkan har katodföljare så kommer stärkan funka bra med alla fabrikat (historisk har ryska rör haft problem i den positionen).

Du har helt rätt, jag har inte studerat många scheman, i stort sett bara det fåtal som gäller de stärkare jag ägt genom åren (typ en handfull). Går det att beskriva hur dessa stora katodmotstånf påverkar ljudet?

Är det möjligt att beskriva vad det är i "karaktären" som vissa gillar hos katodföljare?

Eftersom det är jag som sagt att detta är så himla bra får jag väl berätta hur jag uppfattar effekterna av dessa moddarna.

1. Stort katodmotstånd, om man håller sig till upp till 10 kOhm så tycker jag att det låter bra pga att det blir en "torr" dist, träig och inte så fräsig. Det blir ju lägre förstärkning med en sådant katodmotstånd, normalt är det inte avkopplat dessutom men någon konding, därmed minskad distmängd, man få rmata på med lite mer signal för att få samma distmängd, men den är som sagt mer sammanhållen. Arbetspunkten hamnar inte där man normalt vill ha den, det blir därigenom en viss komprimering. Själv har jag ca 8,5 kOhm.

Om man går högre, typ Soldanos 39 kOhm tycker jag att det enbart låter trist och extremt komprimerat. Noll headroom, man kan slafsa runt rätt bra och ändå låter det snyggt och jämnt. Hade en switch där jag kunde växla till 39 kOhm, det var inte många gånger jag använde den. Jag gillar när det är ganska mycket headrom, och hög anslagskänslighet.

2. Katodföljare, ger en "morrig" dist, som tillsammans med ett hyfsat stort katodmotstånd låter väldigt bra, mjuk och ganska grov dist även på låga toner. Detta ljudet trodde jag kom från ett knäande slutsteg, men det var det inet alls visade det sig när jag byggde in katodföljaren. Dessutom upplever jag att stärkaren blir mer anslagskänslig med katodföljare, oavsett katoduppsättning på de andra rören.

Jag har faktiskt också Owe Amp Healers favoritmodd, lyft glöd med 40V om jag inte minns fel. Gör att inte rören ligger precis på gränsen för vad de klarar av.

Bra tråd

Trimpotar kan ju vara smidigt om man vill prova olika värden bara man kommer ihåg att trimpotar ofta har både dålig spänningstålighet (t ex ca 50V DC) och effekttålighet och beroende på hur de är kopplade kan man ha stora spänningar DC och stort sving signal (AC) i rörförstärkare och då håller de väl inte så länge.




Intressant analys. Det enda rör som sitter i Marshalls valve state förstärkare används just till en klassisk katodkopplad tonstack och inte varken till ingång eller eller något sorts diststeg. Förmodligen ingen slump att Marshall valt att använda det enda röret just där.

Verkar ju helt klart värt att prova. Räcker det med att ett av stegen har stort katodmotstånd (i så fall vilket?) eller bör alla stegen ha det för att nå önskad effekt? Förloras effekten om katoden är avkopplad med en konding? Annars kanske avkopplingskondingen kompenserar för minskad förstärkning/dist, eller ...? Den "snedställda" arbetspunkten kvarstår väl iaf även med en konding?

Bra synpunkt! I mitt nuvarande fall (slope resistor i tonestacken) ersätter poten ett litet ytmonterat motstånd och såna har kanske inte heller så stor tålighet? På ena sidan om motståndet finns bara kondingar så DC-nivån borde väl vara noll? Antar att AC-svinget är hyfsat stort men kanske inte över 50 V?

Det är stor skillnad om katoden är avkopplad eller inte, redan med "normala" katodmotstånd. Med stora motstånd ökar man motkopplingen i steget, samtidigt som man läggar arbetspunkten på ett "ovanligt ställe". Om man kopplar av katodmotståndet, försvinner motkopplingen, men arbetspunkten ligger kvar där den hamnar. Normalt skulle man förvänta sig en viss kompression i det läget, men beroende på signalnivån kan det bara upplevas som minskad förstärkning i just det steget (vid låg signalnivå), annars som lite mer dist pga andra övertonen (röret jobbar nära strypgränsen). Resultatet beror säkert väldigt mycket på vilken rörtyp man experimenterar med.

Jag har en konding på 0,1 Uf efter katodföljaren, dvs det kommer inte in någon DC till Slope resistorn, vilket jag tror att det gör i normalfallet. Eftersom det sitter pottar efteråt för tonkontrollerna så borde en pott av liknande kvalitet göra jobbet även för slope resistorn?

Ja, på Marshall 2203 är det som Owe skrev tidigare på andra steget som det stora motståndet sitter, kallas så vackert för "Cold Clipper". Detta beroende på att röret får kraftigt kall bias och hamnar ganska långt ner till höger i ett rördiagram på arbetspunkter. Med 39 kOhm är det nere i källaren.

Som Lampu skriver, det ska inte vara avkopplat med konding för att få denna effekten.

Sedan är det andra saker också vilket steg som är kallt/varmt, finns tankar om att om vartannat steg är kallt och vartannat varmt kommer signalen pga fasvändling att släppa igenom ena sidan av signalen odistad. Detta ger tillsammans med den distade andra hälften en blandning av dist och rent, väldigt trevligt...
Jag har byggt upp min förstärkare så, och jag tror i alla fall att det är det jag hör med en klarhet som samtidigt är distad. Mumma!

Tänk dig en signal som när den svänger, enklast som sinuskurva, i ena sidan slår i "väggen" ganska hårt men åt andra hållet svänger mjukt och fint, ingen vägg, och den halvan passerar igenom förstärkaren utan att slå i några väggar.

Eftersom jag naturligtvis har kall/normal katod på switch kan jag säga att det är väldigt stor skillnad mellan de två ljuden, normal katod och Cold clipper.

Tar tillbaka det jag skrev . Tänkte inte på det, och har väl inte kollat tillräckligt noga, men jag har ju visst både sett schema, och testat förstärkare, med stort katodmotstånd. Min Laney LC15 har 10k katodmotstånd i steg 2, och dessutom ett katodföljarsteg. Är nog rätt Marshall-inspirerad och har en dist som är rätt schysst. Katodmotståndet är visserligen avkopplat med 220 nF men den kopplas bara in vid större Gain-pådrag (via en 100k-pot som är tandem med gainpoten). Eftersom jag aldrig drar på max gain kan man nog säga att motståndet är "ganska oavkopplat". Frågan är om jag bör testa att helt ta bort avkopplingskondingen.

Vet inte om jag hänger med till 100%. Är det inte så, enligt vad lampuradio säger, att det stora katodmotståndet gör att arbetspunkten hamnar snett och att förstärkningen sjunker (pga ökad motkoppling). Förstärkningsförlusten kan kompenseras med en avkopplingskonding, men den ska väl inte påverka arbetspunktens läge? Det bör väl vara arbetspunktens förskjutning som orsakar den osymmetriska klippningen och därmed den gynnsamma effekten på soundet, eller ...? Tycker det känns som om det borde kunna funka även med en avkopplingskonding - men jag kan naturligtvis ha fel. Har du Custom Sam möjligen en switch för att koppla in/ur avkopplingskondingen på dina "cold clippers"? Kan du isf konstatera om kondingen försämrar ljudet eller inte? Kanske man isf måste korrigera med Gain så att distmängden är ungefär likvärdig i de båda fallen?

Förstärkning uppstår när gallret varierar med signalen och dess potential ändras *i förhållande till katoden*. Om katoden "följer med" gallret, vilket blir situationen om man tar bort avkopplingskondingen, får man en betydande motkoppling, mer ju större katodmotståndet är.

Att använda ett "ovanligt stort" katodmotstånd kommer att ge en arbetspunkt där röret drar mycket lite ström, och man befinner sig då i ett område där röret är ganska olinjärt. Beroende på rörtyp (tänk ECC81 vs ECC88) kan det ge olika resultat, från ökad dist (kanske nåt man gillar) till hemsk dist, när röret går i strypning under halva signalperioden. Utan katodkonding kommer motkopplingen att hindra klippning, men man lär ha lite olinjäritetsdistorsion. Med en katodkonding är det mer troligt att man hamnar i en klippningssituation (eftersom motkopplingen inte är där), men det beror som sagt på rörtypen rätt mycket.

Resultaten är rätt svåra att förutse, så det är väl bara att prova lite....

Verkar väl som om det kan vara värt ett försök även med avkopplingskonding. Anledningen till att jag hänger upp mig på just avkopplingen är att jag funderar på att testa "cold clipper" (stort katodmotstånd) i andra steget i en tvåstegare, och i en sån behöver man ju all förstärkning/dist man kan få. Någon som vet om man brukar använda cold clippers i preamps med bara två steg? Finns det nåt som talar emot? Om det inte funkar med avkopplingskonding så skulle ju det kunna tala emot eftersom man då riskerar att få för lite dist. Synpunkter på cold clippers i tvåstegare?

Precis det du säger, det blir ganska lite förstärkning. Om ljudvolymen räcker till så kan jag tänka mig att det kan låta ok. Men det är väl bara att prova!

Jag byggde en 18 wattare med en Soldano Lead kanals förförstärkare. Då satte jag cold clipper på en pot så jag kunde ratta från 10k (Marshall) till 39k (Soldano). Jag gjorde det för att jag ville förstå (och höra) vad som egentligen händer.
Resultatet är nog att jag oftare drar på den för fullt (Soldano), även om den är användbar i hela registret.

Att löda kan va skoj

Japp, min tanke är att testa, men det kluriga är att kretskortet är trångt och har många ytmonterade komponenter (Laney CUB10) så det tar emot lite att ta itu med det.

Kan du beskriva vad "som egentligen händer" soundmässigt? Hur upplever du skillnaden mln 10k och 39k - även jämfört med ett std-värde (runt 1-2 kOhm)? Märks effekten mest på distade ljud eller påverkas även renare och halvskitiga ljud?

Man får inte en riktigt rättvis bild av 10k vs 39k i en Soldano genom att enbart byta ut bara den eftersom signalen ut till nästa steg är så mycket högre med 10k. Man behöver sätta en spänningsdelare efter som sänker signalen med ca en tredjedel. Att inte göra det skulle jag säga låter dåligt.

Katodföjare ladare ju inte EQ:n så mycket , men samtidigt har sämre efekt.

40V låter lågt (heller 40V än ingen DC alls on glöden) rekomationen som jag fått lära är 75-100 V
och gör man det så kommer ryska rör hålla som katodföjare.

När vi ändå är inne på katodmotstånd, är det någon här som labbat med storleken på fasvändarens katodresistor? Vill minnas att jag läst om det här på Bojen för länge sen - kanske 10-15 år sedan. Om jag inte minns fel så var det Racing som (när han "moddade skiten ur" en Laney CUB12) erfor att det kan ha stor betydelse för ljudet om man ändrar värde på fasvändarens katodmotstånd. Någon som har erfarenheter på området?

Om man har ett "Long-tailed pair" som PI, så är dett i grunden en katodföljare, föjt av ett steg med signalingång på katoden. Det första som lär hända när man ändrar i Rk, är att man introducerar obalans i PI, vilket ju gör att slutrören får jobba olika hårt. Jag vill påstå att det börjar med att man ökar andra övertonens distorsion. Beroende på hur slutrören är inställda ("kallt eller varmt") kommer detta att hänga med från rätt låga signalnivåer. Hur det upplevs vågar jag inte ens gissa, men andraövertonsdist är ofta mer acceptabel än när de högre övertonerna börjar dominera - beroende på vad man vill ha för ljud, förstås...

Egentligen borde det finnas marknad för nån form av simuleringsprogram, där man kan lägga in data om sin idé om hur en krets ska se ut, och sedan rent mjukvarumässigt prova med olika signaler på ingången och se vad som kommer ut. Fast det är nog att förstöra lite av det roliga med egna experiment, vilket vore dumt i en tid när samhället verkligen behöver självtänkare snarare än "följare".

Enligt Racing

"Det åsido vart det som verkligen tog skruv att jag bytte katodresistorn på PI´n från 1.5k till mer Marshallereska 470 Ohm. För egen del fattar jag bara inte varför man bygger en så liten maskin med 1.5k eftersom det påverkar mängden definition så kraftigt som det ändå gör. Tycker rent ut sagt det e trams,å på den punkten delar jag VERKLIGEN inte Laneys åsikt!"

Från 2013
viewtopic.php?f=24&t=83541

Precis den tråden jag tänkte på. Tänkte att om en person uppskattar den modden så mkt så finns det nog flera som testat den. Skulle vara kul att också höra hur andra upplever ljudförändringarna när man ändrar PI'ns katodresistans. Vet ju att det är bäst att testa själv, men i mitt fall är det lite knöligt eftersom resistorn är ytmonterad och dessutom omgiven av ytmonterade komponenter (svårt att hitta bra lödställen). Men om det råder enighet så kanske det skulle vara värt besväret.

Här är en länk till en sida med en massa voicingtips, finns lite av varje att testa! https://robrobinette.com/Voicing_an_Amp.htm

Sajten, Robrobinette.com innehåller massor av trevligt i förstärkarväg.

Trevlig sajt! Stort tack för tipset. Innehåller massor med info och bör kunna funka som bibel för en amatörmoddare som jag. Har bl a läst om Cold Clippers, och det verkar han gilla skarpt. Ämnar själv testa det i en av mina stärkare inom en mkt snar framtid.

Han nämner också att Skärmgallermotstånd och Bias-inställning (kall/varm) kan ha positiv påverkan på slutstegets ljudmässiga egenskaper. Någon här som har erfarenheter av det?

[quote="beneri" jag bytte katodresistorn på PI´n från 1.5k till mer Marshallereska 470 Ohm.

[/quote]Precis den tråden jag tänkte på. Tänkte att om en person uppskattar den modden så mkt så finns det nog flera som testat den. Skulle vara kul att också höra hur andra upplever ljudförändringarna när man ändrar PI'ns katodresistans. Vet ju att det är bäst att testa själv, men i mitt fall är det lite knöligt eftersom resistorn är ytmonterad och dessutom omgiven av ytmonterade komponenter (svårt att hitta bra lödställen). Men om det råder enighet så kanske det skulle vara värt besväret.[/quote]

1. 470 ohm är mer eller mindre "standad värde" i denna typ av fasvändare ( det finns stärkare med 680 ohm och 820 ohm med stärkare med feedback loop) så att det finns dom som skulle ha erfarenhet av denna modden, är inte så stark pga att den är ett undantag.
Men jag vet vad som händer när man ökar det motståndet, stärkan blir tystare och varför det redan på 70:talet fanns stärkare variabelt motstånd just där som master.

2. Skulle råda dig skaffa en annan stärkare om du vill testa olika modds. En stärkare med ytmoterade motstånd går att modda, men inget för nyböjare.

För att övergå till vad topic var ....

Här är några yttligare tweaks:

1. Tro inte att Fender och Marshalls är "guds gåva" när det gäller layout eller val av komponeter !
Leo Fender var en affärsman , så där han kunde spara tid o minder komponenter så gjorde han det, se bara steg ett o två delar samma katod.
Och Marshall plankade ju bara Fender och enligt mig först kom upp med något ricktigt EGET förän mastervolym modelerns =2203-2204

2. Använd skärmad kabel !

3. Många pratar om OT:s betydelse , men få pratar PT:n betydelse. vill sticka ut hakan o säga PT:N har många gånger större betydelse.