Apparat att mäta upp trioder i syfte att selektera matchade trioder.

I min verksamhet att distribuera rör har önskemål kommit upp att
kunna leverera “matchade dubbeltrioder”. Dessa används framför allt
i fasvändare kopplade som LTP ( long Tail Pair) . Olika egenskaper
hos triderna ger där upphov till obalans.

Man kan naturligtvis använda en rörprovare för detta. Men några hakar
finns det :
- enkla rörprovare testar vid spänningar / strömmar som ligger långt ifrån
databladens mätpunkter. Ibland vet man inte ens vilka spänningar som används.

- uTracer som jag har tar alldeles för lång tid och kräver både dator och plats.

Tanken har varit att göra en dedicerad apparat. Digitala panelmeters köptes in
medan jag funderade på designen. Men det visade sig att alla panelinstrument
jag hittade hade sin matningsspänning kombinerad med minusanslutningen. Det
gjorde det omöjligt att mäta spänning över ett anodmotstånd. Att mäta katodströmmen
vore ett alternativ men det hade inte exakt motsvarat behovet.

Under tiden dök en passande låda upp, ett defekt spänningsaggregat i lagom storlek,
dessutom med två analoga instrument på frontpanelen. I lådan placerades switchade
spänningsaggregat för att generera glöd ( 6.3V) anod ( 250V ) och en reglerbar
bias ( 0 til -12 Volt) 250 Volt anod är en vanligt förekommande testspänning, för
rör med andra vilopunkter ( ECC88 t.ex.) arrangerades att man kan använda ett
externt DC aggregat, samma arrangemang gjordes med glöd och bias.

Nu visade det sig att de inbyggda analoga instrumenten var mindre optimala.
Placeringen gjorde att man fick böja nacken för att läsa av dem och precisionen
var tveksam. Dessutom skulle jag behöva göra en skalomkopplare för att kunna
komma över de 10mA som instrumenten visade.

Lösningen blev enkel. Två billiga digitalvoltmeters anskaffades, med krav på pris
runt 100:- och drivna av billiga AA batterier. Dessa användes i mA området och kopplas
in med labsladdar. Detta löste synligheten ( instrumenten ligger på bordet väl synliga)
och löste skalbarheten ( instrumenten har valbara områden). Priset var
dessutom lägre än digitala panelmätare. Vidare kommer en eventuell kortslutning
i ett rör endast att skada ett externt instrument som enkelt och billigt
kan ersättas. Ett av de analaga visarna används i stället
för att grovinställa bias, det andra saknar för närvarande användning.

På fram och baksida finns utgångar för alla inbyggda spänningar, enkla
byglingar kopplar en dem, lossar man byglingen kan externa källor kopplas in.

Mätningarna görs i enlighet med databladen för resp. rör. ECC83 t.ex 250V
och -2V bias har en nominell ström 1.2mA

Urvalskriterier.

Jag mäter mindre an 20% av alla inkommande rör. Då jag köper minst 100 rör
innebär det att jag plockar 20 rör för mätning. De som har mindre än 5% avvikelse
markerar jag med att måla en röd markering på rörtoppen. Övriga går tillbaka i
lådan. Ett vanligt resultat är att 2-5 rör kvalificerar sig.
Att jag undantar 80% från att överhuvud taget mäta är för att jag inte vill påverka
urvalet hos de som bara köper rör, de skall också kunna hitta balanserade rör. Det
medför även att antalet rödmärkta är begränsat.

Hej, blev lite nyfiken här, men är lite för okunnig för att hänga med riktigt. Som jag förstår det är det matchning av ström och inte branthet som du är ute efter? Men i så fall, varför är det sämre, eller mindre optimalt som du skriver, att mäta över ett katodmostånd än över ett anodmostånd? Och en annan fråga, mäter du rören direkt från fabrik, eller efter en tid i drift? Det tar ju ett tag för rör att stabilisera sig.

Personligen ser jag ingen annan anledning till matchade småsignalrör i standardapplikationer än att bidra till den placeboeffekt som är så viktig för somliga, men jag är ändå intresserad av logiken, och var o en blir ju salig på sitt sätt.

Kul att du berättar om ditt projekt och tar upp detta ämne.

Johan

Johan,
De panelmetrarna jag har mäter spänning, 0-3V Med ett katodmotstånd blir spänningsfallet så stort att det påverkar bias.
Jag vill använda databladens parametrar och de anger i allmänhet bias i Volt, för ECC83 1.2V . Ett katodmotstånd
påverkar för mycket. Panelmätarna har negativa polen gemensamt med spänningsmatningen så att mäta över anoden blir komplicerat.
Nu köpte jag istället billiga DVVM och låter dessa mäta i mA , en eventuell kortis kostar bara ett billit DVDM ( <100 kronor).
Ja, jag mäter 20% av de rören jag får från JJ. Har ingen synpunkt på att rören skulle ändra sig ( de verkar enbart dra mindre ström
efter 1000 tals timmar av de jag kunnat mäta.)

Efterfrågan efter dessa är specifikt användningen i fasvändare av LTP typen, där blir obalansen stor redan vid små skillnader. Jag har
fått önskemål från flera håll, och eftersom de köper så säljer jag.

Ja det är placebo i korrekt dimensionerade vanliga förstärkare. Men som sagt LTP och förstärkare på eller över gränsen kan försvara dem.

Nu blir jag helt förvirrad. Hur ser kretsen ut? Mäter du ström eller spänning? Skickar du in ac eller dc? Var i kretsen mäter du? Förmodligen väldigt dumma frågor, men jag kämpar på med att försöka lära mig så mycket som möjligt om hur rör och rörförstärkare fungerar.

Johan

Det är en enkel krets, full spänning enligt datablad in i en DVDM , vidare till anoden. Gallret hålls vid databladets spänning och katoden är jordad.

För ECC 83 blir det 250Volt på anoden ( via dvdm) och -1.2Volt på gallret. Strömmen avläses på DVDM , bägge trioderna är likadant
kopplade och srömmen genom vardera trioden kan avläsas direkt på respektive DVDM.
( glöden hålls vid 6.3V allt enligt datablad)

Jag mäter alltså strömmen vid en arbetspunkt för att hitta trioder som har lika DC egenskaper, något som är fördelaktigt i LTP fasvändare.
Att jag byggt en dedicerad burk beror på att det hela går snabbt och noggrant och utan risk för misstag.

Alltså Peter, har du den minsta aning om vad du håller på med? Det du skriver kryllar av konstigheter, och din hemsida likaså. Hur kan du t ex påstå att ett 6l6 från 1936 är direkt kompatibelt med ett 6l6gc? Vad ska du med burken på bilden till? Varför kan du inte i enkla, rediga termer förklara vad din matchning avser? Är du en kvacksalvare? Jag börjar tro det.

Om man förstår sig på rör, förstår man mätningen, och den beskrivna apparaturen är ett sätt att kunna genomföra mätningen på många rör på ett enkelt och säkert sätt.

Tanken är att verifiera det som anges i rördata: vid en viss anodspänning och en viss gallerförspänning ska röret dra en viss ström. Variationer förekommer, men är inte önskvärda.

Alla rör med samma beteckning är i princip kompatibla. Skillnader i effekttålighet för en viss typ kan framgå av tilläggsbokstäver, men det betyder inte att det föreligger inkompatibilitet, nödvändigtvis. Vissa tilläggsbokstäver anger f.ö. endast glaskroppens form, möjligen kan det uppstå rent fysisk inkompatibilitet om ett rör är "för stort".

För den oinvigde kan teknik förväxlas med magi.

För den oinvigde kan teknik förväxlas med magi. Jag suger på den.

Den oinvigde, är det dina kunder? Eller är det du? Jag förstår inte. Vilken är din kompetens?

Är jag den oinvigde? Kanske. Ibland känner jag mig otroligt trög, t ex när jag spelar snabba spel med barn o barnbarn. Men jag har ändå bl a gått igenom min svärfars alla NKI/Hermodskurser om elektronrör, allmän radioteknik, elektricitetslära 1-2, radioservice, radiomätteknik och elektroakustik, vidare Kevin O'connors samtliga böcker om rörförstärkare, varit på kursträff med densamme, och lärt mig massor genom att följa o delta i forumen AX84, Planket, ljudbojen m fl sen mer än 20 år. Byggt ett antal rörisar med gott renomme, servat o hjälpt folk i trakten, utan klagomål. Mätt upp och sålt över 3000 rör, gamla beg o NOS, på Tradera o brittiska EBAY med endast en missnöjd köpare. Så är jag den oinvigde? Fräls mig i så fall. Förklara vad du gör och vad jag missförstår. Jag är idel öra.

Om man förstår sig på rör förstår man mätningen om man får den beskriven. Då är det till exempel bra om text och bild hänger ihop. Varför ska vi fundera på panelinstrumentens betydelse när det visar sig att de inte har nåt med mätningen att göra? I synnerhet som de är avsedda för helt andra ändamål och inte mäter spänning vilket påstås? Vidare, att mäta under dc- eller ac-förhållanden spelar roll. Det är bl a därför som AVOrörprovarna anses vara så tillförlitliga, ac är ju den miljö som rören är avsedda att verka i. Jag kan fortsätta om ström och branthet mm, men jag tror att min poäng har gått hem.

Att skilja mellan 6l6 och 6l6gc är grundkurs. Det handlar om helt olika rör. 4 6L6 i en Fender Twin Reverb?

Hej
Länge sedan jag postade något här, av olika anledningar.
Tänkte bara visa vad jag använder mig av, en liten smidig Engelsk apparat.
Jag säljer inte rör utan införskaffade den enbart för eget bruk, det är tröttsamt(och dyrt) att prova sig fram för att hitta rör som man gillar ljudmässigt.
Denna manick mäter dels tomgångsström, transkonduktans samt gain.
I läget på bilderna mäter den transkonduktans, den lägger alltså på en AC signal på gallret, mäter hur mycket AC strömmen på katoden ändras i förhållande (mA/V), är väl detta som vissa kallar branthet.
Röret på bilden uppvisar "nyvärde" på den ena trioden men den andra når inte upp till värdet som enligt databladet skall vara 1,5mA/V vid 200 volts anodspänning och -1,5 volts gallerspänning. Det här röret är således inte speciellt balanserat.
Börjar man mäta upp nyproducerade rör upptäcker man rätt snabbt att det är hyfsad spridning samt att väldigt många rör inte håller de gamla databladens specar.
Nu är det inte detta som är största vinsten med en dylik provare för min egen del, jag använder den mest för att välja ut rör som jag gillar ljudbilden från.
Har jag hittat ett rör som låter jag tycker låter bra i en viss förstärkare mäter jag upp det och antecknar värdena, vid senare mätningar av andra rör kan jag plocka ut rör med likvärdiga parametrar. Mäter två rör samma gällande dessa tre parametrar, ja då låter de också väldigt nära varandra ljudmässigt, oavsett vad som står skrivet på röret.

6L6 och 6L6GC är inte "helt olika rör". De är varianter på "temat 6L6", kan man säga, där utvecklingen gått mot att göra modellen mer effekttålig. 807 är en annan variant på det temet; inte pinkompatibel, men i princip "kurvkompatibel", kan man säga, och det finns flera olika exempel. 6AQ5 är kurvkompatibel med 6V6, men har inte samma effekttålighet och en annan sockel.

Man kan såklart ha åsikter om detta, också...

@JTM:
fin liten apparat.
Som du skriver är det en bra ide att mäta ett rör när man installerar det , notera någonstans, och när man senare mäter
MED SAMMA UTRUSTNING har man ett bra jämförelsetal på om eller hur röret ändrats.

@lampuradio:
Det unika med 6L6 är att i en apparat från 1936 med ett 6L6 kan man direkt sätta ett nyproducerat 6L6GC . De följer
samma minimum spec men tål mer effekt. Vilka andra produkter från 1936 nytillverkas numera ?

Mja, fast ljudmässigt låter en 6L6 som har metall kåpa runt sig och inte glas väldigt olik en 6L6GC
Så det är inte bara effekttålighet som ändrades

Detta med hur olika rör med samma beteckning faktiskt låter, överlåter jag gärna åt dem som har bra "öra" och har satt sig in i ämnet. Ur konstruktörssynpunkt har man vissa parametrar att jobba med när man ska sätta specen för transformatorer och filter etc, och dessa parametrar kommer från rörtillverkaren (rörkurvor kopplade till en viss rörtyp). Vad som blir det verkliga ljudresultatet när man trixat allt man kan inom de givna gränserna är nog svårt att specificera. Ligger man nära gränserna för det tillåtna, kommer det att låta olika beroende på rörindivider. Kanske OK i gitarrförstärkarvärlden idag, men inte OK på något sätt, inom den en gång rörbestyckade kommersiella elektronikvärlden. Glöm inte att rören vi älskar att fixa med en gång var det enda som fanns att tillgå som aktiv komponent inom områden som rörde vetenskap, medicin, vapenindustri... Några mysiga avvikelser som skapade "det varma rörljudet" skulle närmast ha betraktats som rena fabrikationsfelen.

Man behöver inte ens ha bra öra för att höra skillnad på dom, när det gäller dessa metallkåpor rör.
Jag har bägge och har gjort AB test.
Skillnaden är tydlig!
För att ge en beskrivning, så är det som lägga en tjock filt över högtalarna när man går från glas omslutet rör till dessa med metall omslutning.
Det är iofs inget fel med det vill man ha ett mer "vintage" ljud med lägre utefekt och mindre diskant så kan tidiga 6L6 vara vägen att gå.

Sen får jag tillägga att jag tycker det är inte så konstigt att ett 19Watts rör kontra ett 30Watts rör av samma "typ" kommer låta/upplevas olika då dom har helt olika prestandad.

Det är ju lite som när man var ung o körde Volvo med B20 motor på 75 HK och man sen trimmade den och fick nu 120hk . Samma motor i grunden men upplevensen med 120 h under huven var u helt annolunda än när den hade 75 hk

Ok, så då är kanske 6V6 och 6L6 också samma rör? De passar ju i samma socklar och liknar varandra mer än 6L6 o 6L6GC effektmässigt. Tetrod som tetrod. Jösses. Ingen serös rörmicklare hävdar att 6L6 och 6L6GC är samma rör.

Som oseriös rörmicklare brukar jag ofta besöka denna sida: https://tubedata.tubes.se/index.html
Där finns jur mycket rördata som helst, inklusive kurvor och sånt som beskriver rörens elektriska egenskaper.
Ta gärna en titt.

Hej Rickard !

Jag vet att du inte är någon "oseriös rörmicklare" !
Men jag vill minnas att du inte spelar något instrument som behöver förstärkning av någon rör stärkare, utan du är en mycket kunnig rörtekniker !
Och när dom som spelar och dom tekniker som inte spelar möts , så blir det som oftast "missförstånd" pga olika utgångspunkter och olika begrepp.

Dom som spelar pratar gärna om hur något "låter" eller känns/upplevs, = emperisk upplevelse.
Medan dom som inte spelar kollar rördata och kurvor.
Personligen så kollar jag rördata när det gäller olika maxvärden, pinnout mm, men handen på hjärtat så har jag inte lärt mig så mycket om olika kurvor.

Hela musiker världen som använder rör stärkare är full med myter och tekniskt felaktiga slutsatter, men det har blivet bätter under mina +20 jag har svarat på frågor på detta o andra forum.
Nu är det bara jag och Johan/Tubis kvar sen rörplanket, och på den tiden drevs det mesta på myter och till o med dom lagade stärkar höll myten igång.
Så Rickard du hade nog slite ditt hår skalligt om du varit med på den tiden

Det är som du säger, Owe, jag är ingen musikant. Det närmaste jag kommit den branschen är lite trumspel för dekader sedan och lite råddande av ljud/ljus på amatörteatrar. Det känns ändå som att man kan bidra lite med "det tekniska" ibland, och oftast är stämningen här bättre än på de flesta andra ställen.

Så jag hajade till lite över vissa ordval ovan, och eftersom jag ändå tänkt kommentera ursprungsartikeln, gled jag in lite på snedden.

Troligen är det lätt att det uppstår kommunikationsfel, när man måhända inte använder ord/fraser precis lika, eller på förväntat sätt. Om någon dessutom vill vränga till det ytterligare, blir det mest fånigt.

Jag påpekar gärna, att jag inte ifrågasätter detta med "hur rören låter" och sådana saker, jag är nog bara lite tondöv själv.

Någonstans är det ju viktigt hur man utrycker sig och att man är tydlig med hur eller vad man menar. Läser t ex en biasinstruktion på Peter H: s tubular well sida som gör mig förbryllad. Instruktionen är sk "beerware" men man kan undrar hur många pubrundor som instruktionen genererat författaren av de som råkat följa den.

Där kan man t ex läsa
Symptom på felaktigt inställd bias är :
för lite bias: rödglödande anoder - Rören skadas och kan tom smälta.
för mycket bias : kallt och distat ljud, värst vid låg effekt

Blir undrande över av vad för lite bias betyder. Googlar därför "för lite bias" och det enda gången i hela världen som uttrycket har använts i samband med rör är just det dokument som Peter har skrivit och ett foruminlägg som han också har gjort.
För lite bias kan ju kanske vara så lite att man inte har någon bias alls. Dvs röret har tappat kontakt med biasspänningen och då finns det nog risk för att röret glödgas. Skulle också istället kunna vara "för liten" som avses om han menar storleken på negativ förspänningen i absoluta tal. För låg kan väl inte avses för t ex -50V är lägre än -40V
Och är problemet med crossover dist större i effektsvaga förstärkare undrar man?

Annars brukar ju de flesta fokusera och skriva mer om storleken på anodströmmen eller anodförlusten och då är ju större eller mycket snarare det som kan få rören att gå för varma.

Vidare kan man läsa i biasinstruktionen: Har du en stärkare där man inte mäter strömmen utan i stället hänvisar till en spänning
så bör du lämna in den på reparation. Den är olämplig för rörbyte utan ombyggnad.

För mig är t ex reparation och ombyggnation två helt olika saker. Men nåväl...

exempel på det som nämns är ju tex Fender silverface förstärkare som inte har någon biasinställning utan bara balanspot och en negativ spänning angiven i schemat. Kan hålla med om att det kan vara en god ide att bygga om men tror snarare att risken är att rören går för kallt i dessa stärkare än något annat. Tror många där ute kört sina SF utan ombyggnation och bytt rör genom åren och ändå har varit ganska nöjda. Man kan ju även justera bias genom att byta fasta motstånd.

Sen kan man läsa : Förstärkare innehåller livsfarliga spänningar. Låt stärkaren vara avstängd minst 15 minuter innan
du öppnar. Pilla inte på några ledningar !

Jag och de flesta andra brukar nog ofta ha på förstärkaren när den är öppnad. Det är ju inte alla som ens har externt tillgängliga biaspunkter.

Om just 15 minuter är optimalt beror väl på om kondenstorbanken har några "bleeder resistorer" som tömmer kondensatorerna när man stängt av-alla har ju inte det. jag brukar ha en voltmeter kopplad där så behöver man inte fundera på om spänningen ligger kvar där iaf.

Vidare kan man läsa: Någon typ av mätanordning behövs. Typiskt mäter man strömmen genom rören, antingen direkt
eller också mäter man spänningen över ett (litet) katodmotstånd.

Här undrar man vem Peter vänder sig till. Är man insatt så behöver man ju inte instruktionen och är man novis så är ju texten rätt obegriplig.
Det finns en massa pinnar och "strömmen genom rören" kan ju lika gärna vara filamenten om man inte är tydlig om var den där strömmen ska mätas.

Jag kan tycka att det är märkligt att lägga upp ett dokument som är så otydligt och inte har en målgrupp som kan ha användning för den.

Jag tar åt mig kritiken om bias justering och tar tacksamt emot ett bättre dokument.

Wow Obi du kommer tillbaka med en bang
Välkommen tillbaka !
Sen får jag be om ursäk när jag tidigare skrev att det var bara jag o Johan kvar från rörplanket eran, då om jag inte minns fel du var där då ?
Kul att du är tillbaka (eller har jag bara missat dina inlägg ?)

Tack Owe Näh jag har nog aldrig försvunnit men det är ju många som kan mer än vad jag kan så ofta finns det ingen anledning att skriva så mycket i rörplanket. Men visst gör jag ett och annat inlägg som du nog missat

Jösses, vilken tråd, känns som att bojenliket ångrat sig. Var är ni nu, izzy, alex, Richard o alla goa rörtomtar?

Men snälla peter, du tar åt dig av kritiken, men det verkar inte som att du förstår den. Googla gallimatias, och idka lite självkritik.