[img]http://i885.photobucket.com/albums/ac52/P_J_Andrews/IMG_6901_zpse981d0b9.jpg/[img]

Hittade denna annons i en gitarrtidning från tiden och slogs av tanken hur fort det egentligen gick från att man kunde köpa gamla gitarrer för någotsånär överkomliga pengar till att ett original-V plötsligt var värd en miljon. Minns också hur man kunde hitta high end-superstrator för en spottstyver i början av 90-talet, efter att grungen slagit i genom. Det var ett spännande och i synnerhet dramatiskt tidevarv vad gäller musik för sådär 20 år sen. Men det fattade iaf inte jag då. Nuförtiden är allt som är coolt och/eller bra dyrt.

Tankar kring detta?

Min spontana tanke är att det hade varit kul att se bilden...

Luften har gått ur ganska rejält.
Det är inte längesedan tex en 58 LP Custom kostade en halv miljon och nu gårde för runt 150k.

Bostäder i Sthlm har stigit i snitt med 600% på 20 år. Lönerna har bara ökat med 100% under samma period.
You do the math

Jag vet faktiskt inte varför inte bilden syns? Kanske att det inte går att lägga in bilder på Ljudbojen med Chrome?

Menar du att det går att köpa en LP från 1958 för 150.000 kronor? Betyder det att det går att köpa ett V för 300.000?

Jo jag känner till det där med löner och priser på bostadsrätter, det är ganska illa här i Göteborg också... men nu handlade tråden primärt om hur musikaliska och kulturella trender påverkar priset på gamla gitarrer.

Det där hänger ihop.
De guror som blev populära på 90-talet så som Jaguar, Mustang och Jazzmaster har inte rusat i pris som tex Strator.
Eller beroende på hur man ser det. Jag köpte en svart pre-CBS Jaguar med matching headstock för 9000kr i mitten av 90talet.
Idag begär säljare runt 50000kr för dem (realistiskt säljpris är nog snarare 35000).

Gamla Strator och sånt rusade i priser när de som växte upp med Hendrix mfl fick stålar.
Stålar fick de när bostadspriserna var låga gentemot inkomsten och när ungarna flyttade ut.

Min generation som växte upp med Jaggor och Jazzmasters har fortfarande barn hemma och de flesta har abnormala huslån pga en politiskt dopad bostadsmarknad.
Frågan är om 90-talsgenerationerna ens kommer att ha råd att pumpa upp priserna på prylarna de gillar om 10-20 år.

Fin gitarr! Ett slash före img i länken så syns den.

Grejen med att Flying V tagit en REJÄL dipp är att de är de enklaste vintagegitarrerna att förfalska, dessutom producerades bara runt 100.
Har Du inte provenence ända bak till 58/59 och orginalcaset så är dom svårsålda.

Fanns en i Sverige runt 1980 , såldes av Nisse på Börsen för runt 60 tkr.

Tar mig friheten att kommentera detta , ja det är rätt normala priser för en 'normal' gitarr på Ebay , 20-25.000 för en PAF custom och c:a 50-60 för ett 58/59 V. Om man kollar på säljespriser , inte begärt pris.

'Musikaliska och kulturella trender' , tja det är mer den amerikanska ekonomins skick och konjukturer som styr priserna.
När det går dåligt och fastigheter minskar kraftigt i värde så tar 'collectibles' en hård smäll i de övre regionerna, gäller även samlabilar och andra dyra leksaker.

Sen får man komma ihåg att det massiva prisraset som kom 2008 , endast ledde till att vi hamnade tillbaka på 2004 års nivå, och nu börjar det sakta återhämta sig.

Svårt att jämföra modeller mer låg popularitet som Jaguar med Stratocaster eller Les Paul, de är dessutom producerade i större serier.
Visst blir de ibland värda pengar , men inte i närheten av 'premium vintage'

Vad kostar en Custom colour ovanligaste färgen (svart) Stratocaster pre-cbs med matching headstock?

Jag gör matten åt dig, 1994 var räntorna på bolån runt 10-12% , nu är dom på 2% (eller under)

Boendekostnaden som del av inkomst är mycket större nu än för 20 år sedan.
Samtidigt har andra saker blivit billigare förstås.
Bostadsskulden gentemot inkomsterna har dessutom ökat kraftigt.
Att bostäderna kostar mer idag är ingen sensation eller felaktiguppgift, det är verklighet att mer
av folks pengar går till boendet idag.




När det gäller tex gamla Jaguarer så blev de "eftertraktade" med Nirvanas genombrott.
Men trots att Kurt Cobain har påverkat influerat folk minst lika mycket som 60-talets artister har vi som växte upp med det
inte drivit upppriserna på samma sätt. Fasiken, Kurt Cobain är större än de flesta av de gamla rävarna någonsin var och ligger i samma liga som Hendrix när det gäller influens. Men, folk kanske har tagit till sig grungens och indie-rockens kärna: billigt skräp

Yngre människor är förhållande ointresserade av vintage eftersom merparten av deras gitarrhjältar spelar Ibanez och ESP.
De som växte upp med rock/hårdrock av modernare snitt (Korn och sånt där) de skiter i gamla Strator och Pållar.
Merparten av de band som var stora från mitten av 90-talet och framåt var Ibanez- och ESP-band.
Av samma skäl som folk som diggade Zeppelin vill ha en LP vill de som diggar Korn ha en Ibanez.

Det syns så tydligt på gitarrmässor. Gjorde en lite kvantitativ studie i Köpenhamn och de unga flockades hos Magnus Olsson och Yamaha medan de halvdöda gubbarna stod och tittade på vintage.

Det kommer givetvis alltid att finnas ett intresse för gamla prylar men skaran kommer att krympa då
fler och fler inte har något metavärde att hänga på en gammal Strata (dvs, ingen artist de gillar spelar på Strata).
De senaste 20 åren har utbudet av märken och modeller ökat markant och det kommer givetvis att påverka vintagemarknaden.

Kontentan är att ska man köpa vintage ska man göra det för att det är roligt och att man är intresserad. Inte för att investera pengar. Ska man investera pengar är guld och vapen en bättre grej

Ok, så om jag får försöka mig på en egensnidad analys av hur marknaden ser ut för tillfället, med reservation för att ni kanske snackar om detta hela tiden här i vintageforat så tänker jag så här:

Det som hände när grungen gjorde entré var främst att superstrator blev helt ute samt att folk började spela på mindre hårdrockiga gitarrmodeller (om jag får uttrycka mig så) såsom det Cobain troligtvis köpte för att de var billigare på 80-talet. Detta grova musikaliska och kulturella trendbrott hade emellertid inget att göra med Hendrix-generationen som ändå hade velat köpa de gitarrer som de inte hade råd med i sin ungdom. Av samma anledning har high end superstrator gått upp i pris de senaste 5-10 åren, dock inte alls lika brutalt som strator och pållar gjorde för 20 år sen vilket har att göra med den allmänna konjunkturen och att fler pappor med utflugna ungar har det sämre ställt idag än för 20 år sen.

En intressant aspekt är hur olika värdet har gått upp och ner för gamla gitarrer beroende på vilken modell det är. Jag hade själv en Melody Maker från 1965 i början av 90-talet som jag köpte för 3900 då. Obs detta var efter grunge-explosionen. Häromsistens när jag var i Stockholm hittade jag en likadan gitarr för ca 11.000. Den var riktigt jävla skitbra och hade den bara passat min spelstil så hade det blivit affär! Gissar dessutom på att ett realistiskt värde på en sån dessutom snarare är kring 9000 (right?). Det är ju ingenting jämfört med vad andra Gibson och Fender från samma tid brukar kosta! Anses Melody Maker vara skit i vintagekretsar eller vad?

En sak som jag upplever själv åtminstone är att ju äldre man blir desto längre bak i tiden går man rent musikmässigt. Började med tidig 80tals hårdrock som blev 90tals metall och sen från 00talet och framåt så går mi musiksmak bakåt i tiden. Nu är det mycket slutet 60tals rock. Det trodde jag aldrig skulle hända.

Melodymaker är kanongitarrer men för de flesta krävs moddar innan de blir rätt för det man spelar. Därför tror jag de inte blir så populära.

Dom är ju längst ned på skalan, även Fender har ju riktiga budgetgitarrer som Mustang. Dessutom finsn det massor av dom och de är inte speciellt
populära eller har någon stor artist av rang som nyttjat dom.

För att det ska bli 'premium vintage' ska det vara en eftertraktad modell av bra kvalitet, tillverkad under 'the golden age' före typ 65. Dessutom ska det helst finnas få av dom.

Jag har själv haft en 60´s MM och har nu en nytillverkad, de gamla är ofta mycket bra gitarrer , men det har liksom inte med värdet att göra.

Givetvis är det så, men det har hittills gått långsammare än man spekulerat i.
Detta sas nämligen redan på 80/90-talet när reissues kom på allvar, att vintage skulle vara ingenting värt om 20 år.

Kommer ihåg diskussionen soom var både när AV serien kom ut coh sen Relics, 'vem kommer nu vilja betala för en 50-tals strata?'

Att investera pengamässigt i musikinstrument är direkt olämpligt utom för ett fåtal individer därute , som dels vet exakt vad
dom köper och har förmågan att flippa det vid rätt tidpunkt, att vara emotionellt involverad är då en nackdel.

Det är alldeles för trögt att sälja till rätt pris , och chansen att bli lurad vid köp är alldeles för stor.

De som köpt för länge sen och bara 'fått' en värdestegring automatiskt kan ju kanske räkna hem en vinst, men att räkna me det ska hända igen om
man återinvesterar i vintagegitarrer en gång till är högst osäkert.

OK, först trampade du snett i frågan om bopriser kontra inkomstökningar, vilket Mike påpekade. Nu följer du upp det med egen hittepå-statistik. Om man låter tillräckligt säker är det alltid nån som litar på en, eller?

Boendekostnaden som andel av disponibel inkomst har stadigt sjunkit senaste decenniet, för alla boendeformer men mest för boende i bostadsrätt. Idag ligger riksgenomsnittet kring 20 procent, mot sisådär 24 procent för ett decennium sen, vad gäller bostadsrätt.

Vad hade du för statitistik som grund för ditt påstående som varken var "sensation eller felaktiguppgift[sic!]"?

Jo jo men det förklarar ändå inte den ojämna prisstegringen jämfört med vad du kallar `premium vintage`. Melody Maker var väl på samma plats på skalan även för 20+ år sen.

Var £9000 något som man i svenska gitarrkretsar tyckte var "jävlainihelvetemycket" pengar 1991?
Förresten, vad stod pundet i den 28 augusti 1991?

I "backspegeln" är det många missar man gjort…

Ja det var dom , men de har inte haft någon vidare utveckling prismässigt, vilka andra modeller haft.
Det beror på dessa faktorer, inte speciellt åtråvärda från början, finns massor av dom, och de flesta söndermoddade

Prisvärda gitarrer som 'instegsvintage' som Haraldrig redan påpekat.

Extremt mycket pengar , inget man funderade på ens.

Utöver några enstaka AV reissues så var det 70-tals prylar man hittade överallt och lirade på

I Sverige skulle den kostat det dubbla säkert, fanns ingen import/export som idag i större skala.
Visst kunde man flugit dit och köpt den, men det fanns då inte den insikten om stegring i priserna , det kom några år senare i slutet av 90-talet.

Om de flesta är söndermoddade så borde ju snarare priserna gå upp för en som är original..

Väntar med spänning på att mina Hohner g3t (steinbergkopior i helträ) ska raketa iväg. Ser att priset verkar gå upp på ebay även om enstaka beggade fortfarande kan vara billiga. De är inte så lättillgängliga/finns inte i varje musikshop och tom thoman verkar vara utan så tillgängligheten spelar nog in. Det kommer en ny generation musiker som kanske inte är lika fixerade vid konservativa gitarrideal utan mer ser till funktionalitet.
Är fortfarande jättenöjd med mina (tre st, Vit, svart och oljad) och har ännu inga som helst funderingar att sälja.

Angående bostadskostnader är det nog så att svenska förhållanden mer börjar likna kontinentens. Vi hade nog tidigare en subvention i form av ränteavdrag osv som vande oss svennar vid lägre kostnader och vi börjar reagera när läget nu normaliseras. Kolla vilken större europeisk stad som helst och jämför boendekostnader med sthlm-gbg-malmö så ser man nog nu att de börjar ligga i samma nivå.
Tycker ändå att min hemstad Umeå har sjukt höga priser jämfört med andra norrländska kuststäder men Umeå är en tillväxtmotor och inflyttningsort numera.

Absolut, men bara upp till kanske 12-13 tusen.
Dom flesta samlare av rang har nog redan minst en var av dessa lägre modeller.

Vad menar du med detta konkret? Att ränteavdragen ska avskaffas? Eller att räntan i framtiden kommer gå upp?
Vad är det som normaliseras?

superlåg ränta har vi bara haft några år tillbaka , låg på runt 6-7% 2005.

Amorteringskrav på nya lån är väl det förslag som ligger närmast till hands och det gynnar inte ungas möjlighet att låna till bostad i
storstäderna.

ränteavdrag: Får intrycket att de var förmånligare tidigare.

Normalisering: Boendekostnaden i storstäder och tillväxtområden generellt har varit högre utanför Sverige, nu börjar vi hinna ikapp. Främst förmodligen för att allmännyttan dragits ner och hyresbostäder inte byggs i samma utsträckning som tidigare. Detta ger högre tryck på ägda bostäder och priserna trycks upp av låg ränta, obefintliga självfinansieringskrav och bankernas iver att truga på folk pengar utan nämnvärd säkerhet. Kursuppgången i sig kan göra folk benägna att försöka ta sig råd då de ser en värdestegring och investeringschans i boendet. Man sträcker sig lite längre.

Hittade en gammal inventarielista från Craig Brody (Guitar Broker) med datum april 1992.

Ett axplock:
Les Paul junior SB 1955 950 USD
SG (Les Paul) TV Special 1961 2650 USD
ES 335T (special order see-thru Cherry) 1958 5500 USD
Stratocaster 10/1954 9000 USD
Telecaster Blond, maple cap neck 1968 1500 USD

Den gode Craig är ju som bekant inte billigast men mycket trevlig. Jag har gjort affärer med Craig sedan han öppnade sin shop på Davie Boulevard i Ft Lauderdale.

Jag ska besöka honom om tre-fyra veckor.

/Alex

Vill inte tänka för mycket på sånt här. Var över i USA -91 och -94. Hade ingen vidare koll på vintage då men vet att jag tittade på en SG Jr för 400 USD i en liten affär i Memphis. Det var väl ca 2500 kr då…

Kom hem med en PRS Custom 24 iallafall, för det facila priset 8400 kr

Noterade samma sak på Sweden Rock i somras. 4sound har ju ett tält där. Till vänster - Jackson med fullt av kids. Till höger - Gibson Historics med fullt av gubbs.
.