På Ebay just finns ett gäng kroppar, samtliga benämnda med flera årtal typ 1973, 74.

Är det så att det inte går att säga exakt vilket år i början av 70-talet som en kropp är tillverkad?

Det är svårt på tidiga 3-bultade , om gitarren verkar i orginalskick i övrigt så är de alla parametrar i samverkan som får avgöra

Är det bara överblivna kroppar så är det ju knepigt, omlackat än värre.

Frågan är väl om det ens spelar någon roll om det är en 72 eller 74? Om de är likadana.

Provenence hos säljaren spelar stor roll, om Tex George Gruhn säger att den är från 72 så är den det (även om den skulle visa sig senare inte vara det) om Du förstår....

Är det oprövade säljare så vem vet om det ens är Fender?

Gäller detta bara Fender? Eller är det bättre ordning på Japan-märkena från samma tid?

Jag har ingen aning om Japan , men någon annan kan säkert det bättre. Det enda jag vet
är att Tokai har använts flitigt i 'fake' Fenders genom åren.

Det är svårt att veta exakt. Men brukar kunna se om de är före eller efter 1975 (tror jag det var) om man kollar på pickupkaviteternas form. På de tidiga är mickhålens sidor "trubbigare" och på de sena är de "spetsigare".

Här är en 1973:


...och en 1976:


Sedan typ 1979 tillkom en fräsning för jordkabel:


Så ser alla trebultade ut 1979-81. Värt att notera är att de allra flesta från 1980-81 säljs som 1978-79 eftersom de har S9-serienummer. S9 står ju för "Seventy-nine" men det är en mycket osäker dateringsmetod.

Jag har senaste åren tappat intresset lite för 'Vintage Fender' , detta efter att ha ägt både pre-cbs modeller , sena 60-talare
samt nytillverkade Relics , AV och andra varianter...

Dom ÄR ganska enkla konstruktioner i enkla träslag som inte åldras på samma sätt som tex Mahogny.
Hantverket känns inte bättre heller direkt på de äldre, nya CS mickar låter också lika bra som de gamla.

Detta i kombination med de otaliga 'fake' och 'player grade' instrument som översvämmat marknaden gör att
jag egentligen hellre satsar på en nyare relic än ett gammal omlackat hopplock med tvivelaktigt ursprung.

Jag får inte längre samma vibbar av att se eller hålla i en pre-cbs strata längre , eller 70-tal heller för den delen.
Sorry för trådkapning....

Håller med Mike, men jag tycker ändå 70-talsstratan är det "coolaste" instrumentet och det har absolut inget med vintage-tänk att göra. Jag bara gillar dem. Hellre CBS än pre-CBS för min del således, och det är ju dessutom bra för plånboken.

Kapa på! Jag har nog ändå dessvärre fått svar på det jag undrade. Dessvärre skriver jag, eftersom jag hade velat köpa en kropp från 1974 som present till mig själv till min 40-årsdag. Men går det inte att datera exakt så faller idén, möjligen...

http://www.blocket.se/alvsborg/Fender_S ... ?ca=11&w=3

Får känslan av att detta kan vara seriöst, minus omlack.

Den där är nog ett bra köp, synd på lacken bara. Inte minst för att det är så fult med träfärgat IMHO. Men man ska kanske inte haka upp sig så mycket på lack; min -73 såg ut såhär när jag köpte den:



edit - och såhär blev den sen:

Man lägger ned 5 k på en proffsomlack i gulnad OW senare...

Tar trådkapamdet till nya höjder och undrar... Hur gör man en gulnad ow omlack? Tintad klarlack eller UV-lampa?

Älskar gulnad aningen nött olympic w... Hade världens snyggaste ow-pålle som tyvärr inte lät bra.. ångest..

Jag har faktiskt funderat lite på just den där. Men jag tänker mig att några här i forat får en astmaattack när jag berättar att jag isåfall kommer att floyda den och byta hals på den.

Jag skulle tippa att det rätta är rätt OW lack sen gulnad klarlack , och få rätt nyans på allt.

Då faller ju hela idén med att hitta en -74 eller -74 kropp, det är väl bara att köpa vilken kropp som helst?

Den är ju redan strippad så det är inget samlarinstrument , även om det skulle ta emot lite grann att såga i den.

Jag har ju borrat nya hål i en 55 LP så ska väl inte få astma över detta.

Däremot helt orginal då tycker jag det är synd att våldföra sig.

Nej jag vill ju att den ska vara exakt från 1974 så att den är lika gammal som jag. Fånigt värre kanske men en trevlig känsla i min värld.

Är det bara en kropp så är det endast en träbit, den kan ju vara från 50-talet eller äldre , planterad under kriget?.
Bara utskuren det året?

Med en komplett gitarr blir det mer förståeligt tycker jag personligen.

Lite fånigt är det ju. Men värre saker har man hört. Och inte första gången heller, blir dyrare ju äldre man är och väntar dock.

Ha ha ha Det blev otroligt fånigt när du lägger fram det så!

Jag kanske ska sikta in mig på att köpa en bra Marshall istället.... kan man åldersbestämma dem då?

Gitarrer föds ju inte ett specifikt datum som människor. Tänkvärt.

Men båda blir bara bättre med åren.... eller...

Är det en fråga om halsprofil eller allmän "mojo" av något slag? (Verkar ju finnas en hel del som uppskattar dessa halsar, om det nu är det?)

Inte alls halsprofil eller dylikt, det är inget särskilt unikt med den tycker jag. Jag bara gillar dem. Tycker stora CBS-huvudet är det snyggaste, och loggan fram till 1975 utan serienummer på skallen är också den snyggaste av alla varianter. De åldras snyggt också. Jag föredrar ljusa solida färger och lönnbräda.

Så det är väl "mojo" kan kan väl säga. När jag ställer mig på scenen nuförtiden gör jag det med en 7-strängad Ibanez Prestige, så stratan är egentligen inget arbetsredskap för mig heller.

Nej jag vill ju att den ska vara exakt från 1974 så att den är lika gammal som jag. Fånigt värre kanske men en trevlig känsla i min värld.[/quote]





Ja det enda sättet är ju att utgå från datumstämplingarna på mikar och potar samt halsklack, om man vet att gitarren är original.

Annars, har kroppen s k Square routs utfräsningar för mikarna, samt en worm-rout så är den troligen gjord före 1975 och tidigast sent 1971 om den är trebults.

Jag har f ö en 73-74 hardtail kropp till salu...

Samma här! Jag är barnsligt förtjust i 70-talsstrator. Var väl Blackmore och Hendrix som orsakade det från början. Plus att de med små huvuden är mer vanliga bland ett större antal mer eller mindre gubbiga artister, så CBS-stratan förknippar jag mer med 70- och 80-tal på ett positivt sätt. Jag föredrar också svarta loggan utan serienummer (ev. med synchronized tremolo-texten som på 68-71-stratorna) och lönnbräda. Svart, vitt och natur (à la California Jam) är favoritfärgerna, men det beror lite på exemplaren.

Håller också med Mike att jag tröttnat lite på vintage-Fendrar av samma orsaker som han nämner. Å andra sidan blir jag lite uttråkad av nya instrument som inte är slitna. Och jag gillar heller inte när gitarrer är slitna från fabriken.

Med det sagt så är min egen favoritstrata en hembyggd och hemrelicad helt och hållet i '62-stil med rosewood, lilla huvudet, sunburst, mintpleka o.s.v.

Dilemma, så Du gillar inte fabriksrelikerat , men hemrelikerat går bra?

Vad är skillnaden ?

Jämför en Road Worn och en custombyggd så förstår du...

Han gillar inte '62-stil med rosewood, lilla huvudet, sunburst, mintpleka o.s.v. heller. Varför fastnar du på relikeringsmetoden allena?

Jag har sett en hel del Relics , både fabriks och egensnickrat genom åren...
Det som tex Fender gör med sin Reliserie är bättre än de flesta klarar av själva hemma.

Road worn , tja vad ska man säga.

Herrarna missar sarkasm och ironi på mycket underhållande sätt. Inte ens när man pekar med hela handen faller poletten ner. Köp en box med lite 90-tals Killinggänget så kommer ni kanske ifatt.

Missar?
Kan inte ens se att någon brytt sig om att svara dig. Vad är underhållande med det?