När blir en gitarr "vintage" egentligen, finns det ngn. gräns som t.ex. bilar som blir veteran vid 30 år?

Det finns väl ingen exakt gräns, men runt 30 år bör den vara för att klassas som vintage. Det finns en del yngre gitarrer som går som vintage med, men man räknar nog 70-tal som vintage i många fall.


<font size=1>I play pretty loud onstage, mainly because there's a wild ape on the drums.<i> -Scott Henderson"]</font id=size1>

Det beror på vilken gitarr, och vem du frågar. För många gäller väl att Fender-instrument måste vara pre-CBS och Gibson-guror måste vara pre-Norlin. CBS och Norlin är alltså storföretag som köpte upp respektive gitarrtillverkare under 60-talet och som fick kvaliteten att sjunka i takt med att volymerna ökade. Under 80-talet "befriades" instrumenten från dessa bolag och återfick delar av sin forna kvalitet. <img src=icon_smile.gif border=0 align=middle>

CBS-åren för fender var 1965 till 1985 och Norlin-åren för Gibson 1969 till 1986 om jag inte fattat fel.

--
Bra musik: http://www.amp-rocks.com

Vintage betyder ju årgångar för vin. Vissa år är bättre än andra tillverkningsmässigt. Jag skulle aldrig kalla en gitarr från efter -66 för vintage, just p.g.a. tillverknings kvaliten och kvantiteterna. Det finns ingen Les Paul från 70-talet som ens är i närheten av en 50-talare. Det samma gäller Fender. Du kan säkert hitta enstaka ex som är bra, men inte hela årgångar! Alla som ägt och/eller spelat på gamla gitarrer vet vad det handlar om. Sen kan man ju ha olika preferenser. Men "vintage" är det inte!

I´ve paid my dues I've got the right to play the blues.

Edited by - Magic on 24 July 2005 15:39:53

Om man ska gå efter vilka årgångar som var bra för vissa gitarrer så får man nog säga att det finns inget vintage idag. Har provat flertalet tidiga 60-talsstrator som sugit något fruktansvärt och med det resonemmanget så faller det på eget grepp. Det finns i så fall inga Vintage strator från 61, 62 och 64..... Ska man bortse från de gitarrer och basar som inte överlevt till idag oxå eller bara se till de "bra ex" som finns i omlopp eller som brukas av någon, då gärna känd musiker. Hur gör man med märken som Galanti, Hofner och liknande där det mesta är mer eller mindre ospelbart eller av undermålig kvalitet, Ska de inte räknas som vintage på grund av detta? Visst kan man se till att det finns bättre och sämre årgångar av gitarrer precis som vin, men att göra denna direkta jämförelse haltar en del efter som knappast skördar en skog och får ut x antal gitarre och basar som är likvärdiga i kvaliteten som man gör med vin, det hade varit smidigt annars. <img src=icon_smile.gif border=0 align=middle>

Vintage som företeelse gällandes instrument är en sak och Fenders produktion en annan. Tror frågan var menad i allmänhet och inte inriktat på vilka årgångar av strator som är de bästa.

<font size=1>I play pretty loud onstage, mainly because there's a wild ape on the drums.<i> -Scott Henderson"]</font id=size1>

Jag är mera inne på Årgångsvarianten.
Dvs. att vissa årtal för olika produkter/märken är olika bra. Det ska egentligen inte ha något med ålder att göra. Tex. Ts-808/Ts-9 jämfört med senare Tubskrikare. Eller PRS, som lär ha varit bättre vid mitten av åttitalet än senare, har egentligen ingen aning om någondera, eller varför inte Matsumoku-tillverkade gitarrer. Börjar väl få lite cred. Eller "lawsuit"-japaner. Det är vintage, dvs årgång/period.

Vintage-gitarr för mig är en gammal gura. (punkt)

Gammal skulle ju tex kunna vara >30år. Det strecket brukar man ju tex använda som veteran-gräns i bilvärlden.

Sen finns det säkert många som inte anser att en Tele från -73 är vintage

Men det finns säkert många som inte heller tycker att en Volvo 142 från 1973 är veteran. Det tycker däremot jag. Förutsatt att den är hyfsat original. Är det gangster-keps, kjolar och sänkt tak på 142an så är det ju en raggarbil, alternativt en gammal häck <img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle>

Samma sak kanske man skulle kunna säga om gitarren. En -73a Telecaster i originalskick är då vintage, medan en 73a med nya stämmissar, nya mickar och en ny Allpartshals knappast är Vintage. Det är då snarare en schysst player

Själv har jag några guror som jag definitivt tycker är vintage: En gammal Harmony orkestergitarr från 1963, en Eko orkestergitarr från 1964 och en Levin Messina-manolin från 1910-talet. Harmony´n är inte en speciellt bra gitarr, men vintage är den lik förbenat




-----------------

<img src="http://smilies.f-o-o-l.de/crazy.gif" border=0>The beat goes on and I´m so wrong

<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>quote:<hr height=1 noshade id=quote>
Vintage-gitarr för mig är en gammal gura. (punkt)

Gammal skulle ju tex kunna vara >30år. Det strecket brukar man ju tex använda som veteran-gräns i bilvärlden.

Sen finns det säkert många som inte anser att en Tele från -73 är vintage

Men det finns säkert många som inte heller tycker att en Volvo 142 från 1973 är veteran. Det tycker däremot jag. Förutsatt att den är hyfsat original. Är det gangster-keps, kjolar och sänkt tak på 142an så är det ju en raggarbil, alternativt en gammal häck <img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle>

Samma sak kanske man skulle kunna säga om gitarren. En -73a Telecaster i originalskick är då vintage, medan en 73a med nya stämmissar, nya mickar och en ny Allpartshals knappast är Vintage. Det är då snarare en schysst player

Själv har jag några guror som jag definitivt tycker är vintage: En gammal Harmony orkestergitarr från 1963, en Eko orkestergitarr från 1964 och en Levin Messina-manolin från 1910-talet. Harmony´n är inte en speciellt bra gitarr, men vintage är den lik förbenat




-----------------

<img src="http://smilies.f-o-o-l.de/crazy.gif" border=0>The beat goes on and I´m so wrong
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>

Kan inte annat än hålla med dig.

<font size=1>I play pretty loud onstage, mainly because there's a wild ape on the drums.<i> -Scott Henderson"]</font id=size1>

<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>quote:<hr height=1 noshade id=quote>
Vintage betyder ju årgångar för vin. Vissa år är bättre än andra tillverkningsmässigt. Jag skulle aldrig kalla en gitarr från efter -66 för vintage, just p.g.a. tillverknings kvaliten och kvantiteterna. Det finns ingen Les Paul från 70-talet som ens är i närheten av en 50-talare. Det samma gäller Fender. Du kan säkert hitta enstaka ex som är bra, men inte hela årgångar! Alla som ägt och/eller spelat på gamla gitarrer vet vad det handlar om. Sen kan man ju ha olika preferenser. Men "vintage" är det inte!

I´ve paid my dues I've got the right to play the blues.

Edited by - Magic on 24 July 2005 15:39:53
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>

Så min dassiga heldåliga Gibson Les Paul från ´59 är inte vintage pga att den inte är lika bra som vissa andra i den årgången?

*Fasen, va kul. Nu tror alla jag har en LP från ´59, nu stiger jag i graderna*<img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle>

På

http://www.provide.net/~cfh/

definieras Vintage (för gitarrer) så här:

Vintage" is a term that has acquired a new meaning apart from its original usage. The term is a combination of Vint (of the vine) and Age (time of creation). This term is used in the wine industry to indicate a wine's harvest date. The use of "vintage" has been modified by collectors to mean old, such as a Vintage Car, or Vintage Clothing. This extension of the meaning is used in guitar terminolgy to mean "an original, older guitar."


Most collectors value guitars from the mid 1920s to 1970. Guitars prior to the mid 1920s are too primitive in design for most collectors. Guitars after 1970, even though they are over 30 years old, have little collectible appeal. All the U.S. guitar manufacturers were in dire straits during the 1970s. They were either bought out by larger conglomerates looking to make guitars as quickly as possible, and/or their quality and choice of materials had become sub-standard.


Many people ask me if I think their new guitar will be valuable in the future. Frankly, I just don't know. But my off-the-cuff response would be, "no". The materials, environment and society of pre-1970 was much different, thus producing different instruments which I feel can not be duplicated today. For Example, Brazilian Rosewood (used on even cheap department store guitars till the late 1960's) can not be legally imported into the U.S. Also today most guitars are made with CNC (computer controlled) routers and cutters. Thirty years ago guitars were much more of a hand-made item then they are today. Yes a CNC-made instrument can be more consistent and excellent quality. But it just doesn't have the same "personality" of a "old school" made guitar.


But many people make statements like, "Gibson stopped making my L-6S in the 1970s after xx units, and therefore it's rare and valuable". The low-production numbers may make it rare, but it does not necessarily make it valuable or desirable. Frankly anything guitar made since 1970 can be easily replicated today with currently available materials. 99.99% of the time the reason it's not currently being made is because there was no demand for it then or now (low production numbers 30 years ago often means the model was not popular then, and perhaps it's still not popular today).


-----------------

<img src="http://smilies.f-o-o-l.de/crazy.gif" border=0>The beat goes on and I´m so wrong

På

http://www.provide.net/~cfh/

definieras Vintage (för gitarrer) så här:

Vintage" is a term that has acquired a new meaning apart from its original usage. The term is a combination of Vint (of the vine) and Age (time of creation). This term is used in the wine industry to indicate a wine's harvest date. The use of "vintage" has been modified by collectors to mean old, such as a Vintage Car, or Vintage Clothing. This extension of the meaning is used in guitar terminolgy to mean "an original, older guitar."


Most collectors value guitars from the mid 1920s to 1970. Guitars prior to the mid 1920s are too primitive in design for most collectors. Guitars after 1970, even though they are over 30 years old, have little collectible appeal. All the U.S. guitar manufacturers were in dire straits during the 1970s. They were either bought out by larger conglomerates looking to make guitars as quickly as possible, and/or their quality and choice of materials had become sub-standard.


Many people ask me if I think their new guitar will be valuable in the future. Frankly, I just don't know. But my off-the-cuff response would be, "no". The materials, environment and society of pre-1970 was much different, thus producing different instruments which I feel can not be duplicated today. For Example, Brazilian Rosewood (used on even cheap department store guitars till the late 1960's) can not be legally imported into the U.S. Also today most guitars are made with CNC (computer controlled) routers and cutters. Thirty years ago guitars were much more of a hand-made item then they are today. Yes a CNC-made instrument can be more consistent and excellent quality. But it just doesn't have the same "personality" of a "old school" made guitar.


But many people make statements like, "Gibson stopped making my L-6S in the 1970s after xx units, and therefore it's rare and valuable". The low-production numbers may make it rare, but it does not necessarily make it valuable or desirable. Frankly anything guitar made since 1970 can be easily replicated today with currently available materials. 99.99% of the time the reason it's not currently being made is because there was no demand for it then or now (low production numbers 30 years ago often means the model was not popular then, and perhaps it's still not popular today).


-----------------

<img src="http://smilies.f-o-o-l.de/crazy.gif" border=0>The beat goes on and I´m so wrong