Hej, dessa två guror är jag på jakt efter.
Om någon hittar eller äger en som är till salu, så hör gärna av er!

Tack På Förhand
Linus Bengtsson

Har en vantage VS600 om det kan vara ngt i mkt fint skick.
Isf endast som byte till ngt annat.











Tillverkad -80.
Naturligtvis Matsumoku byggd.
Har en ding-that´s it.(syns på översta bilden till vä på kroppen)
Servad enl alla konstens regler.
Nyligen bandslipad osv.
Dessvärre utan orginal hardcaset.

Hej racing.

Det mesta som är byggt i matsumokufabriken är av intresse, Men med begränsad ekonomi för tillfället så är det just dessa två jag är ute efter.
Det enda jag har som kanske intresserar dig är min CS350 vilken jag inte byter bort, såvida det inte vore för just en CS-400 eller en X-88.

Men tack iallafall för bilderna av en fin vantage.

Vet vad du menar.
Anser att Matsus e underskattade rent generellt,å letar själv efter en PE-R Aria pro IIa med ljus å lykta som e värd besväret.
X88 hade jag lugnt sagt åxå kunnat tänka mig.

Vantagen på bilderna har jag bla provat Gibson pup i,å man kan nästan tro att den e besatt av fan själv som den spelar-rock å blues-i det läget.

Vet inte ifall dem är underskattade egentligen, tror nog mest att matsumokugitarrerna är relativt okända för folk som inte vågat testa sina vingar utanför dessa stormärkenas ramar.
Jag gjorde det, och nu är jag fast, vill dock inte påstå att jag är någon mästare på gitarr eller så, men jag gillar att lira lite då och då.

Ja, PE-r serien är otroligt fina. verkar gå för stora summor på ebay dock.

Mmm, det kan tänkas. väntar bara på jag får sätta tassarna på en X-88 och apropå Arian verkar jag ha halva inne på en just nu, bara snubben kan tänkas skicka den till Sverige[:D]


Vad fick du ge för vantagen förresten?

Kan ligga ngt i det.
Personligen har jag som sagt ett förflutet med dem.
(Hade som sagt ngr Aria i början av 80 när de var nya,men man rynkade ju på näsan för att de var "japanska").
Så..ut med dem,å US stratocasters inhandlades istället.
Korkat så det förslår i retroperspektiv.Mkt beroende på att Matsu gitarrerna som jag har erfarenhet av har hållt mycket jämn,å hög, kvalitet.

Nää...vem e ngn mästare på gitarr.[:D]
Ordnar sig nog med det,huvudsaken e väl till 101% att man har roligt.
Kan väl trösta mig med att man inte e tondöv iaf![:D]
(licksen fastnar långsammare när man passerat 40...*asg*)

Vantagen kom jag väl över rimligt i min mening.
Som sagt,det där med uncl Mat gitarrerna börjar bli lite av en gråzon,å en del verkar tro att de skall betinga som Gibsons osv.
Då tror jag iaf att man e ute å cyklar.
Men absolut....de har ett värde som iaf e på uppgående helt rättvist,för det ÄR mycket gitarr för pengarna fortfarande.
Såg en 695a till salu på blocket för begärda 6...vilket jag personligen tycker e väl häftigt...men...tja...kanske...vad vet jag.

Ja, Mycket synd att du sålde dem, men får man fråga vilka modeller du hade?
Jo, Kvalîtê är väl något av ett kännetecken för matsubyggda gitarrer, men japantillverkade saker brukar väl överlag ha ett rykte om att vara billigt och dåligt?

Givetvis är det viktigast att man trivs och har kul när man lirar, och jag kanske inte skulle kalla mig själv tondöv, men nära på iallafall[:)]
Det dröjer några år till innan man passerat sitt bäst före datum, och bäst av allt, så har man all tid i världen just nu att spela gitarr.

ok. Jovisst sätter en del folk fasansfulla priser på gitarrerna, men ibland dyker det upp en del till riktigt bra priser också, men det gäller både i usa och i sverige verkar det som.
Varför priserna är så höga kan man fråga sig, men jag skulle inte betala 6 papp ens för en CS-400 då jag vet att förr eller senare kommer jag få chans på en med mer "jordnära" pris.

Både PE 800 å PE 1000.
Den förra som "natur" finish(muuuuucke bokhyllevarning va...[:D])
Poängen e att de båda spelade helt fantastiskt bra.
Väl på par med min strax därpå införskaffade US stratta iaf,å med större flexibilitet i min mening bla tack var förmågan till att splitta redan orginal osv.(Kort å gott saknar jag PE gitarrerna mer än strattorna-de e ett som e säkert.)
Köptes på ngt som hette Harris musik i Mölndal strax söder om Gbg i absoluta början av 80.De var då mer eller mindre okända,men Harris var eld å lågor över dem minns jag-med all rätt.

Samma med VS600an på bilderna.
Med årens lopp har man väl iaf lärt sig lite granna även om att sätta upp dem,vilket betyder oherhört mkt,å VSn på bilderna...som jag säger..i distat läge e det ju så man undrar om satan själv byggt bo i den för den TIGGER om mer.
Som LP kille i botten e jag kanske ingen "shredder",men de facto e att VSn tom får mig att försöka iaf,å då utan att det låter fullständigt lamt åtminstånde(i mitt tycke då).

Jordnära å jordnära...betalar gärna rimligt,å då hamnar nog snarast den frågeställningen vad tex en Vantage eller Aria från tiden e att jmfr med i prestanda å kvalitet som första fråga.
Frågan e...
Ta en "masterbuilt" PE1000 eller 1500 tex...den skall nog inte vara gratis iaf.[:D].Hade gärna betalt rundnätt för just en masterbuilt.

Intresset för uncle Mat gitarrerna har som oftast annars till att börja med fått fotfäste på andra sidan atlanten,å jag antar skäligt att det intresset sprider sig hit med tiden.Jag anser iaf att de förtjänar det.

Om jag skulle placera en VS eller VP..jadu,vintage e de nog definitivt idag iaf(de sena 70 å absolut tidiga 80),...tycker även jag blir svårt,å eftersom prisbilden på en VS eller VP(mer eller mindre oavsett modell) borde vara mer eller mindre detsamma...I specifikt fallet av de yxorna så e nog snarast det med set neck eller bolt neck en smaksak,å då enormt mkt tack vare precisionen på halsfickan,träval osv så låter de mkt lika.
I dåtida annonser snackades det ju mkt om alnico vs keramiskt i pupsen osv,men..har provat båda å rent ljudmässigt...yeah yeah...
Det börjar ju bli ganska sällsynta plankor,å som sagt...de spelar ngt helt fantastiskt bra.
De jag varit i kontakt med vid tillfällen under dessa snart 30 år har ALLA varit av hög byggkvalitet.Utan undantag,å jag antar att en del av det har att skaffa med att man verkligen ville försöka utmana Gibson,Fender mfl å då gavs inte mkt annat val än att helt enkelt se till att gurorna satt ihop.
Sen ligger det väl till del i japansk företagsfilosofi i det att man gör ngt "eget".

Att det sen i typisk 80tals anda e mkt "Billy" varning på en del av det Matsu gjorde(aria,quest,vantage osv)...tja...antingen ler man lite åt det eller låter bli.Oavsett förändrar det inte gurans förmåga till ljud mm.
Som du e jag dock i 1a hand absolut intresserad i spelvärdet,å hoppas definitivt INTE den dagen kommer när man ser dem gå för 10´å upp(ngt jag heller inte tror inom överskådlig framtid)
Men..att de spelmässigt LÄTT klassar ut många av de sk "lawsuits" mm e nog att ställa bortom allt tvivel.

Mycket synd att du gjorde dig av med gitarrerna.

Men apropå ingenting så hittade jag detta på internet:


Ägde en Vantage VS600 i min ungdom som var med på många gig på 80-och börjanav 90-talet. Slutade med att den for i golvet och sprack vid en spelning 1992 = Obrukbar. Har saknat den gitarren sedan dess men inte kommit mej för att leta... passar nu på att anonsera här efter en `VANTAGE VS600´ skulle även kunna tänka mej att köpa VP 700 eller 800-serien. Gitarren jag sökerska helst vara i orginalutförande och i ett bra skick. Viktigt att standardmickarna hänger kvar.
Kan kanske vara värt ett försök =)

// AndersP

Mejl: andersamp@hotmail.com


JAg förstår vad du menar, min aria är det riktigt skönt riv i, och den är väldigt mångsidig när det gäller ljud.

Ja, kvalitetsmässigt så kanske det motiverar ett högt pris, men samtidigt så, om jag minns rätt villsäga, så var matsugitarrer vanligtvis budgetutförande av befintliga modller, de har visserligen gjort vissa med sin egna "touch" och rätta mig om jag har fel, en hel del egna modeller såsom Urchin serien tex.

Oavsett vad så har man sett en del gitarrer på ebay med utropspris från 1000-1500$ och man frågar sig ifall det verkligen kan vara värt det, men givetvis så är det ju upp till köparen, men jag personligen skulle hellre satsa på något nytt märke eller helt enkelt vänta, då jag vet att likadana gitarrer alltid kommer upp igen, det gäller bara att bida sin tid och ha tålamod och lite tur.

Själv vet jag inte varför jag ens kom i närheten av någon aria från första början, men oavsett så har jag hittat en gitar som jag fick billigt och troligtvis aldrig kommer göra mig av med, prismässigt tror jag nog inte jag kommer få en så fin gitarr för den summan jag lade ut.

Tror mig både förstå å veta vad du menar å far efter.
Jag e nog generellt av samma uppfattning.
Det ÄR verkligen bra skit-generellt sett.

Som Uffe skrev på ett annat forum,de sena 70/tidiga 80 japs gurorna kommer att få sin rättmätiga plats i historien.
Kan inte annat än hålla med.

Om man skall spacea ut lite då...kommer de att öka i pris?
Ja.Rimligtvis.
Men,jag tror INTE det handlar om ngr större summor,å jag tror det kommer att ske i långsammare takt än tex med de amerikanska fabrikaten.Tror,å hoppas heller inte,att de ngn sin når "Gibson" pengar.
Begär å begär.
Ja,jag kan ju begära 40 000 för min ena moddade LP studio,e nog fan ingen som köper den för de.

Matsu gitarrerna e i min mening lite udda.
Dels i formgivning,dels i sound.
De jag provat har kanske inte varit ngr viritous maskiner i enklare utförande,men dock fullvärdiga yxor att skapa musik på-å det e ngt som inte alltid kan sägas för de amerikanska motsvarigheterna vid tiden.

De står sig med tydlighet än idag som instrument i min åsikt,men precis som du säger var det relativt sett billiga gitarrer när de såldes nya.MYCKET billigare än kvaliten de bar.

Har för mig polarn köpte en blå Vantage(som e mkt ovanligare än "billy" varianterna) ny i brytningen 80 för strax över 1600kronor.
Tror att en stor del av det som bidrar till prisbilden dessutom e formgivning å färg.
(Vill minnas att jag gav strax över 2 lappar för min PE800)
Även om "80 talet" e lite på tapeten igen e en vantage,quest,aria osv inget man direkt hittar på magen på nån speed metal snubbe vill jag tro.
Ger att vi som värderar dem som instrument e nog någonstans runt 35-55 år skulle jag tro.
Synd,för det e yxa nog att fixa uppgiften.

Appropå teflonminne å gröna trätofflor.
Va e det för Aria?

Sixten("sustain"/Edgar audio/BaCH) delade helt nyligen med sig av bilder på hans Quest Manhattan.
JÖSSES för en gura!
Den har ju kropp som en vägg!
Å e ju så cool att man hade kunnat panta ungarna för den![:D]

Quest...tjadu...såg att det stog en Quest 335 kopia på blocket.
Tog upp det med min Holländska polar som e STOR Vantage fantast.
Inte ens han hade en aning..
Om jag förstått det rätt så blandade å gav Vantage/Quest rätt friskt efter behag vid tiden,med påföljd att inte ens "experterna" vet vad som skall sitta i vad osv.

Alltid kul att hitta nya topicar där Matsumoku gurorna attraherat nya fans[:)]. Har själv ägt ett gäng och några finns kvar för alltid. Personligen är jag oxå glad att de inte skenat iväg i pris som tex Tokai. De har dock minst fördubblats i pris de senaste 4-5 åren. Det finns oxå ett gäng som betingar betydligt högre värde än andra, men det verkar bara gälla Aria pro II och Vissa Washburn. Varför just dessa blivit mer värda vet jag inte, för de Vantage jag testat håller precis lika hög kvalla. Även om det var ganska länge sen jag själv köpte en ny gitarr, så finns det några jag letar ständigt. I huvudsak då de olika seriernas "topoftheline".

Den gitarr jag idag spelar mest på är en U-100. Det går dock i vågor, men det är den som hänger framm ända sen början av sommaren[:p]. Den första Matsumokun jag ägde var en CS-400 i nästan nyskick. Ramlade över den på Blocket våren -03 och ångrade mig som faan när jag sålde den. Det va iallafall den som fick mig att sälja ut det mesta jag hade och sen lägga pengarna på Matsumoku-guror.

Slutligen så rankas SB basarna som ett av det bästa du kan köpa för pengar. Det finns fler än en känd basist som i huvudsak spelar på sånna. Bland annat Metallicas basist.
Ola

Det är aldrig för sent att ge upp

ursäkta infallet ... men jag hade en flying-v vantage i slutet av 80 talet skulle tro att den var från omkring 81-83 med dimarzio superdistorision mickar HJälp!!! vad jag saknar denna schredder...

köpte den då för ynka 800:- o den lärde jag mig lira gitarr på .....
använde den på skolgiggen oxå .... snacka om vad man var tuff i 7:an med en V gura......


<font face="Comic Sans MS"><font size="3">Zvenamps</font id="size3"></font id="Comic Sans MS"> Hobby rörförstärkartekniker

Sven.
Jag förstår vad du menar,å du kanske bör veta att om du söker på Vendolin så står där just en "V" kopia från vantage för begärda 3.
Kan kanske vara ngt?(Vet dock inte om den e väck,var ngn vecka sen)

Deras orginaldesigner betraktas dock som generellt bättre såvitt jag vet,å handen på hjärtat vetti faen om de e riktigt juste.
Spelat på deras LP kopior tex,å i min mening står de då inte efter orginal designerna från ex Vantage.
Sen handlar naturligtvis mycket om hur välvårdat/omhändertaget det hela e.
Skräp in...skräp ut,å mycket kan hända på i runda slängar 30år med en gitarr.

Matsu yxorna jag sprungit på har alla varit mer eller mindre av samma kvalite oavsett vad det varit för modell(deras egna designer då),så i min mening e skillnaderna som ges av tex modellnummer mest en fråga om elektronik i framför allt layout.(Ja..jag vet att det skiljer andra detaljer som sadel i mässing vs ben vs plast,ABR stall osv-men inget av det påverkar gurans förmåga i menlig grad)
Rent instrument/sustain osv mässigt..om de e en VS eller VP-same shit different day som jag ser det just pga byggkvaliten/passningen som e rent makalös.

http://www.blocket.se/vi/18293516.htm?ca=15_s

En VS 650 såvitt jag kan bedöma,å det kan säkert vara ngt för den som bor i närheten.
Som jag skriver ovan har det med set tenon eller skruvat väldigt liten bäring i fallet med Vantage då passningen på hals å kropp e rent pervers.

E lite synd att det i huvudsak e deras "top of the line" yxor som VA mfl som får uppmärksamheten,för som jag skriver e de alla bra instrument,å jag anser iaf att det som skall vara tongivande(hö-hö) e det med det instrumentala värdet.

Tror det e svårt att hamna "fel" med en sånhär yxa,oavsett vilken av alla modellerna man hittar.
Som jag påpekat ovan så vet ju inte ens "experterna" vad som skall sitta i vad av den enkla anledning att Vantage tex lugnt sagt blanda å gav när det begav sig.
Mao,var inte rädd för att kika på en VS/VP heller för det e då RAKT inte mindre instrument än tex en CS osv.

Fö.
Som sidnot.
För den som tar isär sin Vantage med skruvad hals,var försiktig.
Passningen e sån att man behöver lägga lite kraft för att få isär bitarna med påföljd att det e lätt hänt att skada ngt-kanske framför allt när halsen skall in i fickan igen.
Ett råd e att demontera halsmicken för att minimera riskerna.
Å..tar man isär yxan så långt för att göra rent/leta skador osv så e det väl rimligt att man tar ur mickarna med av nyfikenhet för att veta vad det är för mickar.
De flesta e märkta MMK45 i VS/VP serierna iaf.
Ganska hög output,å mäter ung 14k.
Nu e de ju åxå splitbara orginal,vilket kan vara vaket att vara medveten om.
Kommer en vit,en röd samt jord från varje mick.

Halsen i sin tur sitter med ett par maskinskruv ner i en "mutter" hållare för den ena paret(tror det e M8),åsså e det träskruv till det andra.
Ger att halsen kan dras relativt hårt om man nu så önskar.